Rally-Harry kommer givetvis att ställa upp med sin Volkswagen 1200 i Gärdeloppet.
– Jag vill bevisa att jag kan, trots min ålder, säger Harry Bengtsson, 85 år, som är en av de legendariska rallyförarna från 1950-talet.
Då sopade han banan med Porscheeliten i sin Volkswagen 1200. Han blev nordisk rallymästare både 1958 och 1959 och låg i toppen i holländska Tulpanrallyt under flera år.
Största bedriften var nog ändå när Harry Bengtsson vann Midnattssolrallyt, föregångaren till Svenska Rallyt, 1956. Harry Bengtssons kaxiga Bubbla, som var lätt och stryktålig, spöade Porscharna på den tidens dåliga, svenska grusvägar.
– Det var då pressen döpte mig till ”Rally-Harry”, förklarar Harry Bengtsson
Gärdesloppet, som körs nu i helgen, blir den sista i tävlingen i hans karriär. Tävlingen körs i tre heat om tre varv per heat, på en 2,5 kilometer lång slinga runt Djurgården och idealtiden är 250 sekunder.
– Det är en klassisk slinga. Målet är att avsluta min karriär på ett värdigt sätt. Jag är så glad och tacksam över alla dessa år. Jag har ju slutat förr och sedan börjat igen, men nu är det dags att lägga hjälmen på hyllan för gott, säger Harry Bengtsson.
Under hela sin aktiva tävlingskarriär var Harry Bengtsson trogen Volkswagen, varvat med en och annan Porsche.
– Folkan höll alltid. Så länge man höll sig på vägen kom man i mål, vilket jag gjorde nästan jämt. Så här i efterhand kan jag väl säga att jag har haft väldigt bra nerver. Jag har alltid haft is i magen och mest gasat på slutsträckor.
Efter den första tävlingskarriären tog Harry Bengtsson en paus. Året var 1965 och de kommande åren fokuserade han på familj och arbetet som bilförsäljare i Stockholm.
Men rallysuget kom tillbaka. 1995 var lusten att tävla så stark att Harry beslöt sig för att börja på nytt: då 67 år gammal.
– När jag spanade efter en ny bil sa mina vänner: ’Men Harry, ska du inte köpa en rullator istället?’ och då svarade jag: ’Nej nej, nu ska det racas!’.
Med stöd från PRO, Pensionärernas Riksorganisation, fick Harry Bengtsson hjälp att återuppliva karriären.
Han tänker gärna tillbaka på 1950-1960-talets rallydagar, och ser skillnader mot dagens:
– På den tiden var gemenskapen mellan förare större. Man hade tid att stanna och hjälpa varandra under tävlingar, och man umgicks på kvällarna. Då var det sämre vägar, inte så snabba. De enda bilarna som höll var Volkswagen.
– I dag får man mycket hjälp från datorer och tekniken är avancerad. I dag går också alla förare på gym. Det gjorde man inte då. Vi bara körde.
– Svett, tårar och pengar, har det kostat mig. Det var det värt! avslutar Harry Bengtsson.
Foto: Håkan Flank
