Fjädring, Fjädringens beskaffenhet är av stor betydelse för en automobils bestånd. Av huru stor vikt den i själva verket är, kom man under fund med först under världskriget, då exempelvis järnvägarna i Amerika voro så överbelastade, att man måste taga bilar till hjälp för godstransport. Det befanns då, att dessa bilar faktiskt skakades sönder på helt kort tid, detta ehuru enligt fackmännens samstämmiga åsikter icke några berättigade anmärkningar kunde göras mot själva fjädrarna på vagnarna. Man försökte därför att göra fjädringen bättre, bl. a. genom att byta ut de massiva ringarna mot luftringar. Resultatet därav blev också, att reparationernas antal och omfång reducerades i hög grad. Sedan kommo jätteringarna till, och dessa användas numera (1926) på så gott som alla lastvagnar. Även ballongringarna ha delvis kommit till av ovan nämnda förhållanden; man har velat spara maskineriet och samtidigt göra åkningen angenämare.

Naturligtvis spela emellertid fjädrarna trots allt ännu en stor roll. Redan i bilismens barndom fann man, att ju flera fjäderblad, som ingingo i en fjäder, och ju längre fjädrarna voro, desto bättre blev fjädringen. Fjäderns konstruktion inverkar givetvis också, och man har funnit, att konsolfjädrarna i flera avseenden äro överlägsna »vanliga» fjädrar. Att de ej användas mera än fallet är beror på, att de äro relativt svåra att framställa, så att de till alla delar fylla sin uppgift. Vanliga vagnsfjädrar ha åtskilliga svaga punkter bl. a. ha de, efter att ha upptagit en stöt från vägen, en benägenhet att »slå tillbaka» på ett för de åkande allt annat än behagligt sätt. Denna olägenhet kan visserligen minskas genom att man anbringar en stötdämpare, vilket dock icke är en idealisk lösning. Många försök ha därför gjorts att få den vanliga fjädringen ersatt med något annat. Ett sådant försök är den konstruktion, som finnes på Lancia Larnbdas framaxel, vilken bäres upp av spiralfjädrar, inneslutna i en rörformad hylsa. Ur ren fjädringssynpunkt är denna anordning överlägsen det vanliga fjädersystemet. I andra fall har man sökt ersätta fjädrarna med ett pneumatiskt system, påminnande om dörrstängare. Bland dessa märkes det, som en engelsk firma, William Beardmore & Co., Ltd., konstruerat, och varvid stötarna dämpas genom sammanpressning av luft. Därvid har man även sökt att få bort den krängning, som vagnen alltid utsättes för, då vanliga fjädrar användas. Uppfinningen, som är alldeles ny (1926), lovar gott för framtiden.

Varje dag ett visdomsord från John Nerén! Han var född 1871 och blev sedermera sjökapten, motorman och chefredaktör för ett knippe motortidningar. Han skrev också ett tjugotal handböcker kring bilar, motorcyklar och motorbåtar fram till sin död 1956.

Orden vi visar här i urval är tagna ur John Neréns ”Motorencyklopedi”, utgiven 1927 på P.A. Norstedt & Söners Förlag.