Ställ tändningen med Stroboskop

Ställ tändningen med Stroboskop

Publicerad

Har du tröttnat på cigarettpapper mellan brytarkontakterna? Går moppen bra utan att du vet varför? Prova med stroboskoplampan istället!

När man ska ställa tändningen på tvåtaktares svänghjulsmagneter kan det vara struligt med att bestämma tändpunkten, alltså det ögonblick då brytarkontakterna precis öppnar. Ett gammalt trick är att klämma in ett cigarettpapper mellan kontakterna som man sedan drar lite i samtidigt som man vrider runt svänghjulet. När man känner att pappret lossnar är brytarna på väg att öppna. För att denna metod ska fungera krävs det att pappret är mycket tunt. Om man nu inte rullar sina egna cigaretter blir det genast problem. Vanligt kopieringspapper som kan uppfattas som väldigt tunt håller en tjocklek på cirka 0,1 millimeter. Låter det lite? Då måste man betänka att ett normalt brytaravstånd ligger på 0,3 - 0,4 millimeter. Det innebär en felvisning på 25 - 30 procent om man sticker in ett sådant papper mellan kontakterna! En annan metod är att koppla in en ohm-mätare över brytarkontakterna. När dessa öppnar gör mätaren utslag - i alla fall i teorin. Tyvärr så håller tändspolens primärlindning en så låg resistans att mätaren måste vara väldigt känslig om den ska ge något utslag.

Äsch, vi lägger ner det där med papper och mätare och gör som på bilar - vi använder en strobo-skoplampa istället! En sådan lampa fungerar så här: man sätter en givare (pick-up) runt en tändkabel och varje gång givaren känner av att det kommer en strömstöt genom kabeln så tänds lampan ett kort ögonblick. Om man riktar lampan mot en graderad remskiva på motorn när denna är igång så ser skivan ut att stå stilla, och man kan enkelt läsa av graderingen. Så går det till på bilar, men så kan man även göra på en tvåtaktare. Men först måste man fixa till en gradering, antingen på svänghjulet, eller på motorblocket intill svänghjulet.

Vi valde att gradera motorblocket och bara ha ett streck på svänghjulet, men man kan givetvis göra tvärtom. Vi knackade in ett streck i blocket på ett väl synligt ställe och stansade in siffran noll vid strecket. Detta blir vår markering för övre dödläget, alltså där kolven precis ska till och vända. Vi börjar med att bestämma var strecket i svänghjulet skall vara. I stället för tändstiftet skruvar vi i ett hemmagjort mätverktyg (bild 1). I detta sitter en graderad stång som kan låsas med en skruv från sidan. Stången ligger mot kolvtoppen och graderingen visar var kolven befinner sig. Vi vrider upp kolven genom att snurra på svänghjulet tills den befinner sig 2 millimeter från topp. Där låser vi fast stången på verktyget och tejpar på en lång remsa med maskeringstejp på svänghjulets utsida.

Medan vi ser till att kolven ligger an mot verktygets stång drar vi ett streck på tejpen exakt mitt för vår nollmarkering i blocket (bild 2). Nu vrider vi svänghjulet åt motsatt håll tills kolven på nytt stannar mot stången och drar ännu ett streck på tejpen mitt för "nollan" som på bild 3. Nu har vi två streck på tejpen som synes på bild 4. Markeringen i svänghjulet för dödläget ska nu vara exakt mitt emellan dessa streck, och med hjälp av ett stålmåttband (talmeter) mäter vi fram mittpunkten och ritar ett streck där som på bild 6. Här ska vår markering sitta och vi tog en Dremelslip med en liten kapskiva och skar rakt igenom tejpen på mittstrecket så att det blev en tunn skåra i ytan på svänghjulet. Innan vi tog bort tejpen kladdade vi lite rödfärg i skåran. På bild 7 ser vi den rödfärgade skåran. När skåran står mitt för nollan är kolven i övre dödläge, men tändläget ligger alltid något före över dödläget - titta i din instruktionsbok! Ett vanligt värde är 2 - 3 millimeter på mopeder och 4 - 5 millimeter på motorcyklar.

Nu kan vi göra vår gradering i blocket. Med hjälp av mätverktyget ställer vi kolven en millimeter från övre dödläget och knackar in ett streck i blocket mitt för skåran i svänghjulet och stansar in siffran 1 vid strecket. Sedan sänker vi kolven till 2 millimeter från dödläget och gör ett nytt streck i blocket med siffran 2. Så här fortsätter vi tills vi har en skala som går lite längre än motorns rekommenderade förtändning - på vår motor blev det en 3:a och en 4:a som på bild 8. Har du ett topplock med vinklat tändstift (typ Sachs) kan du testa med att mäta med ett skjutmått genom tändstiftshålet, eller demontera toppen och mäta från cylinderns överkant mot kolven. Vill man gradera tändningen i vevaxelgrader istället för kolvens läge går det givetvis lika bra. Då bestämmer man först var övre dödläget är som vi nyss gjort, men sedan får man gradera med hjälp av en gradskiva.

Nu är vår motor redo för stroboskoplampan! De flesta lampor drivs av en yttre strömkälla på 12-volt, exempelvis batteriet i fordonet där man kopplar på två kablar. Eftersom våra gamla mopeder och hojar sällan har något batteri så använder vi ett 12-volts hojbatteri som strömkälla till stroboskoplampan som på bild 9. Nu återstår bara att hänga på lampans givare på tändkabeln (bild 10) och starta motorn. När man trycker in lampans avtryckare och riktar den mot svänghjulet så kommer svänghjulets skåra att skenbart stå stilla och man kan då se hur den ligger relativt graderingarna i blocket. Vissa stroboskoplampor är relativt ljussvaga och man kan behöva dämpa belysningen i garaget för att kunna se ordentligt. Till skillnad mot bilar kommer inte tändläget att ändra sig med varvtalet, utan det står fast på samma värde oavsett varvtal på motorn. Nu ser man exakt var tändningen står, och man kan även testa andra tändlägen än de rekommenderade. När du fått till tändningen så att motorn går som en dröm är det bara att kolla med stroboskopet när den tänder och anteckna värdet - nu kan du alltid hitta tillbaka!

Av: Jim Lundberg

Bild 1. Med hjälp av ett låsbart mätverktyg i tändstiftshålet kan vi exakt bestämma övre dödläget.

Bild 2. Vi låser mätverktyget så att kolven stannar cirka 2 millimeter från topp och gör ett streck i tejpen mitt för nollstrecket i blocket.

Bild 3. Sedan vrider vi svänghjulet åt andra hållet tills kolven återigen stannar mot verktyget och drar ett nytt streck på tejpen vid nollan.

Bild 4. Nu har vi två streck på tejpen. Mitt emellan dessa streck hamnar då markeringen som indikerar övre dödläge.

Bild 5. Med ett stålmåttband mäter vi ut mitten mellan strecken.

Bild 6. Nu har vi det exakta läget för vår kommande markering i svänghjulet. Nu återstår bara att göra ett permanent märke i svänghjulet.

Bild 7: Vi tog en Dremelslip och skar en tunn skåra rakt igenom tejpen vid mittstrecket. För att skåran i svänghjulet ska vara lätt att se fyllde vi i den med lite färg.

Bild 8. Genom att mäta kolvens läge relativt övre dödläget märkte vi upp 3- och 4-millimetersläget på kolven.

Bild 9. Vår stroboskoplampa drivs på 12 volt – vi använde ett hojbatteri som strömkälla.

Bild 10. Givaren klämmer man runt tändkabeln – nu startar vi motorn!

Bild 11. Rikta lampan mot svänghjulet och läs av var svänghjulets skåra hamnar relativt graderingen i blocket. Nu kan du ställa tändningen exakt!

On
Off

9 kommentarer

Läs mer

  • Senaste
  • Mest läst
  • Mest kommenterat

Kom in i diskussionen

Detta innehåll är skapat av Classic Motors besökare

Nostalgi: Sportmonarpeden

16 kommentarer

Erik.B: Håller med dig Jim, JB motorn är allt annat än "Piano", så "framtonat" ljud passar nog JB rätt bra ja ;)

Futurliner

Prenumerera på Classic Motor!

Classic Motor är Skandinaviens ledande tidning för äldre fordon och startade som Signalhornet redan 1969. Vi skriver om fordon med hjul och motor, oavsett om det är från 1917 eller 1977 och oavsett ursprungsland. Folkkära favoriter blandas med exklusiva rariteter, nyrenoverat blandas med fyndskick. Genomgående är dock att fordonen ska vara i originalutförande.

Beställ prenumeration och betala direkt online

  • Classic Motor Album Moped

  • Classic Motor 2019-11

  • Classic Motor 2019-10

  • Classic Motor 2019-09

  • Classic Motor 2019-08

  • Classic Motor 2019-07

  • Classic Motor 2019-06

Denna sajt drivs av Egmont Publishing Digital AB, som är en del av Egmont Publishing AB. Egmont Publishing publicerar ett hundratal tidningar och webbplatser, däribland Hemmets Journal, Hus & Hem, Icakuriren, Vagabond, Kalle Anka och Bamse. Vi har även en omfattande verksamhet inom böcker, spel, aktivitetsprodukter och event, samt är snabbt växande inom e-handel och digitala marknadsföringstjänster. Egmont Publishing är en del av den nordiska mediekoncernen och stiftelsen Egmont som varje år delar ut mer än 120 miljoner kronor för att hjälpa utsatta barn och ungdomar. Läs mer på www.egmontpublishing.se/.

Egmont Publishing Digital, Pyramidvägen 7, 16991 Solna, Tel: 08-692 01 00, Orgnr: 556647-1842