Reportage: Tornax – den tyska virvelvinden

Hur många av Tornax tvåhjulingar som såldes i Sverige är oklart, men sannolikt var de inte så många. Rigos femtiotrea, modellen heter E 250, såldes ny av Motorfirma Johansson & Ström i Vara – märkets generalagent i Sverige. Men 1953 var Tornaxs korta saga nästan till ända: för 1955 slutade tillverkningen – efter 29 år.

Det var alltså 1926 som Tornax Werke drog igång tillverkning av motorcyklar, men firman grundades året innan. Platsen var Langerfeld, en av de tyska städer som under tjugotalet gick samman och bildade staden Wuppertal. Guldsmeden Ernst Wewer lär ha varit en ”sportsman” och tillsammans med sin konstruktör Otto Karpe hämtade de inspiration från britternas åkglada hojar. Namnet Tornax sägs vara en egenhändig förvandling av ordet tornado.

Och man nöjde sig faktiskt inte bara med att hämta inspiration: till första motorcykeln, I-26, importerade man hela motorn från öriket: en JAP-stånka på 600 cc och med sidventiler. Effekten var 15 hk. Tornax följde det inslagna engelska spåret med både sid- och toppmaskiner på 350, 500, 550 och 600 cc. 1928 gjorde man dock ett avsteg och köpte inhemska motorer till V-28-modellen, en 600:a från motortillverkaren Columbus.

Men 1930, när de byggde sin första twin, III-30, förlitade herrar Wewer och Karpe sig återigen på JAP. Den här gången en V-motor på 1 000 cc och 26 hk. Året efter kom sportversionen, III-31 SS. Även den hade en tusenkubiks JAP men med toppventiler istället för den tidigare sidan. Enligt uppgifter ur internetuppslagsverket Wikipedia hävdade Tornax att motorcykeln klämde ur sig hela 72 hk och skulle klara 190 km/tim!

Efter att nazisterna tagit över makten stoppades importen av delar från utlandet, vilket satte käppar i hjulen för både Tornax och andra tillverkare. För Wuppertalfirman blev lösningen att krympa modellutbudet till en maskin: Universal, med en 600 cc stor sidventilare från Columbus.

1935 hade den inhemska produktionen av mc-komponenter hunnit ifatt och Tornax släppte en 800 cc stor, 28 hk stark parallelltwin som de kallade Tornado. Columbusmotorn hade toppventiler och satt även i konkurrentmaskinen Horex S8. Samma år gav sig Tornax in i bilbranschen med öppna, sportiga Rex med 700-kubiks DKW-motor. Det blev bara drygt 150 bilar byggda innan bilen gick ur produktion.

Även Tornadon blev kortlivad då Tornax koncentrerade sig på 600-kubikarna samt släppte en lättare motorcykel med en 200 cc ILO-motor. Senare kom en 250 – och sedan kom kriget. Tornax skar ner verksamheten till en maskin, en 125:a från ILO, som de byggde fram till 1941, då mc-tillverkningen stoppades. Krigsproduktionen var viktigare. Men den kom också att drabba firman hårt: 1945 ingick fabriken i de allierades lista på mål och bombades sönder och samman, bara några månader innan Tyskland kapitulerade.

Men 1948 var produktionen åter igång, med samma maskin som innan kriget: 125:an från ILO. Så småningom växte maskinerna igen, fortfarande med tvåtaktare från ILO. Och här kommer Rigos maskin in i bilden. Hans 250 är god för 12,8 hk vilket ska räcka för en toppfart om 116 km/tim enligt samtida broschyrer.

Motorcykeln har en hel del läckra detaljer, bevis för att Tornax inte bara byggde det enklast möjliga: Det man lägger märke till först är utfrästa Tornaxmärket som vilar på framskärmen. Mycket snyggt! Visserligen så blir det naturligt nog bara rättvänt åt ett håll men det är ju en bagatell. I tanken finns ett litet verktygsfack och under luckan till det gömmer sig tanklocket. Kanske lite pyssligt när man ska fylla bensin, men snyggt. Och på en Tornax behöver man aldrig fundera på vilken växel man har ilagd: för i en rund mätare vid styret visare en nål vilken av de fyra växlarna man använder för tillfället.

– Och den fungerar perfekt, säger Rigo.

Tornaxs logotyp är Wuppertals stadsvapen, med ett lejon som står på en garnhärva. Staden var tydligen välkänd för sina många ullspinnerier. En annan sak man kan fundera på är varför Tornax samtidigt sålde en 250 cc stor tvåtaktsmotorcykel med tvåcylindrig motor? Två stycken kvartslitrar med liknande prestanda (den tvåcylindriga hade 15,1 hk, var fyrväxlad och toppade 112 km/tim) känns som en för mycket.

Som om det inte räckte med 250-maskiner slog Tornax 1954 till med två fyrtaktare i just den storleken, med motorer från tyska Opti i Essen. Men den satsningen räckte inte och efter ungefär 50 000 byggda maskiner tvingades Tornax lägga ner 1955.

Av: Text: Björn Meyer Foto: Thomas Sjölund

Reportage: Tornax - den tyska virvelvinden Reportage: Tornax - den tyska virvelvinden Reportage: Tornax - den tyska virvelvinden

Reportage: Tornax - den tyska virvelvinden Reportage: Tornax - den tyska virvelvinden Reportage: Tornax - den tyska virvelvinden Reportage: Tornax - den tyska virvelvinden Reportage: Tornax - den tyska virvelvinden

Rulla till toppen