Typintyg på veteranmoped

Typintyg på veteranmoped

Publicerad

Fråga: Hej Jim! Jag är inne på att skaffa en veteranmoped, men efter att ha läst din artikel om typintyg drar jag öronen åt mig. Jag vill att moppen ska vara laglig och ha alla papper som krävs. Så jag ringde Besikta och talade med en teknisk ingenjör som fick lite myror i huvudet. Dock hittade han bestämmelser om typbesiktning av moped som är ganska omfattande. "Det tar ju minst en hel dag att göra en sådan med mätning av cylindervolym insug etc." svarade han. Eftersom nästan inga mopeder har original intyget kvar så kör de flesta säkert olagligt kan man anta, många ovetande. Men är det så att man slipper detta om moppen är äldre än 1960 års modell? Lagen kom ju 1960. I så fall kanske det är enklare att köpa en 50-tals moppe? Men även de är ju typade verkar det som även om de inte finns med i Transportstyrelsens register. Eller ska jag kanske satsa på en gammal mc istället som verkar lättare att ha laglig?

Hälsn. Lars Lundberg

 

Svar: Nu vet jag inte vilken artikel om typintyg du refererar till, men jag lägger ut en artikel nedan som tidigare är publicerad i tidningen Classic Motor nummer 5/2014. Kolla särskilt på fråga 1 till 5. Du kan utan problem skaffa och köra en veteranmoped så länge den inte är ombyggd eller importerad. Möjligtvis undantaget cykel med påhängsmotor (fråga 7).

Jim Lundberg

Populariteten hos gamla mopeder håller i sig och bara på "Mopedernas Woodstock" i Borlänge i augusti samlades över 700 mopeder på ett och samma ställe. Men hur är det med regelverket runt dessa mopeder? Classic Motor har sonderat terrängen.

Idag cirkulerar det massor av rykten runt mopeder och vilka regler som gäller. "På en gammal moped behöver man ingen försäkring" är ett påstående som man hör alltför ofta och som är helt felaktigt. Alla fordon med en motor som färdas på allmän väg måste ha en trafikförsäkring. Det finns vissa undantag som åkgräsklippare och Segways (tvåhjulig "ståhjuling" känd från TV-serien Solsidan), men en moped måste ha en trafikförsäkring om den ska få köras på allmän väg. Ett annat rykte är att man inte behöver ha hjälm när man kör en veteranmoped (var kommer alla rykten ifrån?). När man kör moped måste man ha hjälm – det är det lag på. Dessutom måste hjälmen vara E- eller SIS-märkt för att vara godkänd för mopedkörning. Skid- och cykelhjälmar är juridiskt sett jämställda med en toppluva i mopedsammanhang. Bra att tänka på är att plasten i hjälmar åldras och man bör byta ut hjälmen mot en ny efter exempelvis 3-5 år. Har hjälmen varit med om en olycka ska den kasseras direkt då den kan ha fått sprickor. Även det stötupptagande skyddet i hjälmen kan vara skadat (komprimerat).

Vi ska reda ut var våra veteranmopeder hamnar utifrån dagens regler, alltså en moped från tiden innan EU-mopeden kom till Sverige. Vi tog kontakt med Lars Billstedt och Hans Cassepierre på Transportstyrelsen som förklarade följande om regler runt mopeder idag.

Idag finns i grunden tre olika typer av mopeder. Det som kan vara förvirrande är att det förr fanns Klass I och Klass II-mopeder och att det nu finns samma klassindelning, fast med den skillnaden att det inte betyder samma sak idag. Den första klassningen var utifrån svenska regler och den nuvarande klassningen är EU:s regler för mopeder.

Vi börjar med mopeder som är konstruerade efter svenska regler vilket är en moped som är tagen i bruk före 17 juni 2003 med stöd av ett så kallat nationellt typgodkännande (godkänd i Sverige efter svenska regler). Denna typ av moped får ha en konstruktiv hastighet av högst 30 km/tim med en slagvolym av maximalt 50 cc. Effekten är begränsad till högst 1 kW (1,36 hk) oavsett om det är förbränningsmotordriven eller elektriskt driven moped. Det är här vi hittar våra veteranmopeder. Alla dessa mopeder ska ha en typskylt monterad på ramen och det finns även ett typintyg utfärdat för mopeden. Under en viss tid gjorde vi en inhemsk uppdelning av våra mopeder, och det är denna klassning vi ska reda ut innan vi går vidare.

Det bestämdes att de mopeder som var byggda efter svenska regler skulle delas upp i två kategorier. Den ena var lite tyngre och sportigare och då bestämdes det att mopeder som hade mer än två växlar och vägde mer än 60 kilo skulle heta Klass I. Här hittar vi Zündapp KS 50, Puch Dakota och Crescent E-Type med flera. Den andra typen var lite enklare mopeder som hade färre än tre växlar och vägde under 60 kilo. Den kategorin fick då heta Klass II där vi hittar exempelvis Piaggio Ciao och Puch Maxi. Så långt de svenska reglerna.

 

Sedan kom Europeiska gemenskapen in i bilden och då förändrades mycket – bland annat mopedreglerna. Nu kom det två nya mopedtyper till vårt avlånga land. En moped som fick gå i 45 km/t och som hade registreringsskylt, och en moped som bara fick bara gå i 25 km/t som inte behövde ha en registreringsskylt. Nu hade vi helt plötsligt det scenariot att det fanns tre olika mopedtyper i Sverige; en som fick gå i 25 km/t, en som fick gå i 30 km/t och en som då fick gå i 45 km/t… Tre mopedklasser kan man då tycka. Då gjordes följande manöver: 45-mopederna fick heta Klass I och 25-mopederna fick heta Klass II. Men kvar hade vi fortfarande de gamla 30-mopederna som vi själva delat upp i Klass I och II. Vad göra? Jo, man slog ihop våra 30-mopeder med de nya 25-mopederna som ju hette Klass II. Idag har vi fortfarande benämningen Klass I och Klass II, men alla våra gammelmopeder, oavsett vikt och växlar, är idag Klass II-mopeder enligt gällande regler. Hänger du med?

Vi tittar lite närmare på nykomlingarna från EU och böjar med deras Klass II: Det är en EG-typgodkänd moped som får ha en konstruktiv hastighet av högst 25 km/tim och ska ha en typskylt med EG-typgodkännandet monterad på mopeden. Till en EG-typgodkänd moped följer det med ett CoC-intyg (Certificate of Confority) från tillverkaren som visar att mopeden uppfyller alla krav för att få brukas inom EU. Det finns inget krav att CoC-intyget ska medföras vid färd på en EG-typgodkänd moped klass II. Okej, det var 25-mopeden.

Nu går vi över till den snabba 45-mopeden som ligger i nuvarande klass I och är EG-typgodkänd. Den får ha en konstruktiv hastighet av högst 45 km/tim och ska vara registrerad. Förutsättningen för att få en sådan moped registrerad är att det finns ett av tillverkaren utfärdat CoC-intyg (Certificate of Conformity). Detta dokument behålls av Transportstyrelsen vid registrering och ett registreringsbevis utfärdas för mopeden. Mopeden tilldelas också en registreringsskylt som ska vara monterad på mopeden.

Fram till den 16 juni 2003 var det möjligt att i vissa fall byta ut typintyget för en nationellt typgodkänd moped klass I mot ett registreringsbevis och en registreringsskylt utan att göra någon registreringsbesiktning av mopeden. Den 17 juni 2003 upphörde den möjligheten, och inga nationellt typgodkända mopeder får tas i bruk från och med detta datum.

Det vanligaste är att äldre nationellt typgodkända mopeder är två- eller trehjuliga. Kuriosa i sammanhanget är att trehjuliga mopeder som är nationellt typgodkända Klass I eller Klass II inte behöver vara försedda med skylt för långsamtgående fordon, LGF-skylt.

En EU-moped klass I med tre eller fyra hjul ska vara försedd med skylt för långsamtgående fordon. Exempelvis packmopeder och mopedbilar.

Det finns flera frågor runt mopedreglerna och Classic Motor ställde följande frågor till Transportstyrelsen:

Fråga 1: Måste man ha ett typintyg med sig när man kör en äldre (exempelvis före 1980 års modell) moped?

Svar: Det finns inget krav på att man måste ha typintyg med sig vid färd på en äldre nationellt typgodkänd moped.

 

Fråga 2: Hur ser intyget ut – är det ett papper eller klistermärke? Kan man ha det i plånboken? Inga mopeder har handskfack eller bagagerum.

Svar: Typintyget innehåller teknisk information om mopeden, som exempelvis tjänstevikt, slagvolym, antal hjul, dimensioner på kanaler som rör insug och avgaser, motornummer, utväxlingsförhållande med flera tekniska uppgifter om mopeden. På typintyget framgår också om mopeden är avsedd för att ta passagerare, och mopedens typnummer som ska finns på en plåt på mopeden. Typintyg som pappersdokument följde med mopeden när den var ny. Typintyget kompletterades med en typskylt som monterades varaktigt på mopeden.

 

Fråga 3: Vad händer om man inte har typintyget med sig – får man böter/"prick" i körkortet eller liknande?

Svar: Typintyg behöver inte medföras vid färd, och många mopeder saknar idag detta dokument då det av olika orsaker har försvunnit genom åren. Finns typintyget kvar är det naturligtvis inget som hindrar att en kopia medförs vid färd. Det kan vara oerhört svårt att idag få fram ett typintyg på en äldre moped, då det hänger på att tillverkaren eller generalagenten fortfarande finns kvar. Om inte typintyget finns med vid färd händer ingenting vid en poliskontroll av mopeden. Inga böter, inga anmärkningar i något körkortsregister eller annat av den orsaken.

 

Fråga 4: På Transportstyrelsens hemsida står det att typintyg ska finnas för mopeder med VoV-nummer (Väg och Vattenbyggnadsstyrelsen). Men detta nummer dök väl upp först 1961? Mopeden kom 1952 och alla mopeder mellan 1952 och 1961 saknar då VoV-nummer. Vad gäller för dessa mopeder?

Svar: Från och med 1960 utfärdades typintyg på hela mopeden, det vill säga chassi plus motor. I perioden 1952 till 1960 utfärdades bara ett motortypintyg. Så mopeder före 1960 fick marknadsföras och säljas trots att de inte hade typintyg för hela mopeden, utan bara ett motortypintyg.

 

Fråga 5: Hur skaffar man ett typintyg – är det någon form av besiktning där mopeden fysiskt ska visas upp för myndighet?

Svar: Den 17 juni 2003 upphörde möjligheten för tillverkare/generalagent att utfärda nya typintyg. Med lite tur kan det gå att få en kopia på ett typintyg om tillverkaren/generalagenten finns kvar och har dessa dokument arkiverade. Det fanns, och finns fortfarande, möjlighet att göra en mopedbesiktning hos ett besiktningsföretag. Är du osäker på om din moped är Klass II eller inte, kan du låta göra en mopedbesiktning. Denna form av besiktning har enbart till syfte att fastställa om ett fordon är en moped av Klass II eller inte. Godkänns mopeden utfärdas ett besiktningsinstrument som visar att mopeden uppfyller kraven för moped Klass II. Detta är en ovanlig form av besiktning som endast görs något tiotal gånger per år hos besiktningsföretagen runt om i landet och uppgifterna noteras inte i vägtrafikregistret.

Som nämnts så ska en nationellt typgodkänd moped Klass II ha en typskylt om den har ett typintyg utfärdat 1960 eller senare. För äldre mopeder finns motortypnumret på motorn.

Typskylten kan vara av metall eller folie som är svår att ta bort från mopeden. Typskylten kan vara nitad, punktsvetsad eller limmad på mopeden. Huvudsaken är att den sitter fast på ett varaktigt sätt så att den inte lossnar. En nationellt typgodkänd moped som saknar typskylt får inte användas. Typskylten är polisens möjlighet att kunna avgöra vilka krav mopeden ska uppfylla för att stämma överens med typgodkännandet.

Typskylten kan ha följande variationer:

VoV plus fyra siffror utfärdad 1960 – 1971

TSV plus fyra siffror utfärdad 1971 – 1978

ASB plus fyra siffror utfärdad 1979 – 2003

 

Fråga 6: Vad, om något, får avvika från originalutförandet på mopeden för att få typintyg utfärdat vid en sådan besiktning?

Svar: En nationellt typgodkänd moped får inte på något sätt avvika från den tekniska beskrivningen i typintyget. Detta kan vara svårt att avgöra om typintyget inte finns kvar längre och man inte har tillgång till tekniska data genom typnumret på typskylten. Görs ändringar på mopeden så stämmer inte heller de tekniska uppgifterna mot typnumret och typskylten. Det kan innebära att mopeden inte får användas.

Lackera om, montera tillbehör och liknande är inget som påverkar tekniska data för mopeden, och inget som gör att den inte längre stämmer överens med typintyget så länge det inte är så omfattande att exempelvis tjänstevikten påverkas avsevärt. Byte av motor till annan typ, avgasrör som inte stämmer med tekniska data, eller större insugningskanal, trimning och liknade innebär avvikelse från ursprungliga tekniska data. Håller man sig till ändringar som gör att tekniska data enligt typintyget inte ändras, och att reglerna i Vägverkets föreskrifter VVFS 2003:24 ändå är uppfyllda, så är det tillåtet med vissa ändringar.

 

Fråga 7: En annan mopedtyp som "fallit lite mellan stolarna" är cykel med påhängsmotor som var väldig populära när mopedlagen kom den 1 juli 1952. Vad gäller för dessa idag?

Svar: Den här typen av fordon hamnade lite i kläm när mopeden infördes som eget fordonsslag. De uppfyllde inte kraven för vare sig motorcykel eller moped men det fanns ändå ett behov av att få använda dem. Genom en övergångsregel tilläts dessa ändå att finnas kvar i trafik.

När det gäller cyklar med påhängsmotor (hjälpmotor), finns en övergångsbestämmelse
(1972:605) till fordonskungörelsen (1972:595), som säger:

"Cyklar med hjälpmotor som tagits i bruk före den 1:a juli 1961 får fortsätta att användas så länge sådan trafikförsäkring med verkan senast från och med nämnda dag vidmakthålles utan avbrott. I fråga om bevis att denna försäkringsskyldighet fullgjorts äger bestämmelserna om skyldighet att medföra och visa upp bevis om mopedförsäkring och om ansvar för underlåtenhet att fullgöra sådan skyldighet motsvarande tillämpning"

Detta innebär i korthet att några "nya" fordon med påhängsmotor inte kan tas i bruk, utan bara de som haft en sammanhängande trafikförsäkring utan avbrott en enda dag sedan 1:a juli 1961 får fortsätta att användas. Detta har gjort att Vägverket har "slutarkiverat" gamla typintyg för påhängsmotorer då inga ytterligare kan tillkomma.

 

On
Off

6 kommentarer

Läs mer

  • Senaste
  • Mest läst
  • Mest kommenterat

Kom in i diskussionen

Detta innehåll är skapat av Classic Motors besökare

Avgaskrök till Husqvarna Novolette

2 kommentarer

Erik.B: Har en 54:a, avgasröret är inte chromat utan svartmålat så inga problem. Men kröken till äggmotorn passar inte. Den är mycket längre, och dessutom sitter den med en stor avgasmutter medans...

Futurliner

Prenumerera på Classic Motor!

Classic Motor är Skandinaviens ledande tidning för äldre fordon och startade som Signalhornet redan 1969. Vi skriver om fordon med hjul och motor, oavsett om det är från 1917 eller 1977 och oavsett ursprungsland. Folkkära favoriter blandas med exklusiva rariteter, nyrenoverat blandas med fyndskick. Genomgående är dock att fordonen ska vara i originalutförande.

Beställ prenumeration och betala direkt online

  • Classic Motor 2019-08

  • Classic Motor 2019-07

  • Classic Motor 2019-06

  • Classic Motor Turist på väg

  • Classic Motor 2019-05

  • Classic Motor 2019-04

  • Classic Motor 2019-03

Denna sajt drivs av Egmont Publishing Digital AB, som är en del av Egmont Publishing AB. Egmont Publishing publicerar ett hundratal tidningar och webbplatser, däribland Hemmets Journal, Hus & Hem, Icakuriren, Vagabond, Kalle Anka och Bamse. Vi har även en omfattande verksamhet inom böcker, spel, aktivitetsprodukter och event, samt är snabbt växande inom e-handel och digitala marknadsföringstjänster. Egmont Publishing är en del av den nordiska mediekoncernen och stiftelsen Egmont som varje år delar ut mer än 120 miljoner kronor för att hjälpa utsatta barn och ungdomar. Läs mer på www.egmontpublishing.se/.

Egmont Publishing Digital, Pyramidvägen 7, 16991 Solna, Tel: 08-692 01 00, Orgnr: 556647-1842