Den första riktiga årsmodellen av Saab 99 var 1969. Fem år tidigare hade Saabs ledning fattat beslutet om den nya modellen och på hösten 1967 premiärvisades den. Då hade Saab nyligen presenterat sin 96:a med V4 motor och hade inte försäljningen av tvåtaktarna dalat drastiskt är det möjligt att Saab 99 hade ersatt dem direkt.
Saabs ”husdesigner” Sixten Sason hade ritat karossen, för övrigt hans sista Saab, och han lyckades med konststycket att få den att se både tidlös och modern ut.
En Saab ska naturligtvis vara framhjulsdriven och så blev också Saab 99. De höga smala däcken, 155 x 15, behöll man av bara farten.
Under den 400 000 timmar långa konstruktionstiden hade man provat flera olika motorer, bland annat en från Ricardo, men valet föll till slut på Triumphs 1,7-litersmotor. Aluminiumtoppen kom senare att ställa till en del problem då den gärna slog sig om motorn kokade, men kedjedriften till den överliggande kamaxeln fick oförtjänt dåligt rykte.
Motorn var sammanbyggd med växellådan i en kompakt enhet, och hade de första åren frihjul – ett något för klent sådant kan man konstatera så här i efterhand.
Golvspak låg i tiden och eftersom Saab höll fast vid sitt växelspakslås istället för rattlås, flyttades nyckeln helt enkelt ner till växelspaken.
En bredaxlad svensk kallades Saab 99 i reklamen och det var ingen överdrift, åtminstone inte i jämförelse med Saab 96. I den nya Saaben kunde man obehindrat sitta tre i bredd i baksätet.
Till komforten hörde också separat inställning av värme och friskluft till baksätespassagererna och förbättrade framstolar som var justerbara både i höjdled och sittdynans lutning.
Bagageutrymmet var stort och med nedfällt säte lastade man nästan lika mycket som i en Saab 95 kombi – kanske inte så underligt att 99:an aldrig kom som stationsvagn.
Säkerhetsmässigt var bilen väl genomtänkt med kraftig konstruktion, och tvåkrets bromssystem med skivor runt om. Parkeringsbromsen verkade på framhjulen och tanken var att den skulle fungera som nödbroms utan sladdtendenser om de ordinarie bromsarna skulle falla bort.
Hjulupphängningen fram var av samma typ som Saab införde redan 1956, det vill säga dubbla triangellänkar, medan bakvagnen fick extra länkupphängningar och ett tvärgående Panhardstag.
Under 1969 såldes Saab 99 i närmare 20 000 exemplar och gick direkt in på femteplatsen i den svenska försäljningsstatistiken. Modellen utvecklades och 1970 gick den att få med insprutningsmotor och automatlåda.
Senare kom även fyradörrarskaross, combi coupé med tre eller fem dörrar. På motorsidan förstorade Triumphmotorn till 1,85 liter innan den ersattes med en svenskkonstruerad tvålitersmotor, den gick för övrigt att få med turbo från 1977 års modell.
När Saab 99 ersattes med Saab 90 – i princip en 99:a med bakdel från 900 sedan – 1984 hade cirka 590 000 99:or tillverkats.
Av: Robert Gustafsson
