Nostalgi: Rodeocykeln – Crescent Mach 2

Först kom en lite blygsam variant som ingick i en serie som kallades för Rodeo. De olika modellerna fick tuffa namn som ”Star”, Silver Star” och ”Diamond Star”. Men det var inte för en Mach-serien dök upp som cyklarna blev riktig tuffa. Bakhjulet blev fett, limpan lång och styret högt. Mach-cyklarna hade allt – utom motor.

Att de kallades för Rodeo kan komma sig av att limpan gick så långt bak, särskilt på Mach-serien, att man faktiskt satt bakom hjulaxeln om man satte sig längst bak. Att trampa upp dem på bakhjulet var ingen match – snarare svårt att undvika om man lade i ettan och trampade fullt.

Cyklarna fanns i flera varianter. ”Snik”-modellen hade vanlig cykelgaffel och ingen teleskopgaffel

Nostalgi: Rodeocykeln - Crescent Mach 2
Välj nivå efter tycke och plånbok. Undrar hur många flickcyklar (längst ner) som såldes?
Nostalgi: Rodeocykeln - Crescent Mach 2
Mach 1 eller Rodeo? Namnen förvirrar lite då Machmodellerna hade Rodeodekaler.
Nostalgi: Rodeocykeln - Crescent Mach 2
Det råder lite förvirrning när det gäller ”Mach och ”Rodeo”. Det här en en Mach 2 med rodeo-dekaler. Hur som helst så fanns det ingen cykel som var så lätt att få upp på bakhjulet. Undertecknad har testat alldeles nyligen.
Nostalgi: Rodeocykeln - Crescent Mach 2
”Cool, man!” En Mach 3 med allt tänkbart bling – fast framlyse ingick inte!
Nostalgi: Rodeocykeln - Crescent Mach 2
Fälgbroms och teleskopgaffel – hur läckert är det inte med en teleskopgaffel på en cykel? Och för en yngling mellan nio och fjorton år, dessutom! Dessutom fanns en ”barnserie” med 17-tumshjul för lillbrorsan: ”Mach Junior”.
Nostalgi: Rodeocykeln - Crescent Mach 2
Runt baklyse och kombinationslås! Baklampan ingick, men skulle den lysa fick du själv skaffa en dynamo. Ville du dessutom se vart du körde i mörkret – ja, då fick du skaffa en framlampa också! Stänklapp är väl sisådär coolt, men om någon tycker att den ser bekant ut så är det samma lapp som på MCB E-Type.
Nostalgi: Rodeocykeln - Crescent Mach 2
Något att växa i. Mach/Rodeo-cyklarna riktade sig till barn mellan nio till fjorton år och det vara bara att följa med genom att höja sadeln. Och när lillbrorsan skulle ta över var det bara att ta fram skiftnyckeln och sänka sadeln – inga undanflykter om ”för hög” (eller för låg) godtogs av betalande föräldrar.
Nostalgi: Rodeocykeln - Crescent Mach 2
Vy från Cockpit. Det treväxlade baknavet fjärrstyrdes med T-shiftspaken på ramen. En rolig detalj med växelnavet är att så länge man trampar så ligger vald växel kvar. Detta utnyttjades till fullo i accelerationstävlingar oss grabbar emellan. Man lade i ettan och rivstartade, inte sällan med framhjulslyft. Samtidigt lade man i tvåan. När benen inte kunde trampa fortare på ettan upphörde man att trampa ett kort ögonblick och då hoppade den ”förvalda” tvåan i blixtsnabbt och då trampade man på som en galning igen. Samma sak gjordes när trean skulle i.
Nostalgi: Rodeocykeln - Crescent Mach 2
”Skyddsbåge för växelwire – en genomtänkt detalj” kunde man läsa i broschyren. Den avskavda färgen på bågen tyder på att bågen gjorde nytta. Baknavet är ett treväxlat Torpedo från F&S (Fichtel & Sachs).
Nostalgi: Rodeocykeln - Crescent Mach 2
Körde jag bara 41.3 mil på tre år?!? Jag fick cykeln som tolvåring och fram till femtonårsdagen, då en motoriserad E-Type tog över intresset, borde den gått längre. Fast hastighetsmätarvajern visade sig vara av så cykeln har förmodligen gått betydligt längre än vad mätaren visar.
Rulla till toppen