Arvegodset – Renault 12 TL 1974

Kent har en kluven inställning till franska bilar. Och han var absolut inte på jakt efter en 12:a. Saken är den att den köptes ny av Kents morfar 1974 i Arvika. Såld av legendariske bilhandlaren och racerföraren Ove ”Findus” Friberg som hade Renault-agenturen.

I mitten av 1980-talet dog morfar och bilen togs över av Kents mor.
– Inget ont om henne, men här var det tanka och åka som gällde. Service och underhåll var undersatt om man säger så, berättar Kent när vi träffar honom på Ånnaboda.

Till sist gick det inte längre. Verkstaden i Karlstad sa till modern att det inte gick att lappa och laga längre, bilen var helt enkelt slut.
– Då frågade mormor om jag ville ha bilen. Ja, eftersom det varit morfars sa jag ja. Tanken var att få lite fason på den, köra en vinter och sedan besluta mig för bilens framtid, fortsätter Kent.

I förberedelserna inför besiktningen ingick att skaffa ett nytt blinkersglas fram. Då upptäckte han att det bara var två årsmodeller av R12 som haft vita blinkersglas. Ja, då var snöbollen i rullning:
– Då kom jag i kontakt med grabbarna i Club Renault Sverige. Det var då tankarna på en rullande helrenovering började slå rot, erkänner Kent.

Med nytt blinkersglas gick bilen igenom besiktningen – med en hel del tvåor. Bilen var slut och 1997 startade demonteringen. Framtill är tre decimeter plåt bortkapat, så dålig var bilen.
– I samband med detta lärde jag mig att Renault 12 är fyrhjulsstyrd. Ungefär som på en skateboard, när man lutar den svänger alla hjulen. I Renaultens fall är det bakaxeln som vrids, bara lite, när bilen går in i en kurva. Tanken var att den skulle vara varken under- eller överstyrd, förklarar Kent som senare fått lära sig en reklamslogan från den tiden; ”Bilen som svänger med alla hjulen”.
– Plåtjobb och lackering lämnade han bort, originalkulören heter ”Borneogrön”.

Sätena och klädsel är original. För givetvis hade morfar varit noga med överdragsklädsel. Instrumentbrädan är bara upputsad. Däremot blev det nya dörrsidor som hämtades från en skrotad bil. Bromsarna renoverades och samtliga lager byttes ut. Sålunda i ordning 2001 började Kent köra med bilen till Renault-träffar och rallyn. Han har även extrautrustat sitt exemplar under åren. Nackstöd hade inte morfar och inte heller aluminiumfälgar.
– Det dock ett år innan jag hittade dem, och sedan renoverade jag dem.

Originalmotorn fick sitta i. Men Kent var förutseende och skaffade en utbytesmotor som han började renovera.
– Det här med lösa foder i cylinderloppen var ju en sak som skrämde i början. Fransmän i all ära men ibland tycker jag att de tar en enkel sak, vrider det hela några varv, och till sist är det komplicerat, skrattar Kent.
Utbytesmotorn på lut skulle visa sig ovärderlig. På väg hem från en Renault-träff i Norge började det skramla från motorn. Sedan blev det tyst:
– Då tittade jag i backspegeln och såg en röksvans bakom bilen, en av kolvarna var orsaken.

Utbytesmotorn färdigrenoverades vintern 2005/2006 och hängdes i på våren:
– Visst är det morfars ”fel” att det blev så här. Men det är fantastiskt roligt att vara ute bland folk med den. Det är många som kommer fram och berättar om grannen som hade en precis likadan. Det är ingen märkvärdig eller häftig bil men alla minns den. Den här typen av bilar är det ju få som sparar på, förklarar Kent.

Han har en liten lustifikation för sig. Varje vår kollar han med Vägverket hur många Renault 12 TL 1974 som rullar på vägen.
– Senast var det fem stycken&

Av: Thomas Sjölund

Arvegodset - Renault 12 TL 1974 Arvegodset - Renault 12 TL 1974 Arvegodset - Renault 12 TL 1974

Rulla till toppen