Bo Martin kan med fog kallas Signore Lambretta i Sverige. Den 5 maj 1958 köpte han en sprillans ny Lambretta TV175. Detta efter att ha provkört samtliga scootrar på den svenska marknaden. Och det är fortfarande Lambretta - bara Lambretta - som gäller!
Bo Martin har ägt denna unika Lambretta 125 m i sex år. Att han köpte den var faktiskt av en ren slump. Bo Martin stod som kontaktman för scootrar i MCHK, Motorcykelhistoriska klubben.
- Det ringde en man och ville bli av med en Lambretta. ”En gammal A-modell” som han sa. Jag tyckte att den var för gammal för mig, men lovade att kolla runt med lite olika människor, berättar Bo Martin.
Intresse fanns men alla backade för priset som säljaren begärde. Bo Martin kollade vidare med Lambretta-fans i England. Där var det annat ljud i skällan, priset var absolut inga problem.
- Jag berättade det för säljaren som slog bakut. Till England tänkte han inte sälja sin Lambretta, den skulle stanna i Sverige. Ja, då kom vi överrens om att jag skulle köpa den, fortsätter Bo Martin.
Renoveringen började med att klubbkompisen Patrik Hammarsten i Stockholm behövde ett vinterprojekt att ägna sig åt.
- Jag föreslog en annan maskin men Patrik övertalade mig, och eftersom det är Lambrettas 60-årsjubileum var det förstås rätt, berättar Bo Martin.
I januari 2007 satte Patrik igång och i slutet av juni kunde ”gamlingen” registreringsbesiktigas – utan problem.
Många känner Bo Martin som ”Mr Lambretta” i scooterkretsar. Först i ledet på kortegerna under Scooterpremiären och Scooterns Dag i Stockholm. Fast då på sin röda Serveta, den licenstillverkade spanska Lambrettan. En hoj av årsmodell 1984 som Bo Martin importerade till Sverige 1984 och visade på Malmö motormässa samma år.
- Faktiskt ett provexemplar för en eventuell import av Serveta-scootrar till Sverige som jag hoppades kunna intresera någon för att starta upp då i mitten av 1980-talet. Men jag var ute cirka tio år för tidigt, scooter- och EU-mopedboomen kom inte till Sverige förrän i mitten av 1990-talet, förklarar Bo Martin.
Annars är hans kärlek till Lambretta av gammalt datum:
- När jag var 16 år (1953, reds anm) var en Lambretta 125 F min högsta dröm. En ”naken” scooter av sportmodell. Jag skaffade broschyrer på den och gick och suktade!
Ett litet försök med motorcykel gjorde han.
- Jag skaffade en NV med JB-motor, 25 kronor kostade den. Sedan var jag botad från mc-åkande för evigt&
Det skulle dröja fem år innan drömmen om en Lambretta blev sann för Bo Martin. Den 5 maj 1958 var han och hämtade en splitter ny Lambretta TV 175 mot erläggandet av cirka 2 500 kr.
- Jag hade precis gjort lumpen och drömde som alla andra om en egen bil. Men det räckte ju inte pengarna till, nymuckad som jag var. Innan jag bestämde mig för Lambrettan hade jag provkört samtliga scooterfabrikat som fanns till salu i Sverige vid den här tiden. Och sedan har det aldrig blivit något annat!
I dagens scootersamfund i Stockholm är Bo Martin en förgrundsfigur. Dels genom att hålla reda på scooteristerna vid träffarna, dels genom att ansvara för gymkhanan vid Scooterns Dag på höstkanten. För nytillkomna är gymkhana en hinder- och manöverbana som ska avverkas på kortaste tid. Utan Bo Martins arbete innan, under och efter är det frågan om den tävlingen skulle bli av. Denna typ av arrangemang var väldigt vanlig under scooterns storhetstid på 1950-talet då Lambretta Club Sverige och Vespa Club Sverige anordnade dem. Men på den tiden var inte Bo Martin med:
- Nej, jag var inte alls aktiv på den tiden. Istället körde jag själv på några långresor till Europa. Bland annat var jag nere på Innocenti-fabriken i Milano 1959. Vakten vid fabriksgrinden blev imponerad av att jag kört ända från Sverige på min TV 175:a. Så på frågan om jag ville komma in och titta svarade jag förstås ja. Och när jag var där passade de på att serva hojen, bland annat stod tändningen lite fel, ler Bo Martin åt minnet.
TV 175:an behöll Bo Martin i tre säsonger – därefter tillät privatekonomin inköp av bil. I mitten av 1980-talet började det klia i nostalginerven. Det var även då tanken på import av Serveta från staden Eibar började ta form. För det ”misslyckandet” har han kompenserat sig.
- Jo, numera finns det en TV 175:a hemma, precis en sån som jag hade som första scooter. Tyvärr inte samma exemplar, men jag letar ...
För svenska Lambrettister väntar en högtidsstund 2008, då är nämligen träffen ”EuroLambretta” förlagd till Karlskrona, 13-15 juni närmare bestämt.
- Det blir en Lambretta-fest i dagarna tre. Utflykter, korteger och galamiddag, berättar Bo Martin.
Arrangör är Lambretta Club Sverige som är en paraplyorganisation för de tre Lambretta-klubbarna i Stockholm, Malmö och Göteborg. Detta blir den 19:e gången som Euro Lambretta arrangeras. Till 2008 räknar man med deltagare från 14 europeiska länder samt från USA, Japan, Hongkong och Australien.
- Vi hade satt en gräns på 506 deltagare men vi har höjt till 600 eftersom vi känner trycket, berättar Bo Martin som är samordnare för evenemanget.
I botten finns organisationen Lambretta International där Bo Martin är president:
- Vi har EuroLambretta bokat varenda år fram till 2015. Jo, de kallar mig president i syd-Europa men jag kallar mig hellre koordinator, säger Bo Martin.
Läs mer om Lambretta A i Classic Motor nr 11/2007.
"Handskfacket" i plåt är rejält tilltaget.
Ljusomkopplaren i plast verkar skör.
Det gäller att hålla tungan rätt i mun för den fotmanövrerade växelpedalen ligger väldigt nära fotbromsen. Som ska manövreras med hälen ...
Original Pirelli-däck. Lite hårda men nya i dimensionen 3.50 x 7 är inte helt lätta att få tag i.
Lätt att komma åt motorn på den nakna Lambretta A.