Fördelarna med ett blästerskåp är många. Dels slipper du damm och stänk när du blästrar, dels kan du återanvända blästermedlet. Och bara att ha ett skåp stående gör allting så mycket lättare – behöver något rengöras är det bara att slänga in det i skåpet och ge det en ”dusch”. Vi byggde vårt skåp av en pensionerad vattentunna av plast. Först kapade vi ner den till en höjd av en knapp halvmeter (kolla hur stora saker du tänker blästra) för att inte behöva fylla den med hundra liter blästermedel. Det räcker med några få liter eftersom medlet bara går runt, runt i skåpet. En tanke med detta skåp är också att man enkelt ska kunna bära undan det när det inte används om man så vill. Två runda hål i framkant togs upp där man sedan ska sticka in händerna under arbetet (bild 2). Sedan måste man ha ventilation i skåpet om man vill kunna se vad man gör. Dammet som uppstår måste avlägsnas med ett utsug i skåpet. Vi satte ett rör på baksidan som vi sedan ansluter till rökgasfläkten vid svetsbordet. Man kan även använda en dammsugare, men tänk på att de vassa partiklarna i dammet sliter på dammsugaren. Fyll gärna dammsugarpåsen med filtervadd eller bomull så räcker påsen längre. För att skona både fläktar och dammsugare samt att förhindra att allt blästermedel försvinner genom utsuget sätter man dit ett ”stänkskydd” över hålet. Vi tog en vikt plåtbit och satte för hålet till utsuget som på bild 4. Då kan inte blästermedlet fara rakt ut i röret. Denna ”sandfälla” kan göras på flera sätt, och principen är att se till så att det blir så tvära kast på luftströmmen att de tyngre partiklarna inte lyckas hänga med. Vi fick senare lägga till en plåt i underkant av hålet då blästermedlet ville fara upp efter tunnans vägg och ut genom röret. (Denna plåt skymtas på bild 11.)

Men om man ska suga ut luft så måste man ju släppa in luft. Vi tog upp ett hål mellan hålen för händerna och satte dit ett nät av silduk som förhindrar att det stänker ut damm och smuts (bild 5). För säkerhets skull satte vi även här ett stänkskydd av en vikt plåtbit. Vår blästerpistol är av den typen som suger upp blästermedlet ur en hink eller liknande med en slang. Vi kapade slangen och fäste dess ände i botten på tunnan med en plåtklammer (bild 6). På så vis kommer blästermedlet som ramlar ner på botten att dras upp i slangen för en ny vända genom pistolen. Beroende på vad man har för blästermedel kan man använda en sats olika länge. Vanlig kvartssand smulas sönder rätt fort och förvandlas till verkningslöst damm. Aluminiumsilikat och kopparslagg (Fajalit) håller betydligt längre. Även glas-

kulor håller rätt länge och används mest för rengöring och uppsnyggning av aluminiumdetaljer. Det finns även blästermedel av hårdmetall som i princip håller hur länge som helst, men det är dyrt och skulle ett enda korn bli kvar i en motor kan det leda till katastrof. Visst, det är aldrig nyttigt med blästermedel i en motor, men några korn av glas och sand kan smulas sönder och försvinna utan att ställa till några större skador, men så blir det inte med hårdmetall!

Vår stora pistol visade sig dock vara i största laget för tunnan och därför valde vi att sätta den utanför så att bara pipen och sugslangen hamnar på insidan (bild 7). På så vis blev utrymmet större i tunnan. Man kan även experimentera med andra placeringar av blästerpistolen. En variant är att sticka in den uppifrån genom locket så att den sprutar rakt ner, och att då göra en fast montering. Då har man bägge händerna fria, men då måste man istället ha en fotpedal som stänger av/sätter på tryckluften. Det andra hålet används för att sticka i den hand som håller i det föremål man blästrar. Vi täckte bägge hålen med en bit glasfiberarmerad presenning, och tråcklade in en resår i den där man sticker in handen så det blir tätt. Sedan ska vi ju ha ett lock på vår tunna. Vi tog en plywoodskiva som vi tog upp ett fyrkantigt hål i (bild 8). På undersidan av detta lock skruvade vi sedan dit två stycken ”ladugårdslampor”, alltså två hyfsat dammtäta armaturer – en på varje sida av hålet (bild 9). Bra ljus är ett måste om du ska se vad du gör. Sedan måste ju man ha ett genomskinligt lock på skåpet. Vi tog en plexiglasskiva som vi skruvade fast i ett pianogångjärn (bild 10). Man kan givetvis använda riktigt glas, men då får man istället limma fast gångjärnet mot glaset. Vad man än väljer måste locket skyddas mot sprut om det inte ska bli matt och ogenomskinligt som ett badrumsfönster. Det finns särskild skyddsfilm för ändamålet vilken är självhäftande. Finns bland annat på Biltema (artikelnummer 15-379). Denna skyddar glaset och är lätt att byta ut när den blivit matt av sprutet.

På bild 11 ser vi det färdiga skåpet i aktion. En rostig kopplingsdetalj håller på att få lystern åter. För att inte avlägsna så mycket material använder vi här glas som blästermedel vilket tar litet längre tid, men som samtidigt är skonsammare. Sedan var det här med tryckluft. En bläster drar stora mängder luft och den kompressor man använder bör ge runt 300 minutliter fri avgiven luftmängd vilket är ett ärligt värde på hur mycket luft det kommer ur slangen. Det finns även en ”glädjesiffra” för kompressorer som kallas ”genom-lupen cylindervolym”, och även denna anges i minutliter. Men – den är baserad på hur stor

volym som kompressorns kolvar undantränger från övre till nedre dödläge, och skulle vara sanningsenlig om man pumpade något som inte gick att sammanpressa, exempelvis vatten! Tyvärr så anger en del butiker sina kompressorers kapacitet i ”genomlupen cylindervolym” vilket ger betydligt högre siffror. Ett exempel: Du hittar en kompressor som ger 300 minutliter – precis vad du behöver till din bläster! I det finstilta ser man sedan att det är ”genomlupen” mängd som avses. I så fall kommer den bara att ge drygt 200 ärliga minutliter! Visst kan man blästra med en för liten kompressor, men då får den jobba både hårt och ofta. Undertecknad körde denna blästertunna med en kompressor som ger 165 minutliter, vilket är ungefär hälften av vad vår blästerpistol drar. Man får göra långa pauser för att den ska hinna bygga upp trycket igen, och man får räkna med en kraftigt förkortad livslängd för kompressorn. Och kom ihåg – titta alltid efter ”fri avgiven luftmängd” och ingenting annat när du köper kompressor!