Renoveringen av denna DKW Reichklasse från 1938 har sträckt sig över sex decennier (!) och minst två län. Kanske för att dess förste ägare – elektriker Ernst Engström från Dala-Husby – var en smula egensinnig. Idag är den gamla ”spånkorgen” på vägen igen, tack vare Åke Johansson i Bankeryd.
Besöket hos Åke sker en underbart solig majdag, ungefär ett år efter att han köpt DKW:n.
– Bilen stod bara någon kilometer härifrån, hos en kompis vid namn Arnold Lindell. Jag tjatade i flera år om att få köpa den och till sist gav han med sig, berättar Åke när vi sitter och dricker kaffe i solgasset utanför hans lilla verkstad.
Bilen besiktigade han den 3 juli 2007.
– Det var egentligen inte så mycket innan besiktningen. Jag bytte alla oljor och stift förstås. Växellådan ska ha ett speciellt fett som jag fick beställa från Frankrike. Kederlisterna kring skärmarna satte jag också dit.
– Och nu efter ett år går den riktigt bra!
– Vänta ska du få se, säger Åke och springer in i kontorsdelen. Han kommer snart tillbaka med två pärmar med dokumentation.
Allt från bilens korta aktiva period finns med: kvitton på service och underhåll, skattemärken, ransoneringskuponger från kriget, rekvisitonen av däcken, instruktionsböcker, tillstånd för söndagskörning med mera.
Att bilen från Dala-Husby utanför Hedemora hamnade i Bankeryd utanför Jönköping har sin speciella förklaring. Arnold Lindell var kollega med Ernst Engströms dotterdotter. Detta var kring 1986-1987, Ernst hade avlidit 1985 i en ålder av 90 år och nu kunde inte släkten enas om vad som skulle ske med den gamla DKW:n.
Eller snarare, alla barn vill ha bilen men till sist enades de om att auktionera ut den.
Arnold vann auktionen och tog hem bilen till Jönköping där han då bodde. För att få reda på mera ringde skribenten av dessa rader Arnold Lindell.
– Jodå, jag hade bilen länge utan att bli färdig. Jag hade mycket annat att göra och tiden räckte inte till. Det jag hann med var bland annat att klä om stolar och soffa bak. Nytt innertak satte jag dit också. Men åren gick och när Åke var så ihärdig blev det affär, berättar Arnold som också ger oss namnet på Ernst Engströms dotterdotter.
Så då ringer vi upp Märit Lundsten i Jönköping för att få reda på mer.
– Jag har några få minnen av morfars bil. Men jag fick följa med i den när Åke renoverat den, det var jätteroligt. Men hör med min mamma Berit Martinsson, hon minns nog mer, säger Märit.
Sagt och gjort:
– Oja, minnen har jag. Det första minns jag väl inte eftersom jag är född 1938 och åkte från BB i Falun till Dala-Husby i DKW:n, skrattar Berit.
Hon minns också att pappa Ernst själv sydde läderdamasker till fjädrar och styrleder i chassiet.
– Pappa var väldigt noga, om man säger så¿
Och Berit kommer också ihåg att chassiet stod på golvet medan karossen hängde i taket på uthuset.
– Han tog aldrig ut bilen vad jag vet, men det är roligt att den finns kvar och att den nu fungerar!
Men Berit tror att hennes man Åke Martinsson kommer ihåg mer:
– Jag kom in i familjen 1959. Ganska nyfiken och intresserad av gamla bilar, men jag var varsamt hållen därifrån. Uthuset där DKW:n stod var ett av gårdens ”hemliga rum” om man uttrycker sig så, berättar Åke Martinsson och fortsätter:
– Vad jag ändå tog reda på var att Ernst någon gång efter andra världskriget, kring 1947, plockade ned bilen. Motorn skickades till Philipsons för omborrning och kom tillbaka, men packades aldrig upp. Någon annan bil hade inte Ernst så vad som stoppade honom från att få igång sin DKW får vi aldrig veta. Han betalade ju ändå skatt ända fram till 1958!
– Det jag också vet är att det fattades två saker vid auktionen. Dels stagen från torpedväggen till kylaren, dels en specialgjord koffert baktill för Ernst verktyg han behövde som elektriker och linjeansvarig. Just den senare hade förstås varit kul om den följt med bilen!
Åter till Åke Johansson, mannen som fick evighetsprojektet på fötter. Vid registreringsbesiktningen 2007 stod mätaren på 3 337 mil, idag har DKW:n rullat 3 374,5 mil. På 71 år har den alltså gått 47,5 mil om året!
– Jag trivs oerhört bra med bilen! Det är ju spännande med all dokumentation som finns med, så jag kommer att vårda den ömt. Och är det fler av Ernst Engströms ättlingar som vill åka med är det bara att säga till!
Av: Text & foto: Thomas Sjölund
