Information om svenska JB 128 motorn

JB-128 kubiksmotor. JB kommer av John Benson fabriks AB - en fabrik som låg i Eskilstuna.

Information om svenska JB 128 motorn

Publicerad

Fråga: Hej köpte 1968 en avställd NV, tvåväxlad med JB-motor på 128cc. Sista skattekvittot som satt på nummerskylten var från 1953. Har inte hojen kvar.

Motorn verkar ha varit speciell. Stort tändstift med tre sidoelektroder runt ett mittenstift. (sedan kom bosch med nyheten på 80-talet.) Svänghjulet var monterat innanför plattan med brytare och tändspole vilket gjorde att man kunde ställa tändningen under gång. Genialt eller? Har ni sett någon sådan motor? Data?

Hans Tjällman

 

Svar: Jag tror att du har kollat på två motorcyklar från NV.  1949-50 hade NV två olika motorer i sina lätta motorcyklar. Dels den motor du nämnt, nämligen den helsvenska JB-motorn på 128 kubik, dels den engelska Royal Enfieldmotorn på 125 kubik.

Vi tar dessa motorer i tur och ordning:

JB-motorn tillverkades i Eskilstuna av J. Benson och presenterades 1949. Med 55 mm i cylinderdiameter och 54 mm i slag får man en cylindervolym på 128 kubik. Motorn var tvåväxlad och hade först ett tändsystem från franska Novi, men efter några hundra tillverkade motorer fick motorn ett svenskt tändsystem från Stensholms fabrik (senare förkortat Stefa). Gemensamt för bägge systemen är att de har svänghjulet utanpå tändsystemet vilket är den vanligaste lösningen. Däremot hade Novisystemet ett löstagbart nav på vevaxeln där man kunde lossa svänghjulet medan navet satt kvar vilket underlättade justering av tändning och brytaravstånd.

JB-motorn blev kortlivad på marknaden och 1951 hade de motorcykeltillverkare som använt JB-motorn i sina ramar bytt till andra fabrikat. En trolig anledning till den korta existensen bör ha varit den tvåväxlade växellådan som betraktades som omodern redan när den kom. Om vi tar NV (Nymans Verkstäder) som exempel så bytte de till den tyska DKW-motorn med tre växlar 1951. Kvalitetsmässigt är dock JB-motorn en bra produkt. Med 4,5 hästkrafter och fyra ramlager är den stadigt byggd. Även växellådan är stryktålig och ger sällan några problem. JB-motorn har M18x1,5 i tändstiftsgänga vilket inte var helt ovanligt på tvåtaktsmotorer under 1940- och 1950-talet. Tändstift med tre elektroder är inte typiskt för JB-motorn, utan något som någon tidigare ägare valt att montera. Rekommenderat originalstift, Bosch M 145 T1, har bara en sidoelektrod.

Innan JB-motorn kom till använde NV den engelska Royal Enfieldmotorn i sina lätta motorcyklar som hade beteckningen NV 10. Denna motor har ett lite speciellt tändsystem där tändplattan med sina delar sitter monterade i kåpan över svänghjulet. Dessutom är då svänghjulet vänt med insidan utåt. Man kan ställa tändningen med motorn igång då kåpan är försedd med ovala skruvhål så den kan vridas med eller mot motorns rotationsriktning.Denna motor är aningen effektsvagare med sina 3,5 hästkrafter, men har å andra sidan en treväxlad låda.

NV:s lätta motorcyklar 1949-1950 hade beteckningen NV-JB (JB-motor) eller NV-RE (Royal Enfieldmotor) då man återigen börjat montera Royal Enfieldmotorer i sina ramar. Det var nu samma typ av ram som NV-JB och i stort sett var det bara motorfästena som skiljde dem åt – och att NV-RE hade tankväxel. Tidigare NV 10 hade en helt annan ram. Vill man sätta sig in mer i bägge dessa motorers konstruktion så finns de med i Stora Tvåtaktsboken, del 1 & 2.

Jim Lundberg

De första JB 128-motorerna (ca 500 st) hade en franskt tändsystem av fabrikat Novi. Svänghjulet, som går att lossa från sitt nav, har inga inspektionshål. Andra kännetecken är en djupare svänghjulskåpa samt att tändkabeln kommer ut i motorns framkant.

Efter Novi-systemet valde man ett svensktillverkat tändsystem från Stensholms fabrik. Svänghjulet har fast nav och inspektionshål. Svänghjulskåpan är grundare och tändkabeln sticker ut på motorns ovansida.

Strax efter andra världskriget använde NV engelska Royal Enfieldmotorer i modellen NV 10. Motorn kom senare tillbaka 1950 i samma ram som JB-motorn.

Hela tändsystemet sitter i kåpan utanpå svänghjulet. Kåpan går därför att vrida något för att man ska kunna justera tändningen tack vare avlånga skruvhål. I det runda hålet nertill syns brytarkontakterna.

Svänghjulet på Royal Enfieldmotorn är "bakvänt" med insidan utåt.

Tändstift med tre sidoelektroder är ingen ny uppfinning. Detta KLG-stift är tillverkat på 1940- eller 1950-talet och är dessutom delbart för att underlätta rengöring.

On
Off

7 kommentarer

Läs mer

  • Senaste
  • Mest läst
  • Mest kommenterat

Kom in i diskussionen

Detta innehåll är skapat av Classic Motors besökare

Kedja eller rem i ILO Piano?

29 kommentarer

Henrik: Hej hvor stor skal remmen være på ilo motorer når remhjul er 19 - 42 ? Altså hvor mange tænder . Mvh Henrik Boss1964@hotmail.dk

Futurliner

Prenumerera på Classic Motor!

Classic Motor är Skandinaviens ledande tidning för äldre fordon och startade som Signalhornet redan 1969. Vi skriver om fordon med hjul och motor, oavsett om det är från 1917 eller 1977 och oavsett ursprungsland. Folkkära favoriter blandas med exklusiva rariteter, nyrenoverat blandas med fyndskick. Genomgående är dock att fordonen ska vara i originalutförande.

Beställ prenumeration och betala direkt online

  • Classic Motor 2017-07

  • Classic Motor 2017-06

  • Classic Motor - Turist på väg

  • Classic Motor 2017-05

  • Classic Motor 2017-04

  • Classic Motor 2017-03

  • Classic Motor 2017-02