Plasmaskärning - skär med ström!

Plasmaskärning - skär med ström!

Publicerad

På senare år har det dykt upp en del mindre plasmaskäraggregat med en överkomlig prislapp. Classic Motor testar metoden.

Principen för plasmaskärning är att man tänder en elektrisk ljusbåge mot arbetsstycket samtidigt som man blåser med en gas genom ljusbågen. Temperaturen blir väldigt hög, i vissa fall uppåt 30 000 grader, och vartefter metallen smälter blåses den bort den med gasen. Principen liknar den med gasskärning, men där använder man syrgas som även oxiderar (förbränner) metallen. Skärhastigheten vid plasmaskärning är hög vilket innebär att upphettningen av arbetsstycket blir ganska liten. Risken för att exempelvis plåt ska slå sig av värmen är alltså ganska liten. Den plasmaskärare vi använder här klarar sig med 230 volt enfas och använder vanlig tryckluft som "skärgas". Priset ligger på under 8 000 kronor inklusive moms. Om man ska utnyttja aggregatets hela skärområde, upp till 8 millimeter, rekommenderas att man säkrar upp vägguttaget till 16 ampere. Förutom ström krävs tryckluft (det finns skäraggregat med inbyggda luftkompressorer) med ett luftflöde på 100 minutliter vilket inte är särskilt mycket. Man klarar sig oftast med sin lilla kompressor i garaget. Lufttrycket ska vara runt 5 kilo vilket man ställer in på aggregatets kombinerade regulator och vattenavskiljare. Skärningen startas genom att men trycker in avtryckaren på handtaget. Då tänds en så kallad pilotlåga som varar i cirka 2 sekunder. Plasmaskärning kräver ett ledande arbetsstycke, och när pilotlågan kommer i kontakt med arbetsstycket startar skärningen. Det första man slås av är den höga skärhastigheten. Vid gasskärning brukar skärningen stoppa om man för fram munstycket för fort. Här är det nästan tvärtom! Det gäller att hålla god fart på handtaget så att inte materialet försvinner under munstycket, för då slocknar bågen och man måste tända om.

Precis som vid all annan svetsning måste man skydda ögonen vid plasmaskärning och tillverkaren rekommenderar svetsglas med DIN 4 -10. Efter en stunds övning kommer man snart underfund med hur man ska sköta ströminställning och hur man ska hålla handtaget. Det gäller att hålla rätt höjd över plåten och en jämn hastighet. Skärsprutet verkar vara mindre än vid gasskärning och skärytan ser ungefär likadan ut. Däremot blir det en del smält metall runt snittet på baksidan som dock går lätt att knacka bort. Här sker ju inte samma förbränning av metallen som vid gasskärning med rent syre eftersom vanlig luft bara innehåller cirka en femtedel syre. När man blivit bekant med tekniken öppnar sig en helt ny värld - i alla fall om man bara har en vinkelslip och en borrmaskin i garaget! Förutom att det går lätt att skära med plasma kan man nu skära ut avancerade figurer. Säg att du ska tillverka ett extraktorgrenrör, och ska ta upp ett antal runda hål för avgasportarna i flänsplåten med en diameter på 30-40 centimeter. Vinkelslipen går ju bort direkt, och ska vi borra ur ett sådant hål blir det att borra en massa små hål i en cirkel och sedan knacka ur kärnbiten. Alternativet är att införskaffa en dyr hålsåg (en för varje diameter). Eller så tar man fram plasmaskäraren och skär ut hålet på ett ögonblick. Man kan börja skära mitt på en plåt, men för att spara på munstycket (förbrukningsdel) bör man borra ett litet hål som man börjar skära i. I annat fall slår plasmabågen tillbaka mot munstycket tills den bränt hål i materialet vilket givetvis sliter på munstycket. Är det tunnplåt, runt en millimeter, kan man dock starta mitt på utan borrhål. Tack vare den höga skärhastigheten blir uppvärmningen av arbetsstycket minimal, och risken för deformation är därför liten. Man kan lätt skära ut olika figurer, och har man alldeles för mycket fritid kan man alltid tillverka ett pussel av sex millimeters plåt!

Nackdelar, då? Ja, priset ligger ju definitivt högre än en vinkelslip, men den senare har ju sina begränsningar så fort man ska skära annat än raka snitt. En sak som kan vara bra att veta är att snittytan kan bli övermättad med nitrogen (kväve) vilket i sin tur kan leda till poriga svetsar vid MAG-svetsning (Metal Aktiv Gas). Botemedlet är att man slipar av snittytan innan svetsning. Dessa mindre plasmaskärare har en tendens att skära lite i vinkel så att snittytan lutar litet - kanske inget större problem, men bra att veta. Munstycket är en förbrukningsvara och man bör undvika att det kommer i kontakt med arbetsstycket. Även tidigare nämnda håltagning mitt på en plåt sliter på munstycket. Fördelarna med plasmaskärning är annars uppenbara - det enda som behövs är ju ström och tryckluft!

Av: Jim Lundberg

Bild 1: Plasman skär enkelt de mest komplicerade figurer. Fast den kompenserar inte min dåliga handstil …

Bild 2: Maskinen är liten och lätt vilket gör det enkelt att ta den med sig. Dessutom går den på en fas, alltså 230 volt.

Bild 3: Ur det lilla hålet i munstycket kommer en "elektrisk gaslåga" – ett plasma.

Bild 4: Strömstyrkan regleras med en ratt. Denna apparat klarar upp till 8 millimeter tjock plåt. Fast då krävs en 16 amperes säkring i proppskåpet.

Bild 5: "Skärgasen" är vanlig tryckluft, och på apparaten sitter både regulator och vattenavskiljare.

Bild 6: Här skär vi ut figurer ur en 6 millimeters plåt.

Bild 7: Man kan givetvis skära rakt också. Här har vi en tunn trälist som anhåll mot munstycket. Plåttjockleken är här 5 millimeter.

Bild 8: Se så fint det blir. Lägg märke till att värmen knappt hunnit sprida sig ut i plåten – till och med trälisten är oskadd!

Bild 9: Allt har dock en baksida. Det blir en del smält metall på baksidan av snittet …

Bild 10: … men den går lätt att knacka bort.

Bild 11: Här ser vi snittytan i förstoring på en 5-millimetersplåt.

On
Off

0 kommentarer

Läs mer

  • Senaste
  • Mest läst
  • Mest kommenterat

Kom in i diskussionen

Detta innehåll är skapat av Classic Motors besökare

Fredagsfilmen: Mopedrally i Lohärad

7 kommentarer

Jim Lundberg: "Det finns inget dåligt väder - bara dåliga kläder." (Citat: min morfar)

Futurliner

Prenumerera på Classic Motor!

Classic Motor är Skandinaviens ledande tidning för äldre fordon och startade som Signalhornet redan 1969. Vi skriver om fordon med hjul och motor, oavsett om det är från 1917 eller 1977 och oavsett ursprungsland. Folkkära favoriter blandas med exklusiva rariteter, nyrenoverat blandas med fyndskick. Genomgående är dock att fordonen ska vara i originalutförande.

Beställ prenumeration och betala direkt online

  • Classic Motor 2020-03

  • Classic Motor 2020-02

  • Classic Motor 2020-01

  • Classic Motor 2019-12

  • Classic Motor Album Moped

  • Classic Motor 2019-11

  • Classic Motor 2019-10

Denna sajt drivs av Egmont Publishing Digital AB, som är en del av Egmont Publishing AB. Egmont Publishing publicerar ett hundratal tidningar och webbplatser, däribland Hemmets Journal, Hus & Hem, Icakuriren, Vagabond, Kalle Anka och Bamse. Vi har även en omfattande verksamhet inom böcker, spel, aktivitetsprodukter och event, samt är snabbt växande inom e-handel och digitala marknadsföringstjänster. Egmont Publishing är en del av den nordiska mediekoncernen och stiftelsen Egmont som varje år delar ut mer än 120 miljoner kronor för att hjälpa utsatta barn och ungdomar. Läs mer på www.egmontpublishing.se/.

Egmont Publishing Digital, Pyramidvägen 7, 16991 Solna, Tel: 08-692 01 00, Orgnr: 556647-1842