Nu har turen kommit till hjulnaven. De rostiga ekrarna och fälgarna är demonterade och nya dito är på väg till min brevlåda. Naven av aluminium är rejält oxiderade och så kan vi inte ha det! Dessutom måste både hjulager och bromsar kontrolleras och få lite service. I framnavet finns dessutom en hastighetsmätardrivning som förhoppningsvis fungerar. Tidigare har jag fullkomligt struntat i hastighetsmätaren på mina mopeder. De gör ju bara drygt 30 km/t så jag lär ju inte åka på några fortkörningsböter. Därför har jag inte brytt mig om att få igång någon mätare.
Men efter att ha renoverat några mopeder har jag ändrat åsikt. Vägmätaren! Den är ju jättebra! Om man har helrenoverat en moped så är det ju bra att veta hur långt man kör. Dels är det ju de klassiska 50 milen av inkörning om man bytt alla lager samt borrat om cylindern, dels finns det ju ett smörjschema i instruktionsboken som man bör följa. Byte av växelådsolja, smörjning av kedjan och allt vad det kan vara. Därför ska självklart hastighetsmätaren fungera på denna moped!
Victorians nav är av aluminium och har en ingjuten bromstrumma av stål. Bakhjulet har dessutom en ryckutjämnare liknande den som sitter på Zündapp KS 50. Sex gummiklädda tappar i baknavet och lika många hål i ryckutjämnaren där även bakdrevet sitter. Vad gör då en ryckutjämnare? Så här är det: en kolvmotor ger ju sin kraft stötvis. En gång per vevaxelvarv tänder en mopedmotor och då kommer en kraftpuls per varv som en kortvarig stöt när den tänder.
När kolven har nått ner till avgasporten är det roliga över. Då går trycket ur – bokstavligen. Sen är det bara svängmassan som levererar lite lagrad kraft från explosionen som skedde tidigare i det övre dödläget. För att minska vibrationer och öka livslängd på kedja och kugghjul har man då denna ryckutjämnare där gummibitarna, som överför motorns kraft till bakhjulet också dämpar, utjämnar, det stötiga, ryckiga, kraftflödet från motorn.
Detta om detta – nu kikar vi på naven!
När det som här handlar om lösa kulor kan det vara bra att räkna dem på plats innan de börjar ramla ut. Det är inte ovanligt att en eller flera kulor ljudlöst lossnar ur fettet i lagret och ger sig ut på äventyr på garagegolvet – gärna in under arbetsbänken… Dessutom kan kulorna ha olika storlek på vardera sida av navet som på denna moped vilken har 5,5 mm-kulor på ena sidan och 6,35 mm (1/4″) på andra sidan i framnavet. Bak är det 1/4″-kulor på bägge sidorna.När man har lösa lagerkonor så kan hjulaxeln lätt förskjutas åt något håll när man sätter ihop navet. Botemedlet är att antingen mäta hur långt in konan (och kontramuttern) sitter från axelns ände som på bilden. Givetvis ska man notera vilken sida det handlar om. Eller så låter man den ena sidans kona sitta kvar orörd på axeln. Då faller allt på (rätt) plats när det monteras tillbaka.Här är framhjulets axel med sina lager. Alla delar var i perfekt skick (hurra!) och inte en enda kula behövde bytas ut.Naven på Victoria Luxus ska inte vara högblanka, men inte heller vita av oxid. För att få en ren och mattborstad yta tar jag till min favoritborste – en nylonborste med inbyggt slipmedel i stråna. Den här typen av borstar har jag använt flitigt sedan 80-talet då de är ganska snälla mot ytan utan att vara ”mesiga” när man ska ta bort lite färg och rost. Perfekta till aluminium då de inte gärna kletar ihop av den mjuka metallen. Och skulle det ändå ske så kör man borsten några sekunder mot betonggolvet så blir stråna rena igen. Finns på Biltema (art.nr 19-289) för 65 spänn.Så där ja – den smala borsten kommer åt mellan kylflänsarna i navet och river inte bort lika mycket metall som exempelvis en stålborste. Hastighetsmätardrivningen var förövrigt i kanonskick – både drevet i navet och drevet i bromsskölden!Rätt kula på rätt sida. På denna sida ska det vara 12 st 6,35 mm-kulor som ömsint lyftes på plats med en pincett. I lagerbanan kletades det först dit nytt fett.Samma procedur på bromssidan fast med 11 kulor som är 5,5 mm. Då detta är bromssidan så får man inte klafsa på med för mycket fett – eller sprida ut fett på trumman. Då får man ”låsningsfria” bromsar…Tillbaka med axeln och åt rätt håll. Eftersom lagren är olika stora på denna moped passar bara konorna på respektive sida. Vi lät dessutom denna kona sitta kvar på axeln utan att lossa den. Allt gick ju att rengöra ändå.Här satt det en bricka ovanpå lagerkonan som i sin tur styr hur långt in bromsskölden hamnar.Bakdrevet sitter på en ryckutjämnare med ett eget lager för hjulaxeln. I dessa sex hål ska lika många gummiklädda tappar från baknavet in.Här är tapparna i baknavet – man var är gummihylsorna? Hm… det får vi lösa framöver! I nästa avsnitt ska vi gå igenom bromsarna.
