Efterfrågan på självgående vagnar ökade stadigt och redan 1903 lyckades han sälja ett 20-tal Rambler-bilar. Ryktet säger att han sålde exemplaren snabbare än vad fabriken hann bygga dem. Willys valde då att istället satsa på den något större tillverkaren Overland i Indianapolis.

1907 beställde han 500 Overland-bilar, det vill säga nästan hela årets produktion. Det var bara ett problem – det kom aldrig några bilar eftersom Overland stod utan pengar till driften av fabriken. I legendariske motorjournalisten John Neréns ”Automobilens historia” från 1937 finns ett kapitel om John North Willys första stapplande steg som bilfabrikant, och Neréns skildring av episoden när Overland kom på obestånd är minst sagt livfull.

Hursomhelst, Overland avskedade arbetsstyrkan och skrev ut de sista lönecheckerna utan täckning. John North Willys åkte till Indianapolis och när han fick reda på läget betalade ur egen fick arbetarnas löner. Willys tog över Overland och 1908 byggdes 465 bilar. 1909 köpte Willys aktiemajoriteten i Marion Motor Car Company i Marion, Ohio, för att senare ta över lagret och lokalerna i konkursade biltillverkaren Pope-Toledo i Toledo, Ohio. Det nya företagets namn blev Willys-Overland med huvudkontor och tillverkning i den gamla Pope-Toledo-fabriken. Detta år steg produktionen till 4 907 bilar.

John North Willys höll verkligen hjulen rullande för 1910 mer än tredubblades produktionen till 15 589 bilar. Från 1912 års 28 572 byggda bilar steg produktionen så att Willys-Overland 1916 försåg marknaden med 140 111 nya bilar, de flesta av dem Overlands men också en hel del Willys-Knight. Det senare märket introducerades 1914 och var den första bil som bar John North Willys namn. För redan 1913 hade Willys köpt upp Edwards Motor Car Company vars bilar hade Knights fyrcylindriga slid-motorer.

Hela 1910-talet var framgångsrikt för Willys-Overland med Overland som ständig tvåa i försäljningsstatistiken efter T-Forden. 1918 var Willys-Overland världens näst största biltillverkare efter just Ford.

John North Willys var ständigt på hugget och bland alla uppköp kan, förutom de ovan nämnda, nämnas samgående med flygplanstillverkaren Curtiss 1917 och övertagande av Duesenbergs fabrik 1919. I den senare gav han Studebakers ”tre musketörer” Fred Zeder, Owen Skelton och Carl Breer, i uppdrag att konstruera en ny sex-cylindrig motor för Willys-modellerna.

Men sedan började molnen hopa sig. Den nya Overland-modellen som ytterligare skulle utmana T-Forden försenades och blev inte så billig som utlovats. Ekonomin var i gungning efter första världskriget och Willys-Overland behövde 1919 en bank som finansiär för att klara överlevnaden. Chase Manhattan ställde upp – men med villkoret att förre Buick-presidenten Walter Percy Chrysler fick sköta verksamheten. Chrysler, som ännu alltså inte startat eget, var inte imponerad av vare sig Overland-modellerna eller Willys-Knights slidmotorer. Däremot fattade han intresse för den sexcylindriga motorn från Duesenbergs fabrik&

Chrysler stannade bara två år hos Willys-Overland, nästa uppdrag blev att rädda Maxwell-Chalmers varpå han 1923 förvandlade den firman till Chrysler Corporation, som i januari 1924 presenterade den första Chryslern, med en utveckling av den sidsexa som Zeder, Skelton och Breer tagit fram för Willys.

John North Willys hade under tiden lyckats ta tillbaka kontrollen över Willys-Overland. Och han gjorde om samma trick som på 1910-talet, från en försäljning på mindre än 50 000 bilar för 1921 så steg den till över 150 000 bilar 1925.

1926 såg två nya modeller, dels Falcon-Knight som var en lågprisvariant på Willys-Knight, dels Whippet, USA:s minsta bil med en hjulbas på 2 546 mm.

Toppåret i Willys-Overlands hela historia var 1928 då 315 000 bilar byggdes och man var trea i statistiken efter Ford och Chevrolet.

Allt såg ljust ut. Så ljust att John North Willys drog sig tillbaka för att bli ambassadör i Polen, USA:s första i det landet.

Depressionen fick dock företaget på knä och 1932 var Willys tillbaka i Toledo för att en sista gång försöka rädda sitt företag. Försäljningen var usla 26 444 bilar men hoppet stod till en nyutvecklad bil, Willys 77. Den var en förädlad version av Whippet och skulle säljas för under 500 dollar, billigast i hela USA om man undantar amerikanska Austin.

I februari 1933 var konkursen ett faktum. Produktionen fortsatte under konkursförvaltare som för modellåret 1933 slopade alla andra modeller än 77:an. Willys-Overland var sakta på väg att återhämta sig. Men en pressad John Willys North kom aldrig tillbaka. Visserligen blev han återinsatt som president för Willys-Overland i januari 1935, men i maj samma månad fick han en hjärtattack innan han avled hemma i sängen i augusti. I januari 1936 var rekonstruktionen av Willys-Overland klar och man slapp konkursförvaltaren.

För årsmodell 1937 fick 77:an ny design och nytt namn, Willys 37. Ett rätt vilt utseende med drag av Graham-Paiges ”hajnos”.

1939 lämnade Joseph W Frazer Chrysler för att leda Willys-Overland. Frazer var van att skära ned kostnader och lugnade dessutom ner designen. Samma år användes för övrigt namnet Overland på en modell igen.

Men det som räddade Willys-Overland var förstås dess Jeep. Amerikanska Bantams förslag till ett litet arméfordon valdes ut av USA:s armé. Det företaget hade dock inte kapacitet för tillverkningen utan det blev Willys-Overland men även Ford som byggde det vi känner som Willys Jeep.

Efterkrigstiden blev tyngre för personbilssidan. En ny modell för 1947 stoppades. Istället kom Jeepster, en uppsnofsad Jeep för civilt bruk.

1952 var man tillbaka på presonbilsmarknaden med Aero-Willys, med aningen för dyra bilar jämfört med konkurrenternas. 1954 tog så Henry Kaiser över Willys-Overland och företaget fick ingå i Kaiser-Frazer Corporation som Kaiser-Willys Sales Corporation och hade kvar basen i Toledo. Men redan 1955 upphörde personbilstillverkningen. Åtminstone i USA, Aero-modellens gjutformer skeppades till Brasilien där den producerades till 1962.

1970 köpte American Motors upp dåvarande Kaiser-Jeep, där Jeep-modellen och erfarenheterna av fyrhjulsdrift lockade. Idag ingår Jeep i Chrysler-koncernen i Daimler-Chrysler.

Artikeln publicerades i Classic Motor nr 3 2004. För att kontrollera om tidningen finns till försäljning klicka HÄR .