Svetsa bättre!

Svetsa bättre!

Publicerad

I vår hobby springer man på allt från lövtunna mopedskärmar till tjocka lastbilsramar. Vill man ha ett bra resultat vid reparationer så gäller en sak - öka svetsströmmen!

Om det är något som jag lärt mig om MIG-svetsning så är det att hålla rätt spaltbredd och att inte fega när det gäller att vrida upp strömmen. Vi ska börja med att göra fel för att se hur det blir. På bild 2 ser vi två plattjärnsbitar med en tjocklek på 5 millimeter. Dessa ligger i stort sett mot varandra utan någon spalt. Det här är det första felet, men vi ska göra ett fel till - vi ska köra med alldeles för låg ström på svetsen.

Svetsen vi använder ger maximalt 180 ampere och har sju olika strömlägen. Några strömvärden kan vi inte uppge. Läge "sju" lär väl motsvara svetsens maxström, 180 ampere, men vad de andra lägena motsvarar kan vi inte säga säkert. Vi ska i alla fall svetsa i läge "tre" som oavsett strömstyrka har visat sig vara lagom till plåttjocklekar under 1 millimeter. Vi svetsar dessutom från bägge sidor. På bild 3 ser vi resultatet - en hög och smal svets som mera påminner om spritsad vispgrädde än en djupgående svetsfog. För att se hur eländigt det egentligen blev har vi sedan skurit av plattjärnen och slipat snittytan. Och har man sett - på bild 4 ser vi att svetsen inte på långa vägar trängt igenom materialet. Om man nu också slipar ner svetsarna blir det inte mycket som håller ihop järnen!

Nu ska vi göra rätt istället. Vi tar två nya plattjärnsbitar, men nu lägger vi dem med ungefär samma avstånd som deras tjocklek - i vårt fall 5 millimeter (bild 5). Detta är en grundregel vid svetsning: samma spaltbredd som godstjocklek, fast givetvis inom rimliga gränser. Vid godstjocklekar över 3 millimeter bör man fasa kanterna och hålla spalten lite smalare.  Nu drar vi upp strömmen till läge "sex" på vår svets och kör igång. När man svetsar lite större spalter ska man inte dra fram svetstråden rakt som om man håller på och klämmer ut tandkräm på tandborsten, utan man ska föra fram svetsmunstycket i u-formade rörelser. Först kör man framåt några millimeter på ena sidan av spalten, sedan backar man tillbaka och svänger över ljusbågen på andra sidan spalten och kör fram några millimeter även här. Så här kör man fram och tillbaka under det att man givetvis rör sig i fogens riktning. På bild 6 ser vi resultatet av våra umbäranden - en nästan platt svets där man också kan se de karaktäristiska spåren efter vår "körstil" i u-form. Nåja, yta är en sak, djup är en annan. Vi skivar raskt upp arbetsstycket och kikar hur genomträngningen blev. Och har man sett - på bild 7 ser vi att fogen är helt homogen! Så här ska det se ut om vi ska få full hållfasthet på en reparation/konstruktion.

Nu hoppar vi från grovt gods till tunt. Vi ska göra en klassiker, nämligen fylla igen ett hål i tunnplåt. Gamla moped- och motorcykelskärmar kan vara mer eller mindre perforerade efter att ha varit i händerna på ett stort antal ägare. Är man en duktig svetsare och dessutom tycker det är roligt att slipa bort svetsmaterial kan man ge sig på ett oönskat hål med enbart svetsen. Fast om man nu inte är nu är något svetsproffs kan man alltid "fuska" litet - man lägger en tjock mässingsbit på hålets undersida (bild 8). Svetsen fäster inte i mässingsytan, utan lägger sig utan ovanpå så att hålet blir mer som en gjutform. Använd inte tunn mässing, då finns det givetvis risk för att även den smälter. Man tänder sedan svetsbågen i hålets kant och svetsar därefter varvet runt i en spiral tills man kommit till mitten och - simsalabim - hålet är borta! På bild 10 ser vi undersidan av svetsen där mässingsbiten låg emot. Ytan på svetsmaterialet ligger i samma höjd som den omgivande plåten och det behövs minimalt med slipning.

Nästa övning blir att svetsa med god genombränning utan att för den skull bränna hål i materialet vilket kan vara knepigt när man svetsar tunn plåt, alltså plåt med en tjocklek på cirka 1 millimeter. Man kan utnyttja en så enkel sak som jordens gravitation. Om man lägger fogen horisontellt så finns det risk för att smältan ska rasa rätt igenom och landa på golvet i ett moln av gnistor och glöd. Skulle man nu testa den andra ytterligheten och ställa fogen vertikalt så finns det risk att smältan rinner förbi ljusbågen och ner på golvet. Men om man lägger arbetsstycket i cirka 45 graders vinkel och sedan svetsar i "nerförsbacke" så fyller svetstråden fogen effektivare samtidigt som risken för bränna igenom minskar radikalt. På bild 11 ser vi två tunna plåtbitar som ska svetsas samman i vinkel. Här har vi ställt upp plåtarna så att fogen ligger i cirka 45 grader relativt horisontalplanet. En punktsvets är redan gjord i fogens respektive ändar. Vi svetsade sedan hela fogen i fyra sektioner med ett par sekunders mellanrum. Detta med att göra korta uppehåll gör att man ytterligare minskar risken för genombränning. Den färdiga fogen syns på bild 12 och här ser man att den inte ligger "ovanpå" utan att materialet flutit ut ordentligt. Dessutom ser baksidan likadan ut som framsidan, vilket innebär en lyckad svetsning.

Bild 1. Brukar dina svetsfogar brista? Dra på lite mer ström!

Bild 2. Första felet. Vi lägger detaljerna mot varandra utan spalt. Även om vi nu drar på mycket ström kan det bli svårt att tränga igenom materialet fullständigt.

Bild 3. Fel nummer två. Vi ställer in svetsens strömstyrka så att den blir lagom till tunnplåt.

Bild 4. När vi skurit tvärs igenom svetsen ser vi den bistra sanningen – de bägge svetsarna har knappt trängt igenom halva materialtjockleken. Den här fogen blir svag – särskilt om man slipar ner den!

Bild 5. Nu gör vi rätt istället och placerar detaljerna så att spalten blir som godstjockleken. Vill man lägga ner lite mer jobb kan man fasa kanterna vid tjocklekar över cirka 3 millimeter och istället hålla spalten lite smalare.

Bild 6. Nu ställde vi dessutom svetsen på "sexan" och förde fram ljusbågen med u-formade rörelser. Även här svetsade vi från bägge sidor. Svetsfogen blev nu platt och bred – men har den smält igenom hela spalten?

Bild 7. Japp! Efter ett snitt genom fogen ser vi ingenting annat än en homogen fog. Inga springor eller hålrum.

Bild 8. Här är en gammal klassiker: mässing-under-hålet-tricket. Vi svetsar igen ett hål i en tunn plåt med en mässingsbit under hålet.

Bild 9. Med mässingsbiten under plåten kan man nu lägga igen hela hålet i ett svep. Här ser vi ovansidan.

Bild 10. Och här har vi undersidan. Svetsen fäster inte i mässing och det blir lite av en gjutning där risken för att bränna ett hål i princip är noll!

Bild 11. Utnyttja gravitationen rätt! Genom att lägga fogen i cirka 45 graders lutning "rinner" den smälta metallen mot den heta ljusbågen istället för att rinna igenom och ner på golvet. Se bara till att smältan inte "rinner över" sig själv.

Bild 12. Fogen sticker inte upp så mycket och det blir lite slipjobb. Den har samtidigt bränt igenom ordentligt. Den här fogen är förmodligen starkare än plåten runt omkring.

On
Off

8 kommentarer

Läs mer

  • Senaste
  • Mest läst
  • Mest kommenterat

Kom in i diskussionen

Detta innehåll är skapat av Classic Motors besökare

Filad cylinder på Sachs 150 cc

14 kommentarer

Bengor: Hej igen ! Jim: Mailar över bild på ställbart munstycke jämfört med ett fast dito # 68 till SM 150 förgasare, har provmonterat passar utmärkt. Det finns flera hål runt om munstycket som ej syns i...

Futurliner

Prenumerera på Classic Motor!

Classic Motor är Skandinaviens ledande tidning för äldre fordon och startade som Signalhornet redan 1969. Vi skriver om fordon med hjul och motor, oavsett om det är från 1917 eller 1977 och oavsett ursprungsland. Folkkära favoriter blandas med exklusiva rariteter, nyrenoverat blandas med fyndskick. Genomgående är dock att fordonen ska vara i originalutförande.

Beställ prenumeration och betala direkt online

  • Classic Motor 2020-10

  • Classic Motor 2020-09

  • Classic Motor 2020-08

  • Classic Motor 2020-07

  • Classic Motor 2020-06

  • Classic Motor 2020-05

  • Classic Motor 2020-04

Denna sajt drivs av Egmont Publishing Digital AB, som är en del av Egmont Publishing AB. Egmont Publishing publicerar ett hundratal tidningar och webbplatser, däribland Hemmets Journal, Hus & Hem, Icakuriren, Vagabond, Kalle Anka och Bamse. Vi har även en omfattande verksamhet inom böcker, spel, aktivitetsprodukter och event, samt är snabbt växande inom e-handel och digitala marknadsföringstjänster. Egmont Publishing är en del av den nordiska mediekoncernen och stiftelsen Egmont som varje år delar ut mer än 120 miljoner kronor för att hjälpa utsatta barn och ungdomar. Läs mer på www.egmontpublishing.se/.

Egmont Publishing Digital, Pyramidvägen 7, 16991 Solna, Tel: 08-692 01 00, Orgnr: 556647-1842