Fråga: Det där med vipparmsgeometri kan vara ganska knepigt, i alla fall att förklara för någon via en telefon. Det där med att få vippan att lira med ventilskaftet vid olika lyft och som jag brukar göra, utgå från halva lyftet där ventilen ska lira med vippan i rak linje verkar knepigt för en del att begripa. Kanske någon av våra experter har någon eller några bilder med eventuella förklaringar att visa för oss bilfantaster. Jag kan inbilla mig att för en del kan det vara något de aldrig har hört talas om. Det har är ju faktiskt ganska viktigt att känna till när man som vi sysslar med gamla stötstångsmotorer. Speciellt när några förändringar har skett gällande standardutförande.
Lasse Evertson
Svar: Ämnet vipparmar och ventilmekanism är hur stort som helst så det får bli en sammanfattning av ämnet. Om vi börjar man kamaxeln så har den nockar vilkas form bestäms av flera saker: vilken effekt man vill uppnå, vilket vridmoment man vill ha och hur man minimerar slitage och oljud. Här får man som tillverkare kompromissa lite. När man sedan bestämt nockprofilen för vissa motoregenskaper ska denna rörelse på en stötstångsmotor överföras till slutmålet – alltså själva ventilen.
På stötstångsmotorer sitter det vipparmar som förvandlar en uppåtgående rörelse till en nedåtgående. När stötstången går upp så går ju ventilen ner och omvänt. På översta bilden ser man att avståndet från ventilcentrum till centrum på vipparmsaxeln (A) är större än avståndet från axelns centrum till stötstångscentrum (B). Detta innebär att man får en utväxling som leder till att ventilen rör sig längre sträcka än stötstången. Till vissa motorer kan man som ett trimtillbehör köpa vipparmar med ändå större skillnad mellan måtten A och B för att få en större öppning av ventilerna med bibehållen kamaxel.
Sedan gäller det att stötstångens längd är rätt. Om man planar topplocket några millimeter kan det vara aktuellt att byta till kortare stötstänger för att vipparmsgeometrin ska bli som den var tänkt. En annan sak som kan hända är då ventiltalriken ätit sig ner i ventilsätet vilket innebär att ventilen kommer högre upp än det var tänkt. Allt detta påverkar ventilens öppningstider. En annan geometrisk detalj är där vipparmen ligger mot ventilskaftet. Här ska vipparmen ha en viss radie så att den rullar över skaftänden istället för att släpa över änden. Om denna radie blir felaktig kommer inte bara skaftände och vipparm att slitas onaturligt mycket, utan även ventilskaft och ventilstyrning att slitas mer på grund av det sidotryck som uppstår.
Detta var bara att skrapa lite på ytan i ämnet geometri i ventilmekanismer.
Jim Lundberg
