Många drar sig för att plocka fram gammelbilen på vintern, och utbudet av träffar och rallyn är starkt begränsat. Men varför ska man begränsa sig? Här kommer kommer fina tips på hur du gör din pärla vintersäker:
Börja med en sedvanlig service men lägg ner lite extra arbete på saker som är viktiga att de fungerar bra på vintern. Låsen bör smörjas, liksom gummilister till dörrar och luckor, så att de inte fryser fast.
De oljor som numera tillhandahålls är ofta avsedda både för sommar- och vinterbruk, men somliga anser att de traditionella vinteroljorna är oöverträffbara. Dessa känner man igen genom att de är märkta med ett ”W” efter SAE-beteckningen.
Se till att kylsystemet är tätt, har erforderlig mängd frostskyddsvätska, glykol, och att alla kylarslangar är hela. Att byta ut dåliga slangar är en god investering. Somliga bilfabrikanter rekommenderar också att kylartermostaten skiftas mot en för vinterbruk.
Värmereglage som inte används kan kärva, så även de bör ses över och smörjas. Kör gärna en sträcka med fullt påslagen värme för att kontrollera funktionen.
Har du haft isär någon del av kylsystemet kan det finnas luft i det och då måste man lufta. Ofta står det hur man gör i instruktionsboken. En del bilar har luftnipplar, medan man på andra kan lufta det genom att låta kylarlocket vara öppet och sedan köra motorn tills termostaten öppnas. Glöm inte att värmereglaget ska vara fullt öppet vid sådana tillfällen.
En motorvärmare är en god investering om bilen ska köras mycket och det påverkar både bränsleekonomin och komforten. Bäst är det förstås om man kompletterar med en kupévärmare också.
Kontrollera den elektriska utrustningen noga och se till så att det är ordentlig kontakt på utsatta delar av elsystemet, såsom kontakter till generatorn och säkringsdosan. Generatorns funktion bör också kontrolleras, samt även batteriets vätskenivå och kondition. Detta är särskilt viktigt vintertid då batteriet får arbeta hårt vid start av motorn, speciellt om det rör sig om ett sexvoltssytem. Tändsystemet bör också få en extra noggrann översyn innan vinterkörningen börjar.
Har bilen vindrutespolare ska den fyllas med spolarvätska som tål kyla och funktionen kontrolleras innan du kör. Slaskiga vintervägar gör att sikten försämras drastiskt utan en fungerande spolare. Har du ingen på din bil är det klokt att överväga ett inköp av en dylik.
Det finns för övrigt också tillbehör som värmer upp spolarvätskan innan den sprutas på vindrutan. Ofta är monteringen enkel och kräver inga ingrepp på vagnen.
På de flesta bilar går det att ställa om luftrenarens pip mellan sommar- och vinterläge. På vinterläget förvärms insugningsluften och förhindrar i hög grad isbildning i förgasaren.
Förgasarens bör också kontrolleras och är den av en typ som kräver olja, exempelvis SU-förgasare, ska oljenivån kontrolleras. Glöm inte att fylla på karburatorvätska, så kallad K-sprit, vid tankning. På så sätt undviker man isbildning i bränslesystemet, som ofta kan vara utsatt för stark kyla under körning. Är alla dessa servicepunkter korrekt utförda torde man inte vara i behov av någon starthjälp, typ startgas och liknande, annat än vid extremt kall väderlek.
I bagageutrymmet bör man lämpligen ha en rejäl reservdunk, en riktig bogserlina och fungerande startkablar. Skulle ni behöva hjälpa igång en bil med positiv jordning går det bra även om ni själv har negativ jordning av elsystemet. Förfarande är detsamma, alltså plus till plus och minus till minus, men var noggrann med att vagnarna inte kommer i kontakt med varandra.
I bagageutrymmet kan man också förvara en riktig första förbandslåda. De små förbandslådorna som ofta återfinns på hatthyllorna är mer en prydnad än ett nyttoting. Vidare lägger den kloke in en behändig snöspade i bagageutrymmet, gärna av den typ som Kronan brukar använda i fältutrustning. De är hopfällbara och tar föga plats, men kan vara till stor nytta.
En låda med några enkla reservdelar kan också förvaras här, exempelvis tändstift, fläktrem och liknande förbrukningsartiklar. Lägg gärna i några meter elkabel och en testlampa vilka underlättar felsökning och reparationer av elsystemet.
Bilens originalverktygssats brukar innehålla det mesta man kan behöva för enklare reparationer, såsom domkraft, fälgnyckel, några skruvnycklar, eventuellt en tång, ett par skruvmejslar och liknande.
På insidan av bagageluckan fäster man också en magnetskylt med texten ²Bogsering², eftersom de flesta äldre bilar saknar så kallade varningsblinkers eller katastrofblinkers.
Det hela kompletteras med en rejäl snöborste så att vagnen snabbt kan befrias från lös snö, som annars skapar irriterande virvlar för bakomvarande trafik. Polisen har dessutom rätt att bötfälla bilister som har tjocka lager snö på sin bil, om snön på något sätt kan hota trafiksäkerheten för andra trafikanter.
Inne i passagerarutrymmet på bilen ska man ha resten av det lilla reservdelslagret med exempelvis reservglödlampor och säkringar. En ficklampa, gärna med brandgul blinkfunktion, bör också förvaras lätt åtkomligt, och vara försedd med färska batterier.
Det finns elektriska imbakrutor som enkelt kan monteras och de ger snabbt en imfri sikt bakåt. Ett alternativ till dessa är en liten elektrisk fläkt som monteras på hatthyllan och som regleras med en strömbrytare på instrumentpanelen.
För att hålla vindrutan imfri finns det på marknaden en mängd ”mirakelmedel”, men de flesta är i praktiken verkningslösa. Se hellre till att ha god värme och ventilation istället så uppkommer inte problemet med imma på vind- rutan.
Har bilen soffor och säten av galon kan man lämpligen förse dem med bilplädar som både förhöjer utseendet och komforten. Numera finns det också elektriskt uppvärmda sitsöverdrag som enkelt kan kopplas in på cigarettändaruttaget. Den som vill sköta uppvärmningen på ett lite snyggare sätt monterar elektriska värmedynor under klädseln. Dynorna är förslagsvis begagnade och inköpta hos närmaste skrothandlare. Ofta är det ett mindre besvär att montera dem än man vid en första anblick kan tro.
Däck är, liksom brandsläckare, färskvaror och bör vara avsedda för vinterbruk även om lagen inte kräver det på bilar äldre än 30 år. På en äldre bil är dubbade snödäck måhända överkurs, liksom snökedjor som endast bör användas vid extrema förhållanden. Reservdäcket bör kontrolleras så att det är i god kondition samt välfyllt med luft. Speciellt viktigt att kontrollera detta är det på de vagnar vars vindrutespolning drivs av reservdäckets tryckluft.
Många av våra vagnar är försedda med en gardin för kylaren som rullas upp vid kyligt väder och ger på så sätt en snabbare uppvärmning av motorn. Det finns också figursydda kylarskydd i vadderad plast eller av gummi. De monteras medelst hyskor eller proppar på utsidan av kylargrillen och fyller samma funktion som kylargardinen, och är sällan till men för vagnens uppenbarelse.
Till de bilar som det inte finns figursydda kylarskydd kan ägaren själv tillverka ett likvärdigt av exempelvis tunn plywood. Andra föredrar att montera en pappskiva som delvis täcker själva kylaren.
Det finns även en del vinterutrustning som inte ska finnas i bilen. Nej, den förvaras bäst i förarens rockficka. Där ska det alltid finnas en isskrapa och medel att tina dörrlåsen med. Inne i bilen gör de i vilket fall ingen som helst nytta. Skulle låset vara fruset kan en plastpåse med varmt vatten som placeras på låset tina upp detsamma.
Av: Robert Gustavsson
