Fråga: Hej! Jag har en Howard jordfräs med en tvåcylindrig Howardmotor på 810 kubik med en Wico Series A magnet. Tyvärr saknar jag både kärna och spole. Jag gjorde en kärna av remsor av plåt och satte dit en spole från en gräsklippare. Den gav en för ögat godkänd gnista men när jag leder den genom fördelaren kommer gnistan bara svagt och sporadiskt. Jag har kört motorn med extern spole och batteri och då gick motorn bra.
Jag har läst i tidigare frågor att man kan ladda en extern spole med primärlindningen och att lindningen ligger någonstans runt 200 varv. På bilder jag googlat på är kärnan rektangulär ca 10x30x70 mm och man borde kunna få plats med en ca 45mm bred spole. Så den egentliga frågan är hur hade ni lindat en spole? Den lite mer nyfikna frågan är hur man mest effektivt får spänning från en spole? Är det storleken på kärnan/antalet varv eller längden på tråden? Är det en bred spole med färre lager tråd eller en smal spole med många lager tråd?
Tack på förhand!
Magnus
Svar: Att man tillverkar kärnan av separata plåtremsor i en spole som arbetar med växelström gör man för att få ner förlusterna i kärnan. Det uppstår så kallade virvelströmmar i kärnan som värmer upp den så att den bildade energin blir värme istället för att hamna i spolens tråd och generera ström. Samtliga remsor måste därför vara elektriskt isolerade från varandra med lack eller tunt papper.
Spänningen (volt) som uppstår i en spole som befinner sig i ett fluktuerande magnetfält står i relation till antal varv på spolen. Varje varv alstrar en viss spänning och får man exempelvis 0,03 volt per varv så får man 0,3 volt med 10 varv och 3 volt med 100 varv och så vidare. Hur stor ström man kan få ut beror på fler faktorer. De tre viktigaste är kärnans storlek (area), magnetfältets styrka och koppartrådens diameter (area).
Vilken form på kärnan som är effektivast kan jag inte svara på, men spontant så känns det som en kärna med kvadratiskt eller runt tvärsnitt bör vara effektivast då man bör få ett mer samlat magnetfält i själva lindningen. Det är också så de flesta kärnor ser ut i transformatorer, drosslar, tändspolar med mera.
I ditt fall skulle jag välja en koppartråd med diameter 0,6- 1,0 mm och linda den med 200-240 varv på kärnan. Se till att c/c-måttet på kärnans polskor blir samma som c/c-måttet på svänghjulets magneter. Lägg maskeringstejp mellan varje lager tråd som lindas på. Tejpen skyddar mekaniskt mot nötning som kan uppstå av vibrationer. Vanlig plasttejp (isoleringstejp) blir för mjuk av värmen och kläms bara sönder mellan trådvarven. Dra gärna en krympslang över den färdiga spolen så är varven fixerade och skyddade mot vassa verktyg. Avståndet mellan polskor och magneter bör ligga på cirka 0,2 mm.
En viktig faktor i tändmagneter är fältbrytningsavståndet, även kallat abriss. Brytarkontakterna ska öppna när strömmen har nått sitt maxvärde i spolen och detta inträffar inte, som man gärna tror, när magneter och polskor står mitt för varandra, utan när ett par magneter har lämnat polskorna och nästa par magneter är på väg mot polskorna. Det innebär att tändspolen måste sitta placerad i en viss relation till brytarnocken om man ska få en stark gnista vid rätt tidpunkt. Om du skriver i ordet Fältbrytningsavstånd eller Abriss i sökrutan med det lilla förstoringsglaset uppe till höger här på hemsidan och klickar på ”Sök” får du upp flera artiklar som förklarar hur detta fungerar.
Jim Lundberg
