Från 1931 till 1991 sändes det ut etervågor fyllda med populärmusik från radiostationen Radio Luxemburg. Undertecknad minns när man åkte till morfar och mormor och bilradions enda högtalare spelade musik från ”The great 208” då man anspelade på våglängden 208 meter, precis i ena änden av mellanvågsbandet.
Men för att kunna höra på denna station krävdes det att solen gått ner. Ju mörkare det var – desto bättre var mottagningen. Ett av många andra fenomen var att radion tystnade ett ögonblick när man åkte under broar. De långa vågorna kunde inte tränga igenom stål och betong. Ibland kunde stationen försvinna i ett fräsande och sprakande bara för att återkomma kristallklart efter en liten stund. Detta kallades för fading (”fäjding”) och orsakades av variationer i atmosfären där radiovågorna var uppe och vände på sin väg till radion.
Men i december 1991 var det slut – då drog man ut kontakten för gott till sändaren som hade en effekt av drygt en miljon watt! En 60-årig epok var över. Etern hade blivit betydligt tråkigare.
Kommer du ihåg alla jinglarna? Här kan du höra hur det lät.