Det sägs att Olofströms bruk aldrig tackade nej till en förfrågan om metallbearbetning. Det avgjorde att bruket 1926 fick uppdraget att tillverka Volvos karosser, men det var inte dess första uppdrag för automobilindustrin.
Volvo Olofströmsverken har anor som går långt tillbaka i tiden, ända till 1732 då det hette Pertifors bruk. Ur ett fordonshistoriskt perspektiv finns det belägg för att företaget redan 1911 levererade produkter till fordonsindustrin– åtminstone om man ska tolka räkenskaperna rätt. Av dem framgår nämligen av ett styrelseprotokoll daterat den 15 december 1911 att ”Åtvidabergs Vagnfabriks AB inställt sina betalningar och erbjuder 50 procents ackord. Frågan om antagandet av detta erbjudande bordlades tillsvidare.” Även Vabis syns i räkenskaperna.
För fordonshistoriker blir det roligare från och med 1926 då de första ritningarna från Volvo dyker upp. Sedan dess har Olofströms bruk, sedermera Svenska Stålpressnings Aktiebolaget och till sist Volvo Olofströmsverken samlat på sig ritningar på allt från Volvo ÖV 4 till andra klassiska modeller som Volvo PV och Duett. Från början fanns fler än 70 000 ritningar av olika slag. Nu finns cirka 18 200 ritningar som gjorts tillgängliga för allmänheten. Bara för Volvo Amazon finns cirka 5 000 ritningar sparade.
Volvo har naturligtvis haft tillgång till detta material under lång tid, men har inte arbetat aktivt med att katalogisera och sortera det. Arkivet har i princip varit tillgängligt, men det var Rysslands angrepp på Ukraina som fick saker att hända. Skyddsrum behövde iordningställas och därmed gick budet till Blekingearkivet att ta hand om ritningar, årsredovisningar och annan dokumentation från brukets nära 300-åriga historia.
För den som är nyfiken på att få veta vad som serverades när Volvo Torslanda-fabriken invigdes finns svar liksom vad orkestern under ledning av musikdirektör Bertil Driving (sic) framförde under densamma.
Om du är intresserad av att dyka djupare i detta spännande arkiv ska du kontakta den mycket trevliga och intresserade personalen på Blekingearkivet i Bräkne-Hoby.
