Dagens ord: Flettner-rotor

Flettner-rotor är en av tysken Anton Flettner år 1923 gjord uppfinning, genom vilken vindens tryck mot en kring sin axel roterande cylinder kan utnyttjas som drivkraft. Praktiskt provad har rotorn blivit endast som ersättare för segel å fartyg.

En stillastående cylinder, som utsättes på tvären för en luftström, påverkas av ett lufttryck eller luftmotstånd i vindens riktning. Försättes cylindern i rotation, vrider sig luftkraftens riktning åt den sida, där cylinderytan och vinden röra sig åt samma håll, till en början mer ju hastigare rotationen blir. Samtidigt ökas luftkraftens storlek. Största snedvridningen å kraften blir (vid en rotor, vars längd är 5 gånger diametern) ungefär 740 från vindriktningen och inträffar, då cylinderns periferihastighet är två gånger vindhastigheten. Vinkeln minskas sedan åter vid större periferihastighet, men kraftens storlek fortsätter att öka, tills periferihastigheten är omkring fyra gånger vindhastigheten. Kraftriktningen är då ungefär 60° från vindriktningen. En rotorseglare kan alltså i förra fallet gå i 900 minus 740 eller 16°, i senare fallet 300 vinkel mot vinden, innan den framdrivande kraftkomposanten försvinner.

Kraftens storlek ökas, om cylinderändarna avgränsas med skivor av större diameter än cylindern. Kraften kan tydligen anses sammansatt av ett motstånd i vindriktningen och en tvärkraft, vinkelrätt mot vinden. Existensen av denna tvärkraft upptäcktes redan 1852 av den tyske fysikern Magnus – den kallas därför Magnuseffekten. Största värdet på tvärkraften är ungefär 0,6 . v’ kg. pr kvm. av cylinderns längdgenomskärning (v= vindhastigheten i m. pr sek.). Vid en vind av To m. pr sek. är den alltså 60 kg. pr kvm. Vindtrycket mot ett vanligt segel är endast cirka tiondedelen härav.

För att hålla rotorn i rotation kräves en särskild motor. Den för rotationen erforderliga effekten ökas med varvantalet. Vid fördelaktig vindriktning (ungefär sidovind) blir dock den för segling tillgodogjorda vindeffekten flera gånger större än denna. Vid ogynnsam vindriktning (mot- och medvind) blir den tillgodogjorda vindeffekten mindre än den för rotationen erforderliga. Häri ligger en allvarlig begränsning av rotorprincipens praktiska användbarhet vid framdrivning av fartyg. Jfr ROTORFARTYG.

Varje dag ett visdomsord från John Nerén! Han var född 1871 och blev sedermera sjökapten, motorman och chefredaktör för ett knippe motortidningar. Han skrev också ett tjugotal handböcker kring bilar, motorcyklar och motorbåtar fram till sin död 1956.

Orden vi visar här i urval är tagna ur John Neréns ”Motorencyklopedi”, utgiven 1927 på P.A. Norstedt & Söners Förlag.

Av: Agneta Ivarsson

Rulla till toppen