Rullkedjor är utsatta stackare. Grus och vägdamm fångas effektivt upp av den välsmorda (?) kedjan och förvandlas till ett slipmedel som effektivt nöter på både kedjor och drev. Dessutom bildas det slitpartikar inne i rullarnas centrum som också bidrar till ökat slitage – attack från två håll med andra ord. Undertecknad har gång på gång konstaterat att man kan gnugga och borsta en kedja hur mycket som helst utan att den blir riktigt ren – på insidan.
För om man sedan doppar kedjan i ren lacknafta så ser man hur det börjar tränga ut mer smuts ur kedjans inre. Nu kan man ju stå där och ruska om kedjan i lacknaftan tills man arbetat ut all invändig smuts, fast om man som jag är lite lat låter man maskiner göra jobbet. Denna tvättmaskin är lätt att bygga, och äntligen kan ni ha ”kedjetvättarkvällar” i klubblokalen! Principen för denna manick är följande: kedjan får snurra i en ändlös slinga genom ett tvättbad. En motor får driva ena kedjehjulet. Alla rullar tvingas att röra sig varje gång kedjan böjs runt dreven vilket gör att invändig smuts snart har ”pumpats” ut.
Då kör vi igång. För att kunna tvätta olika typer av kedjor behövs passande drev. Till mopeder och lättviktare används oftast en kedja med ett c/c-mått mellan rullarna på en halv tum (12,7 mm). Denna delning är även vanlig hos transmissionskedjor på tyngre hojar. Tyvärr så finns kedjor i olika bredder, och ska vi kunna hänga på alla förekommande halvtumskedjor måste dreven i tvättmaskinen vara lika smala som den smalaste kedjan.
Den smalaste varianten är den med 3/16-dels bredd (4,76 mm), och förekommer på äldre mopeder. Nyare mopeder och lättviktare brukar ha en kedjebredd på 1/4 tum (6,35 mm). För att kunna tvätta samtliga halvtumskedjor väljer vi ett drev som är max 5 millimeter tjockt. Nästa storlek uppåt är drivkedjor till tunga hojar, och där är c/c-måttet mellan rullarna 5/8-dels tum (16 mm). Även här kan bredden spela in, så kolla att du inte väljer för breda drev. Jag valde att montera bägge drevtyperna på min maskin som på bild 2. Som kraftkälla valdes en vindrutetorkarmotor. Dessa är lätta att hitta, billiga i inköp, samt drivs med en ofarlig spänning (6-24 volt).
Stommen i tvättmaskinen är två fyrkantsrör som passar i varandra. Genom denna teleskopfunktion kan avståndet mellan det övre och undre dreven ändras så att ett flertal olika kedjelängder köras i maskinen. Ett fäste för motorn svetsas i det grövre röret som på bild 3. I änden på det smalare röret svetsar vi dit en tapp bestående av en avkapad skruv. Det är på denna tapp som de nedre dreven ska rotera. Observera att änden på röret är kapad och vinklad i 90 grader så att drevens centrum ligger lika långt ut från röret som dreven på motorns axel (bild 4). Detta för att kedjan ska ligga parallellt med fyrkantsrören vilket ger en smalare konstruktion. Då kan man använda ett smalt tråg för vätskan som då inte kräver massor av lacknafta.
På bild 5 ser vi maskinens färdiga innehåll. För att bestämma längden på rören måste man veta hur stora drev man använder samt kedjornas längd. Prova med den kortaste, respektive längsta, kedjan som ska tvättas. Tänk på att transmissionskedjor är betydligt kortare än drivkedjor. Om man nu råkar ha ett högt och smalt tråg, eller ett grovt plaströr med botten, är maskinen faktiskt klar. Fast om du inte har något tråg så visar vi tillverkningen av ett sådant också. På denna maskin fick tråget måtten 100x120x600 millimeter. Plåten är vanlig svartplåt med 1 millimeters tjocklek. Efter bockning i den hemmagjorda plåtbocken (se Classic Motor 5/2006) svetsades den långa skarven ihop. Då det kommer att samlas en hel del grus och smuts längst ner i tråget gjordes detta koniskt i botten och förseddes med en avtappningsplugg bestående av en vanlig skruv och mutter. Då kan man lätt tappa ur smutsig lacknafta utan att behöva vända upp och ner på tråget.
På trågets baksida svetsas två plattjärn vilka används som väggfäste. Tanken är att man ”laddar” motordelen med en kedja och sedan sänker man ner alltihop i tråget. Ett vinkeljärn svetsades utanpå det grövsta fyrkantröret vilket man trär över trågets ena hörn (bild 8) så att maskinen ska sitta stadigt i tråget. Vinkeljärnet ligger ett par millimeter från själva röret och styr upp det hela i både sid- och djupled.
Då var det dags att tvätta första kedjan. Kedjan, komplett med kedjelås, hängs på motordrevet (bild 9). Sedan släpper man ner det nedre röret så att kedjan spänns och ligger i ingrepp i båda dreven. Därefter stoppar man ner hela härligheten i tråget (bild 10) och startar motorn. En batteriladdare med korttidstimer (0-60 minuter) ger nödvändig ström under tvättningen. Observera att tråget inte behöver vara fullt med lacknafta, utan det räcker med att det nedre drevet ligger under ytan. Vrid upp timern på någon halvtimme och gå direkt och ta en kopp kaffe! Maskinen sköter sig själv och ”masserar” effektivt ur all smuts ur kedjans inre.
Vill man, kan man sätta dit borstar i trågets överkant som släpar mot kedjan så även utsidan blir rengjord av maskinen. Efter avslutad tvättning hängs kedjan på tork. När den torkat ska den smörjas. Spruta på kedjesprej, eller vad du nu föredrar, och kedjan är klar för användning.
Av: Jim Lundberg
