Månadens 69:a - Ford Escort

Månadens 69:a - Ford Escort

Publicerad

Fords gamla trotjänare, Anglia, bedömdes vara inne på sista versen. Lösningen blev ett trevligt sällskap.

Ford behövde något nytt, något modernt som skulle hålla långt in i sjuttiotalet. Lösningen blev Ford Escort. Den första årsmodellen var 1968 och den lilla bilen var modernt formgiven. Under skalet förlitade sig Ford på McPhersons framvagnskonstruktion, något som de även gjorde med gamla Anglian. Den stela axeln, där även drivningen skedde, hängdes upp i klassiska bladfjädrar. Vi ska kanske inte påstå att det är dåligt, men Ford gick inte på någon banbrytande teknisk linje ...

Och förmodligen gjorde de helt rätt. Escort var inte tänkt som den spännande uddabilen utan tvärtom ville Ford ha volymförsäljning - och det utan att kosta på floder av pengar i utvecklingskostnader. Och jämfört med gamla Anglian kändes Escort modern. Och inte skämdes den för sig på vägen heller: bilen hade körglädje, fast kanske var den lite väl benägen att vifta på rumpan. Men det är ju bara kul eller? Och vem minns inte tuffa rallyrökaren Mexico?

För att skapa bredd i utbudet så att alla kunde hitta något som lockade satsade Ford på flera olika motorer och utrustningsalternativ: Basmotorn var en 1 098 cc stor fyra på 53 hästar - om man nu inte bekände sig till DIN-normen. Då var man nere i 45 kusar...

Ville man ha lite hetare maskin så fick man gå upp ett snäpp till den 1 298 cc stora fyran. Där låg effektsiffrorna på 62 hk (eller 54 av de lite mer ”ärliga” hästarna). Det låter inte så mycket men vi ska komma ihåg också att tjänstevikten inte var högre än 850-900 kilo.

Mot pristillägg (och ”ca 2 mån leveranstid”) kunde man faktiskt få sin Escort med automatlåda. Men då fick man snällt rassla fram de extra kronorna för 1,3-litersmotorn. Till den mindre maskinen kopplade Ford inte automatväxeln. Förmodligen en klok policy...

Fords nykomling fanns också som kombi, med de två dörrarna kompletterade med en stor lucka där bak. Med nedfällt baksäte kunde man få in nästan en och en halv meter långa saker - inte illa för en bil som mätte in på strax över fyra meter (sedanbilen gick in strax under fyra meter).

Escort GT (på stora bilden till höger) sålde Ford som ”en verklig prestandabil”. I GT hade 1,3-litersmotorn pressats upp till 75 hk (64 hk DIN) genom dubbla Weberförgasare, annan kam, större ventiler och ett grenrör som lät avgaserna lämna motorn lite enklare och kvickare än på standardmotorn. Ford uppgav accelerationen till 100 på cirka 13,5 sekunder. GT hade dessutom en snyggare, mer utrustad instrumentpanel med bland annat varvräknare och oljetrycksmätare. Inredningen var i övrigt också mer påkostad, med finare matta och träfanér på brädan. De ”breda, säkra däcken” - 155x12, imponerar knappast idag men det funkade då.

Värst av det värsta var Twin Cam, som mer eller mindre var en tävlingsvariant av Escorten med samma Lotuspreparerade motor som i Lotus Cortina, det vill säga en 1 560 cc stor fyra med dubbla överliggande kammar och dubbla Weberförgasare. Effekten var 115 hk (110 hk) och gav förstås den lätta bilen bra knuff och en toppfart på över 180 km/tim. GT fick vika ner vid 150 km/tim och de sniknare Escorterna, tja...

För att kunna stanna hade Escort i enklaste utförandet trumbromsar runt om, men de svenska vagnarna lär ha haft utrustning som GT och Twin Cam hade i standardutförandet: det vill säga skivor fram.

Första generationen av Escort behöll sin plats och Fords förtroende fram till 1975 års modell då andra generationen tog vid. Ursprunget syntes fortfarande men formen var tillslätad och mindre karaktärsfull. Bakhjulsdriften behölls dock även i generation två men när Escort Mk III kom samtidigt som åttiotalet hamnade drivningen fram.

Av: Björn Meyer

On
Off

0 kommentarer

Läs mer

  • Senaste
  • Mest läst
  • Mest kommenterat

Kom in i diskussionen

Detta innehåll är skapat av Classic Motors besökare

Hur fungerar kopplingen på en Ciao?

1 kommentar

glecas: Äntligen! Det där med huggande och släpande hade jag ingen aning om. Nu känner man sig klokare! Tack!

Futurliner

Prenumerera på Classic Motor!

Classic Motor är Skandinaviens ledande tidning för äldre fordon och startade som Signalhornet redan 1969. Vi skriver om fordon med hjul och motor, oavsett om det är från 1917 eller 1977 och oavsett ursprungsland. Folkkära favoriter blandas med exklusiva rariteter, nyrenoverat blandas med fyndskick. Genomgående är dock att fordonen ska vara i originalutförande.

Beställ prenumeration och betala direkt online

  • Classic Motor 2019-11

  • Classic Motor 2019-10

  • Classic Motor 2019-09

  • Classic Motor 2019-08

  • Classic Motor 2019-07

  • Classic Motor 2019-06

  • Classic Motor Turist på väg

Denna sajt drivs av Egmont Publishing Digital AB, som är en del av Egmont Publishing AB. Egmont Publishing publicerar ett hundratal tidningar och webbplatser, däribland Hemmets Journal, Hus & Hem, Icakuriren, Vagabond, Kalle Anka och Bamse. Vi har även en omfattande verksamhet inom böcker, spel, aktivitetsprodukter och event, samt är snabbt växande inom e-handel och digitala marknadsföringstjänster. Egmont Publishing är en del av den nordiska mediekoncernen och stiftelsen Egmont som varje år delar ut mer än 120 miljoner kronor för att hjälpa utsatta barn och ungdomar. Läs mer på www.egmontpublishing.se/.

Egmont Publishing Digital, Pyramidvägen 7, 16991 Solna, Tel: 08-692 01 00, Orgnr: 556647-1842