I februari 1931 presenterade DKW sin modell F1 på bilmässan i Berlin, och det mest slående med bilen var framhjulsdriften. Redan i slutet av 1800-talet byggdes flera bilmodeller med framhjulsdrift men de fick snabbt ge vika för bakhjulsdriften. Några försök gjorde på båda sidor av Atlanten men antingen floppade försäljningen eller också var de allt för dyra för gemene man.
Men varför satsade då DKW på framhjulsdrift, som då var ett tämligen oprövat kort? Jo Jörgen Skafte Rasmussen köpte en stor del av Audi Werke AG 1928 och hans planerade att bygga stora åttacylindriga Audibilar. Men konkurrensen från USA och den kommande ekonomiska krisen satte stopp för vidare planer.
Plötsligt behövde företaget en liten billig och pålitlig bil för att överhuvudtaget överleva. I oktober 1930 togs beslutet att satsa på en sådan och som bas skulle man använda ett lätt chassie med vattenkyld DKW motor, vilken hade sitt ursprung i motorcykelvärlden. När grundidén var spikad gav Rasmussen sina konstruktörer sex veckor att färdigställa en bil efter dessa önskemål.
F1 blev Auto Unions storsäljare direkt och fram till och med 1942 då produktionen av förklarliga skäl upphörde hade hela 270 000 exemplar lämnat det löpande bandet. Efter kriget togs produktionen upp igen och DKW fortsatte att bygga bilar av samma typ som tidigare, små billiga och framhjulsdrivna bilar.
Mellan åren 1949 och 1966 byggdes 887 000 DKW i Västtyskland innan märket byte skepnad och blev känt som Audi.
Fast namnet DKW slutade inte användas förrän 1968 då licenstillverkningen av bilarna upphörde i Argentina och i Brasilien.
