Försättsbladet till en av pamfletterna som GM delade ut under turnén.

Futurlinern var ryggraden i General Motors ”Parade of progress” (Framstegsparaden) på fyrtio- och femtiotalen. Fullpackade med ny spännande teknik drog GM-karavanen fram över USA och gjorde stopp i städerna längs vägen för häftiga shower där ny vetenskap presenterades i praktiken: mikrovågor för matlagning, jetmotorer, ljudvågor som krossar glas och mycket, mycket mer – både högt och lågt.

Idén till den gigantiska ambulerande teknikcirkusen kom från General Motors tekniksnille Charles F Kettering under ett besök på Världsutställningen i Chicago 1933. GM deltog där med en stor display och Kettering såg potentialen i att ta utställningen till besökarna istället för tvärt om. Han fick gehör för sitt förslag och under 1934 och 1935 planerades turnén: material togs fram, personal utbildades och inte minst – åtta maffiga bussliknande lastbilar specialbyggdes för ändamålet. Bilarna kallades Streamliners och var direkta föregångare till de än mer spektakulära Futurlinervagnarna. Utöver specialfordonen deltog även personbilar och lastbilar i vägtåget, för att få med all utrustning – och för att få maximal uppmärksamhet bland de boende längs vägen och hos lokalpressen.

Affischen som användes för att göra förhandsreklam när Parade of Progress närmade sig en stad.

Men Parade of progress var inget vanligt krämarjippo. Alla fordon och all upptänklig utrustning som fanns inom GM-huset användes givetvis men syftet var inte att kortsiktigt kränga prylar. GM ville visa häftig teknik i allmänhet, ge en bra show – och passa på att koppla ihop den positiva känslan, framtidstron de visade upp, med General Motors. Föreställningen var dessutom gratis, och drog massvis med besökare. GM var ute i rätt tid: det amerikanska folket var trött efter depressionen och tog varje chans till att uppleva något glatt och positivt.

GM annonserade väl i förväg och jobbade tillsammans med städernas företagarföreningar för att få maximal uppmärksamhet. Under resten av trettiotalet kuskade paraden fram, kors och tvärs över USA, och dessutom med utflykter till Mexiko 1938 och till Havanna i Kuba 1939.

Mottagandet var mycket gott, GM kasserade in goodwill i stad efter stad och bestämde sig för att satsa ytterligare. Till 1940 års turné byggde GM därför tolv nya specialfordon, ännu större och maffigare än Streamlinern. De nya vagnarna döptes till Futurliner, utan ”e” för att göra det möjligt att skydda namnet. Turnéskeppen var rejält tilltagna: tio meter långa, två och en halv meter breda och hela tre och en halv meter höga. Hjulbasen var maffiga sex meter och trettio centimeter. För att ta upp vikten från ekipaget var framhjulen dubbla. Chauffören satt högst upp, ungefär tre meter upp från vägen. Rakt under föraren satt motorn, en fyrcylindrig dieselmotor, och ovanför honom fanns en genomskinlig glasbubbla. Ljust och trevligt men värmen från motorn och solen gjorde Futurlinern till en bastu. Körningarna gjordes dessutom företrädesvis på dagtid för att få så mycket stirrfaktor som möjligt när kopplet körde genom småstads-USA.

Bak i Futurlinern fanns förvaringsutrymme för alla utställningsföremålen och saker som generator till de ljusriggar man släpade med sig. Några av bilarna var dessutom byggda som mobila scener. Med i lasset fanns också ett stort tält som kunde rymma mycket publik.

Som med allt annat civilt stannade även Parade of progress 1941 när Pearl Harbor bombades. Turnépersonalen fick snabbt byta jobb och alla Futurliners ställdes i malpåse. Efter kriget visades några Futurliners upp 1946 i en fest då automobilen firade femtio år.

Men 1953 tog det fart igen, för en ny turnéperiod. Samtliga Futurliners byggdes om med nya sexcylindriga motorer och den gassiga takkupolen fick ett täckande tak. Dessutom fick hytten välbehövlig luftkonditionering. Showen uppgraderades förstås med modernare inslag, tältet, ”Aer-O-Dome”, växte och cirkusen var igång igen.

Parade of Progress cirkus

Men inte så länge. Under 1956 kördes sista svängen. Det som var en stor hit på trettiotalet och början av fyrtiotalet var inte längre lika hett – i nästan var mans hus fanns ju underhållning ändå: teven hade slagit igenom. De mäktiga Futurlinerspecialarna såldes ut. Bussbolag, polisen och en ambulerande pastor hörde till dem som nyttjade GM:s mastodonter i andrahand. Efter hand skyndade tiden ifrån vagnarna som hamnade på skroten eller som vrak/objekt hos samlare. Nio av de tolv byggda sägs finnas kvar. Några är renoverade men inte i Parade of progress-utförande. Tre finns i paradkostym och några är renoveringsobjekt. 2006 klubbades en renoverad Futurliner ut på en amerikansk auktion. Priset blev häpnadsväckande 4,1 miljoner dollar (knappt 27 miljoner kronor våren 2008). Och en har nyligen anlänt från USA till Sverige och Borlänge.

Klicka här för att läsa om hur du kan stödja den svenska renoveringen av Futurliner nr 8.