Erland har sin lilla gummifabrik Rubber Mek strax utanför Lekeryd i norra Småland. Fabrik är kanske att ta i för egentligen är det ett ombyggt och tillbyggt garage som han håller till i.
– Det rör sig om så små detaljer att jag behöver inte så mycket utrymme, förklarar han.
– Då är det viktigare att vara flexibel och jag använder samma maskiner till alla mina produkter.
Produkterna består nästan uteslutande av gummiartiklar, och ofta rör det sig om sådana som inte funnits att köpa på många år. Det var också så det hela började 1971.
– Då hade jag precis köpt en Husqvarna 350 cc. Jag fick tag i de flesta delarna som jag behövde, men gummit till fotsteget gick inte att få tag på någonstans. Det jag hade var slitet och helst skulle jag ha ett nytt.
En kompis till Erland frågade varför han inte kunde tillverka ett själv, och det satte igång Erlands konstruktionslusta.
– Ja, varför inte? Tänkte jag. Det har ju tillverkats en gång i tiden på 1920-talet och kunde de göra ett då skulle väl jag kunna göra ett nu.
Erland är inte den som låter gräset gro under fötterna och han satte genast igång med projektet. Visserligen hade han aldrig gjutit gummidetaljer förut, men kunskapen att konstruera hade han.
– Jag arbetade på Husqvarnas prototypavdelning för symaskiner så jag var van vid att hitta lösningar.
Det tog heller inte lång tid förrän Erland hade tillskansat sig den erfarenhet som behövdes – en gjutform tillverkades och som värmekälla användes en ugn.
– Primitivt men det fungerade, och efter hand började jag tillverka fler detaljer som jag behövde för eget bruk.
Snart spred sig ryktet bland Erlands vänner och han började gjuta detaljer åt dem också.
– Det var i mycket liten skala och det var först 1999 som det tog fart på allvar, när jag fick besök av Craig Comontofski.
Craig är en amerikansk Husqvarnaentusiast och har bland annat startat en Husqvarnaklubb i USA. Han blev eld och lågor när han såg Erlands produkter och gjorde en stor beställning av gummiartiklar.
– Då fick jag börja tänka om, och rationalisera tillverkningen. Sedan väcktes tanken på att åka runt på olika marknader och sälja mina gummi-produkter.
Ett par år senare var han i full gång på sin fritid och sortimentet har hela tiden växt, och gör det fortfarande. Nu satsar Erland på att det ska bli ett heltidsarbete för honom och han arbetar hela tiden med att ta fram nya produkter.
De flesta moment är samma gamla hantverk som förr. Gummit förvärms i en gammal ugn, av fabrikat Husqvarna så klart, och faktiskt samma ugn som Erland använde som värmekälla vid sina första gjutningar. När gummit uppnått rätt arbetstemperatur läggs det sedan i gjutverktygen för att få rätt form och vulkaniseras.
– Sedan är det bara att lägga in formarna i pressen så sköter sig resten själv, förklarar han enkelt.
Att pressen sköter sig själv är förstås en sanning med modifikation, för Erland har byggt om den så att de flesta momenten blir automatiska, och en del av dem sker även digitalt.
– Min grabb är elektriker, så han har fixat det elektriska. Jag har berättat hur jag vill att det ska fungera så har han fixat den. Konstruktionslustan har tydligen gått i arv, säger han med stolthet i rösten.
När angiven tid har gått piper ett digitalur och det är dags att ta ut delen, besikta den och ta bort gjutskägget.
– Jag brukar lägga in en rivrand i verktyget så att överblivet gummi går lätt att riva bort, alternativt klippa bort. Man måste ha lite marginal så att man vet att det inte saknas gummi i detaljen.
Det är inte bara motorcyklar som står på repertoaren utan även numera gummidetaljer till mopeder och bilar. Enstaka detaljer eller storsäljare spelar ingen roll, finns det en kund fixar Erland det, och det är inte ovanligt att klubbar tar upp en beställning bland sina medlemmar och låter Erland nytillverka en liten serie av svårhittade gummidetaljer.
– För tillfället håller jag på att ta fram gummigenomförningar till tändkablar på Sachs och Zündapp, som jag ska sälja genom min firma. De ser enkla ut men verktygen för att tillverka dem är komplicerade.
Och det är själva konstruktionen som är den stora behållningen för Erland.
– Detaljerna har tillverkats en gång i tiden och därför går de att tillverka igen – frågan är bara hur – och det är den problemlösningen som jag gillar bäst.
Av: Robert Gustavsson
