Fråga: Hejsan Classic. Har haft problem med kopplingen till min Husqvarna 281 från 1955. Den tjuvdrar när växel ligger i så man måste parera med gasen och det är svårt att få i neutralen. Har bytt korkar, putsat stållameller, justerat fjädrar och oljenivå och kört in kopplingen ett antal mil utan någon förändring. Nyckeln verkar istället vara oljan. Bytte nyligen ut den rekommenderade raka SAE 20-oljan mot en SAE 30 och nu tjuvdrar den påtagligt mindre, även om problemet finns kvar.
Men vad är det egentligen som gäller? Gör en mer viskös olja verkligen att friktionen minskar mellan lamellerna eller var det bara så att min SAE 20-olja, som enligt tillverkaren var specialanpassad för veteranfordon, inte är kompatibel med en flerskivig våtkoppling? Och om man vill experimentera vidare vilken olja och viskositet ska man sikta på?
/Cruzze
Svar: Generellt ger tjockare oljor (=hög viskositet) mer ”oil-drag” än tunnare dito, men det finns en massa additiv (tillsatser) som ger oljor olika egenskaper. Ett additiv som man i regel får tillsätta själv till oljan är teflon. Detta ämne har en enormt låg friktionskoefficient vilket kan vara bra i exempelvis en växellåda, men en fullständig katastrof om det hamnar i en våtkoppling som då kommer att slira.
Om man tar automatlådeoljor så kan dessa vara olika ”sträva” för att ge hårdare eller mjukare växling i automatlådor. Många moderna motorcyklar har gemensam olja för motor, växellåda och koppling och dessa oljor brukar då vara ”anpassade för våtkopplingar”. Exakt vad detta innebär vet jag tyvärr inte. I viskokopplingar, som används i termostakfläktar och kraftöverföringar i fyrhjulsdrivna bilar, används en silikonolja med ”bakvänd” viskostitet vilket leder till att den blir tjockare av uppvärmning (exempelvis friktionsvärmen mellan lameller) så att kraften överförs effektivare i kopplingen.
Men kontentan är att viskositet inte alltid avgör hur bra en lamellkoppling ska frikoppla. Testa gärna med en mc-olja, typ SAE 15-40 och se vad som händer med den i motorn/växellådan. Kolla även att samtliga lameller ät helt plana. Kopplingsmekanismens rörelse är bara någon, eller några, millimeter vilken ska fördelas mellan ett antal lameller. Om dessa är skeva så kan kopplingen tjuvdra trots att man dragit in kopplingshandtaget så mycket det går. Lamellerna fjädrar då ut när man drar in kopplingshandtaget så att de alltid ligger mot, eller väldigt nära varandra, på en del av sin yta vilket leder till att en del av kraften överförs.
Jim Lundberg