Flygmotor kallas en förbränningsmotor, som är speciellt avsedd för flygmaskiner. Den första flygmotor, som uppfyllde sitt ändamål, d.v.s lyfte maskinen från marken, var en av bröderna Wright 1902-1903 konstruerad och byggd motor på 12-15 hkr. Den hade 4 vattenkylda cylindrar, var av 4-takttyp och vägde 90 kg. Två år senare hade bröderna gjort en dubbelt så stark men det oaktat lättare motor. 1908-09 framkommo i Frankrike flera luftkylda flygmotortyper på 35-60 hkr, såsom Antoinette, Renault, R. E. P. och Anzani; i Tyskland byggde Grade en 24 hkr luftkyld flygmotor om 35 kg vikt. Något senare tillkom den tämligen tillförlitliga och lätta, roterande Gnöme-motorn, som betecknade ett stort framsteg på flygmotorområdet och i stort sett behärskade marknaden 1909-11. Denna motor var av luftkyld stjärntyp med 5 eller 7 cylindrar, styrka 50-80 hkr, samt hade tvångsstyrda avloppsventiler och automatiska insugningsventiler i kolvarna. Den fick en överlägsen efterföljare i Le Rhone, vars alla ventiler voro tvångsstyrda. I Tyskland började man 1911 på allvar söka få fram vattenkylda flygmotorer med cylindrarna i rad och lyckades så småningom bygga flera mycket pålitliga, fast rätt tunga sådana (Daimler-Mercedes, Benz m. fl.) på omkr. 110 hkr. Under kriget med dess kamp om herraväldet i luften konstruerades allt starkare flygmotorer, och den vattenkylda typen blev allenahärskande. Den starkaste flygmotorn i praktiskt bruk vid krigsslutet var den amerikanska 400 hkr Liberty, som var 12 cylindrig med cylindrarna ställda i V-form.
Efter kriget har flygmotortekniken gått mycket framåt; motorerna göras nu lättare, men ändå mera pålitliga. Den starkaste hittills tillverkade typen är den 16-cylindriga engelska Napier »Cub», med 4 X 4 cyl, i X-form. Den är på 1 000 hkr, och väger omkring 1 kg pr hkr. Den i förhållande till effekten lättaste vattenkylda flygmotorn torde 1926 vara den amerikanska Packard 1500, vilken utvecklar 610 hkr och väger 326 kg, d. v, s. 0, 5 3 5 kg pr hkr.
På senaste tiden har den fasta, luftkylda stjärnmotorn ryckt alltmera i förgrunden, flera utmärkta typer finnas i England och U. S. A. på upp till 485 hkr. och betydligt starkare typer lära vara under konstruktion.
De i praktiken använda flygmotorerna ha hittills (1926) alla drivits med bensin eller bensol, men man har sedan flera år arbetat på att få fram råoljedrivna flygmotorer. Pionjärer i detta avseende äro Beardmore i England och Junkers i Tyskland. Men även amerikanarna äro sysselsatta med lösandet av problemet. Där har man bl. a, gått in för tvåtaktsmotorer av Diesel-typ. Arbetena ha framskridit så långt, att framgången synes ligga inom räckhåll.
Visdomsord från John Nerén! Han var född 1871 och blev sedermera sjökapten, motorman och chefredaktör för ett knippe motortidningar. Han skrev också ett tjugotal handböcker kring bilar, motorcyklar och motorbåtar fram till sin död 1956.
Orden vi visar här i urval är tagna ur John Neréns ”Motorencyklopedi”, utgiven 1927 på P.A. Norstedt & Söners Förlag.
Av: Agneta Ivarsson