Längs de nästintill oändliga raderna av bilar var det många som var försedda med en ”till salu”-lapp. Fler än vanligt kändes det som. Är det trångt i entusiastgaragen inför den kommande (hua) hösten och vintern? Flera bilklubbar träffades som vanligt på Ekeby: Ford Mustang, Saab och Triumph var några av de som dessutom deltog i presentationen uppe vid flyghangarerna. Tre röda Saabar: 96, Sonett och 99 matchade varandra bra. Fina 99:or är annars sällsynta och hur många har sparat på en åttiotalsbil?
Ville man inte köa för en hamburgare eller en ljummen glass så kunde man förstås ta en medhavd fika vid bakluckan. Det gjorde många, bland andra far och son Calle och Gunnar Dickfelt som käkade äggmacka bakom Gunnars Rolls-Royce Silver Shadow II. Lasse Nilsson tog igen sig från biltittandet en stund vid sin Pontiac Bonneville.
– Det är nog tolfte gången jag är här.
Jo, det finns anledning att komma tillbaka.
Marknaden var stor men tofflorna och äggkopparna var många. Kom igen, ni som har sprängfyllda förråd och bodar: låt delarna komma ut! Men det fanns som tur godbitar också. Timo Ekholm bjöd ut en Fiat 1100 som var dammig nog för att ha stått på logen ett bra tag. Senaste skattekvittot var från 1996.
– En del retar det att den ser ut som den gör, andra tycker att det är skoj, sa han.
Inredning och däck behövde ses till men den verkade rak i plåten och hade fina skärmkanter. Var det någon som slantade upp femton tro?
En bit ifrån den dammiga italienaren stod två tvillingmoppar: Autopederna såg nästan kusligt lika ut. Bägge var av samma årsmodell, med vita däcksidor på framhjulen. Till och med dammet och rosten såg likadant ut. Det enda som skilde dem åt var reflextejpen på bakskärmarna och styrenas höjd.
– De ägdes av två bröder som förmodligen köpt dem nya. När deras gård nyligen skulle säljas hittades de två mopederna uppe på höskullen. Där har de stått tillsammans i närmare femtio år. Därför vill jag inte att mopederna skiljs åt, utan säljer dem bara som ett par, sa säljaren Janne Emanuelsson.
I öppningen till en av hangarerna stod några Nordiska specialbekantingar: med bland andra ”Snövit” och Robert Petterssons blå best. Den mäktiga Cadillacen med V16-motor som stod bredvid hade nästan konstant sällskap av nyfikna åskådare som scannade av motorrummet med blicken. På grästrekanten vid Classic Motors tält och tvåhjulingarna höll de gamla bekantingarna i Motoriserade trädgårdsveteraner det gröna i schack.
Eskilstuna flygklubb fräste omkring i skyn med både motorplan och glidflygare. Tyvärr var sidvindarna så kraftiga att delar av programmet fick strykas. Lite smolk men å andra sidan fick besökarna inte en droppe regn på sig. Faktiskt stramade det lite ansiktet på kvällen och fejan var lite rödare. Sommaren levde och jag gissar att hela det vitklädda gänget i Eskiltunasektionen av AHK lever hela vintern på succén.
Av: Text: Björn Meyer Foto: Thomas Sjölund, Björn Meyer, Jim Lundberg
