Ur arkivet: Triumphens ögonblick

Torsdag och vi blickar bakåt. Denna gång till maj 1997 och en Triumphfantast. Vi har ”hittat” bilen.

Håkan Gulbrandsen är inte speciellt ombytlig av sig. Har han bestämt sig så har han och han har bestämt sig för Triumph. Höst och vår byts den ena Heralden ut mot den andra, och så pågår det år efter år.

Ladan strax norr om Stockholm ser inte speciellt spännande ut. Betande hästar skänker ro åt den sällsynt fina höstdagen och solens ännu varma strålar gör att det egentligen känns alldeles för tidigt att ställa in sommarbilen och ersätta den med ett vinterskott.

Men Håkan har bestämt sig. Idag skall dyrgripen, den gröna Heralden förpassas in i ladans vilsamma vinteridé och den risigare, röda, tas fram.

Det har hunnit bli tjugotre år sedan denna passion för Triumph grundlades. Då, i sjuttiotalets första hälft, föll Håkan för en grön Spitfire, 4 500 kronor bytte ägare och han var fast i Triumph-träsket. Spitfiren var ovanligt fin, det var trots allt bara åtta år sedan den såldes ny av Rolf Haider på Birger Jarlsgatan i Stockholm. Närmare bestämt var det den 15 april 1966 som en lycklig ägare hämtade ut sin sprillans nya sommarbil.

Håkan har kvar sin Spitfire och för säkerhets skull, som den äldste i stallet, finns den med denna dag när två andra av hans Triumphar skall byta roller med varandra.

– Spitfiren karossrenoverades 1983 och snart är det dags igen, berättar Håkan osentimentalt. Han är realist och ser periodiska renoveringar som naturliga inslag i användandet av klassiska bilar.

– Egentligen gick jag och funderade på om jag skulle göra i ordning den röda Heralden först, och därefter ta mig an Spitfiren igen. Istället snubblade jag över den gröna, renoverade Heralden i augusti -95, något som ställde alla planer på huvudet. Håkan berättar också att han betalade hela tolvtusen för den och så mycket pengar har han inte betalat för någon annan bil vare sig förr eller senare.

Tycker ni det börjar bli svårt att hålla isär alla olika Triumph-bilar så är ni inte ensamma, jag tappade räkningen i samband med att Håkan berättade att han vid det här laget kört över 42 000 mil i olika Triumph-bilar…

– Jag har försökt med både PV och Amazon men det funkade liksom inte för mig, säger Håkan och ser nästan lite besviken ut. Besvikelsen går dock snabbt över när han hittar pärmen med gamla Triumph-handlingar.

– Kolla, 1970 kostade en sats vevlager till Spitfiren 42 kronor! Vi bläddrar vidare och konstaterar att en ringsats vid samma tillfälle gick på 62 kronor och att hela notan för ”lager och ringbyte samt sotning och byte av hjullager” hos AB N. Eklunds Bilverkstad på Högbergsgatan 32 i Stockholm slutade på 610 kronor och 65 öre. Det var bättre förr – utbrister vi i kör och hjälps åt att förtränga att bilen behövde allt detta jobb trots att den då bara var fyra år gammal…

Håkan berättar att Triumph-bilarna inte alls är så dåliga som elaka tungor gör gällande. Problemen beror oftast på att deras enkla och lättmekade konstruktion leder till att bilarna blir ”söndermekade” av entusiastiska amatörer. Han bevisar denna tes med att berätta att han helt bekymmersfritt kört över 10 000 mil med en Triumph 2000 som fungerade som vinterbil före den röda Heralden. Ögonblicket närmar sig, det är dags att baxa ut den röda och köra in den gröna. Ladugårdsdörrarna öppnas och avslöjar en handfull bruksklassiker. Heralden har inte behövt vara ensam i den lantliga miljön. Till sällskap har han haft ett veritabelt mini-EU bestående av en präktig Peugeot 403, en sportig Saab 96 och en fräck Folka med soltak. Det är nu en av Heraldens verkliga fördelar gör sig påmind — den är lätt, oerhört lätt. Den nästan dansar ut i höstsolen när vi knuffar till den lite, och lika lätt är det sedan att baxa upp syrran över den höga tröskeln. Efter ett drygt halvårs vila är den röda lite dammig, men med hjälp av några vänliga ord och en snapsad bensinpump hoppar den igång och verkar nästan bubbla över av lycka att få ut och röra på sig.

Med stolt hållning, Håkan har chassirenoverat den, glider den iväg mot solnedgången med en stolt ägare bakom ratten.

Det är Triumphens ögonblick…

Text & foto: Robert Petersson

Bonusinfo

Vi blev kontaktade av Heraldens nuvarande ägare Zans Jakobovics som äger bilen för andra gången. Han ska nu ta sig an bilen under våren för att ställas i ordning lagom till sommaren. Bilen är present till hans dotter som nyligen fyllde 18 år. Går det att få en finare födelsedagspresent?

IMG_5451-webb

Zans Jakobovics har påbörjat den tredje renoveringen av en Triumph Herald som han nu ägt två gånger.

IMG_5453-webb

Körbar, men visst finns det "detaljer" att åtgärda.

IMG_5446-webb

Gräsmattor är ingen ideal uppställningsplats för gamla fordon. Då blir det så här.

IMG_5447-webb

Triumph om någon undrar över fabrikatet. Årsmodellen är 1964.

IMG_5452-webb

Trät är ganska intakt liksom modellnamnet.

previous arrowprevious arrow
next arrownext arrow
Shadow

Garage

Fordon: Triumph Herald 1964
Ägare: Zans Jakobovics, Ekerö
Fyndskick: ”Körbart, men illa medgånget efter att ha stått uppställt utomhus med markfukt.”
Saknade delar: ”Inga, tror jag. Bilen verkar komplett, men jag kommer att behöva ersätta vissa delar.”
Problem: ”Inga som jag upptäckt i alla fall. Det är mycket rost. Det kan kanske bli problem.”
Nedlagd tid: ”Inte mycket. Jag har precis börjat demontera bilen.”
Prognos: ”Någon gång i sommar ska den nog kunna bli klar.”

Rulla till toppen