Fråga: Hej köpte 1968 en avställd NV, tvåväxlad med JB-motor på 128cc. Sista skattekvittot som satt på nummerskylten var från 1953. Har inte hojen kvar.
Motorn verkar ha varit speciell. Stort tändstift med tre sidoelektroder runt ett mittenstift. (sedan kom bosch med nyheten på 80-talet.) Svänghjulet var monterat innanför plattan med brytare och tändspole vilket gjorde att man kunde ställa tändningen under gång. Genialt eller? Har ni sett någon sådan motor? Data?
Hans Tjällman
Svar: Jag tror att du har kollat på två motorcyklar från NV. 1949-50 hade NV två olika motorer i sina lätta motorcyklar. Dels den motor du nämnt, nämligen den helsvenska JB-motorn på 128 kubik, dels den engelska Royal Enfieldmotorn på 125 kubik.
Vi tar dessa motorer i tur och ordning:
JB-motorn tillverkades i Eskilstuna av J. Benson och presenterades 1949. Med 55 mm i cylinderdiameter och 54 mm i slag får man en cylindervolym på 128 kubik. Motorn var tvåväxlad och hade först ett tändsystem från franska Novi, men efter några hundra tillverkade motorer fick motorn ett svenskt tändsystem från Stensholms fabrik (senare förkortat Stefa). Gemensamt för bägge systemen är att de har svänghjulet utanpå tändsystemet vilket är den vanligaste lösningen. Däremot hade Novisystemet ett löstagbart nav på vevaxeln där man kunde lossa svänghjulet medan navet satt kvar vilket underlättade justering av tändning och brytaravstånd.
JB-motorn blev kortlivad på marknaden och 1951 hade de motorcykeltillverkare som använt JB-motorn i sina ramar bytt till andra fabrikat. En trolig anledning till den korta existensen bör ha varit den tvåväxlade växellådan som betraktades som omodern redan när den kom. Om vi tar NV (Nymans Verkstäder) som exempel så bytte de till den tyska DKW-motorn med tre växlar 1951. Kvalitetsmässigt är dock JB-motorn en bra produkt. Med 4,5 hästkrafter och fyra ramlager är den stadigt byggd. Även växellådan är stryktålig och ger sällan några problem. JB-motorn har M18x1,5 i tändstiftsgänga vilket inte var helt ovanligt på tvåtaktsmotorer under 1940- och 1950-talet. Tändstift med tre elektroder är inte typiskt för JB-motorn, utan något som någon tidigare ägare valt att montera. Rekommenderat originalstift, Bosch M 145 T1, har bara en sidoelektrod.
Innan JB-motorn kom till använde NV den engelska Royal Enfieldmotorn i sina lätta motorcyklar som hade beteckningen NV 10. Denna motor har ett lite speciellt tändsystem där tändplattan med sina delar sitter monterade i kåpan över svänghjulet. Dessutom är då svänghjulet vänt med insidan utåt. Man kan ställa tändningen med motorn igång då kåpan är försedd med ovala skruvhål så den kan vridas med eller mot motorns rotationsriktning.Denna motor är aningen effektsvagare med sina 3,5 hästkrafter, men har å andra sidan en treväxlad låda.
NV:s lätta motorcyklar 1949-1950 hade beteckningen NV-JB (JB-motor) eller NV-RE (Royal Enfieldmotor) då man återigen börjat montera Royal Enfieldmotorer i sina ramar. Det var nu samma typ av ram som NV-JB och i stort sett var det bara motorfästena som skiljde dem åt – och att NV-RE hade tankväxel. Tidigare NV 10 hade en helt annan ram. Vill man sätta sig in mer i bägge dessa motorers konstruktion så finns de med i Stora Tvåtaktsboken, del 1 & 2.
Jim Lundberg
