Fråga: Jag blir inte klok på det här med el. Jag har en Triumph Speed Twin från 1953. Och ju mer jag läser i min workshop manual och på nätet desto mer förvirrad blir jag.
Förre ägaren hade påbörjat ombyggnad till 12 volt med att byta alla lampor samt sätta dit ett 12-voltsbatteri och köpt nytt ankare, fältlindning och laddningsregulator av fabrikat Wassell från England. Avsikten var alltså att bygga om Lucas E3L generatorn från 6 volt likström till 12 volt likström som jag fattat det. Så då undrar jag om det som kallas fältlindningen är magneten till generatorn?
Har jag uppfattat det rätt att generatorn fortfarande kommer generera likström och hade det varit bättre med växelström? Om så är fallet behöver jag ha en annan generator för att få växelström eller kan man bygga om Lucas generatorn så den ger växelström? Vad är fördelarna med att gå från 6 volt till 12 volt på en motorcykel? Vad är för respektive nackdelarna med lik/växelström på en motorcykel?
Jag har hållit på med gamla bilar förr rätt mycket men aldrig motorcyklar. Som jag förstått det har jag magnettändning på min Triumph men överallt jag läser står det att man bytte från magnettändning till tändspole (coil ignition) 1953 men på min hoj sitter det både magnet och tändspole?
Kan ni hjälpa mig reda ut vad engelska begrepp betyder på svenska då det verkar vara en del förvirring och lätt att blanda ihop vad som är vad när det ska översättas till svenska. ”In 1953, coil ignition replaced the magneto, and alternator charging replaced the dynamo.”
Vad är en alternator i England respektive i Sverige? För mig är det en växelströmsgenerator. Vad är en dynamo i England respektive i Sverige? Är en dynamo i England alltså en likströmsgenerator?
Och för att återgå till första stycket av detta inlägget – är min Triumph då inte alls likström från början om den är från 1953 utan växelström? Jag är helt förvirrad här, kan ni hjälpa mig att reda ut detta 🙂 Tack på förhand.
Micke
Svar: Den principiella skillnaden mellan en lik- och växelströmsgeneratorer är att likströmsgeneratorn levererar likström direkt utan att använda övrig utrustning, medan en växelströmsgenerator levererar växelström och kräver en likriktare (dioder) om man ska kunna få ut likström. För att en generator, oavsett vilken typ av ström den ger, ska fungera krävs en magnet och en spole och dessa ska röra sig gentemot varandra. Det som rör sig kallas rotor eller ankare och det som står stilla kallas stator eller fältlindning.
I likströmsgeneratorn är det ankaret som genererar ström och fältlindningen som står för magnetismen. Den senare kan även vara en permanentmagnet på enklare generatorer och elmotorer (typ i leksaker). Men effekten blir lägre och det blir svårare att reglera uteffekten då denna normalt styrs av hur mycket ström laddningsreläet ger fältlindningen.
I en växelströmsgenerator är det oftast tvärtom. Här roterar magneten och man tar då ut strömmen ur den fasta lindningen, statorn. Även här kan man välja att ha en elektromagnet eller en permanent magnet i rotorn. Väljer man det senare så slipper man släpringar och kol, men får välja en annan typ av reglering. Engelska motorcyklar med permanentmagneter i rotorn har därför en zenerdiod som håller ner utspänningen på ett förinställt värde. Överkottseffekten omvandlas till värme i dioden som därför kräver god kylning. Systemet fungerar lite som att man håller full gas på ett fordon och reglerar farten med bromsen.
Bägge generatortyperna arbetar i grunden med växelström vilket är ett måste när man skapar ström med induktion, men likströmsgenerator har en ”mekanisk likriktning” i form av kollektorn och kolen som bara släpper ut strömmen i en riktning. På äldre mopeder och mindre motorcyklar där man inte har något batteri kan man använda strömmen från en växelströmsgenerator utan likriktning då den bara ska driva glödlampor samt en tuta som är gjord för växelström.
Växelströmsgeneratorer ger ofta högre effekt vid lägre varvtal än en likströmsgenerator och har ett färre antal delar. Engelska motorcykeltillverkare hade ursprungligen likströmsgeneratorer som på engelska heter dynamo, men på 1950-talet började man gå över till växelströmsgeneratorer som på engelska heter alternator. Fördelarna med alternatorn är att man får bättre laddning samt att man slipper använda kol då dessa alternatorer har en rotor med permanentmagneter. I och med permanentmagneterna behövs inga släpringar och kol för magnetisering av rotorn (ankaret) och konstruktionen blir enkel.
När man har ett batteri i elsystemet så måste generatorn leverera likström och då används en likriktare som består av ett antal dioder. Om nu batteriet används för att driva tändsystemet (precis som på en personbil) kallas det för coil ignition på engelska. I Sverige säger vi batteritändning.
Engelska motorcyklar hade ett tag något som kallades magdyno och det var en sammanbyggd enhet bestående av en tändmagnet och en likströmsgenerator (magnet + dynamo = magdyno). Lucas E3L är en 6-volts likströmsgenerator som ger 60 watt (10 ampere). Det finns ombyggnadssatser till dessa så att de ger 12 volt istället för 6 volt. Jag vet inte om effekten blir större, men fördelen med 12 volt är att man får lägre ström i kablarna (= mindre spänningsfall) och att det finns ett större utbud av lampor.
Jag har kört engelsk motorcykel från 1940-talet med 6-voltssystem i flera år och har inte haft några problem med driftsäkerheten efter ett byte till ett elektroniskt laddningsrelä. Ljusstyrkan är också till belåtenhet med en 45-watts Lucasgenerator (E3H), men visst kan man få lite starkare lyse med 12 volt.
Liten ordlista:
Alternator (alternation current): Växelströmsgenerator
Dynamo: Likströmsgenerator
Magdyno: Sammanbyggd tändmagnet och likstömsgenerator
Coil ignintion: Batteritändning
Magneto ignition: Magnettändning
Inom parentes kan nämnas att dynamo i Sverige åsyftar den generator som sitter på äldre trampcyklar. Dessa ger växelström vilket kan skapa ytterligare förvirring begreppsvärlden.
Jim Lundberg
