Motorn till Victorian har legat på en egen hylla och väntat…och väntat. När jag köpte denna moped var en en bekant som kom med en trimcylinder i aluminium som jag fick köpa. Den cylindern har suttit på sedan dess, men nu när motorn skulle gås igenom ville jag köra med originalcylindern på 0,8 ystra härstkrafter. Men var kan den vara? Den har inte suttit på motorn de senaste 45 åren.
Jodå – på en hylla i närheten av där motorn stått låg en gjutjärnscylinder till en Victoria – men var det originalcylindern? En snabb titt visade att så var fallet för det stod ”Jim” ingraverat på den översta kylflänsen. Det är nämligen så här: när min E-Type blev stulen 1977 blev jag förbannad och stack till Polisen och lånade en gravyrpenna. Sen märkte jag upp varenda moppedel jag hade med mitt namn. Skulle jag bli av med mera saker skulle jag kunna visa att de är mina!
Motorn visade sig vara i bra skick och det som byttes vara bara lager och packboxar. nu skulle den bara hängas in i ramen vilket inte var det lättaste. Fästena i ramen är bra mycket bredare än fästena på motorn och dessutom är ramen inte symmetrisk. Detta har man löst med distansrör – sju stycken för att vara exakt. För att röra till det ytterligare så har dessa hylsor fyra olika längder…
För att göra en lång historia kort: Några hylsor ska sitta mellan ram och motor för att fylla upp utrymmet och resten av hylsorna ska sitta utanpå ramen för att två små kåpor ska hamna rätt. Genom allt dess ska sedan tre pinnskruvar passera genom alltihop. Till detta kommer nio muttrar och nio brickor som grädde på moser. Det känns som att någon på Victoriafabriken hade en svåger som tillverkade skruvar och muttrar.
Motorn ska äntligen gås igenom. Nya lager och packboxar är planen och jag hoppas det stannar vid det.Oj! I en låda hittade jag det insug som skulle användas till trimcylindern och som jag tillverkade i metallslöjden på 70-talet. Undrar om det var då jag höll på att bli av med högra pekfingret? Jag borrade i den tunna plåten med en 17 mm borr och givetvis så högg borren när den gick igenom plåten varvid plåten började snurra med borren. Plåtens ena hörn hann passera genom mitt finger innan nästa hörn slog undan fingret. Ärret syns än idag…Motorn var i bra skick och det enda som byttes var lager och packboxar. Lamellerna på en Victoria MS 50/MS 51 är 3 mm tjocka från fabrik och bör bytas när de slitits ner till under 2,65 mm. Lamellerna i vår motor höll måttet och får jobba på ett bra tag till.Victoriamotorn har en lite speciell lagring av vevaxeln då ena ramlagret är ett vanligt spårkullager medan det andra är ett magnetlager.Distanser, distanser, distanser… På de flesta mopedmotorer består motorfästena av tre skruvar, tre muttrar och sex brickor. Här är det tre skruvar, sju distanser (i flera längder), nio brickor och nio muttrar…Det glada gummit är en genomföring vid styret där vajrarna ska passera. Men det var väldigt torrt och skrovligt. Fast sådant går ofta att fixa om det bara är på ytan. En bit fint slippapper används för att slipa ner den torra ytan.Så här såg gummiytan ut – torr och nopprig.Efter lite slipande med papperet så kom det fram nytt (nåja) och fräscht gummi.Nästa steg blev att impregnera vår gummibit med en blandning av glycerin och rödsprit (ca 50/50 – okritiskt) som mjukar upp det gamla gummit. Men om det finns sprickor i gummit måste det limmas med superlim innan man tillsätter glycerinlösningen- annars fäster inte limmet.Så där ja – vår gummigenomföring är på plats i sin hållare och nu kan vi börja trä igenom vajrarna.När man inte skruvat med en moped på åratal är det svårt att minnas hur alla vajrar ska dras. Men man kan ofta se spåren efter gamla vajern. Vid pilen ser man en brun rostrand där den gamla vajern nött genom lacken. Okej – då vet vi hur växelvajern ska sitta nere vid motorn – men sen då?Jo, så här. Växelvajern ska inte dras in i ramen utan ska ligga under vänstra kåpan på tanken. Mot slutet av kåpan är det ett urtag där vajern ska gå ut. Nere vid motorn har vi nu monterat denna sidas lilla kåpa som döljer motorfäste och växelarm.Sen var det kopplingsvajern. Tack vare en reklambild från 1959 kunde jag se att denna vajer går inne i ramen och kommer ut vid ett hål under bensinkranen. Tänk vad bra det kan vara med gamla reklambilder!När vi ändå är i faggorna så passar vi på att fylla på olja i motorn. Här ska det vara 3,6 deciliter SAE 20, men jag valde SAE 30 ”gräsklipparolja” som är lättare att få tag på. Det värsta som kan hända är att kopplingen kan tjuvdra lite vid frikoppling med tjockare olja. Det visar sig… Här har vi tillfälligt hängt på avgassystemet och konstaterat att det inte finns något att något att hänga upp ljuddämparen i. Det löser vi i nästa avsnitt – och monterar drivkedjan.
