Nja, vi är inte på väg in i scootermuseet riktigt ännu. Vi ska titta runt lite mer utanför och kring Vittorio Tessaras verkstad. För rätt vad det är står det lite spännande saker hursomhelst.
I någon form av olåst cykelskjul på gården gömde sig ovanstående trio; en Lambretta Li 150 serie 2 från kring 1960, en Lambretta 150 D 1955-1956, den sista ”naken-Lambrettan” och likadan som min gröna och sedan en Vespa 50.Omisskännlig. De två kolvarna syns lite till höger men även allt annat skvallrar om att det är en Rumi 125-kubikare.Små men fyra hjul. Undrar om det var fransmannen som levererade nygjorda reservdelar som kom i denna Fiat 500 Nuova Giardinera, om nu det sista namnet beyder herrgårdsvagn. I alla fall ett coolt sätt att transportera Lambretta-delar.Mer från cykelboden. Det ser inte så mycket ut för världen men till höger är det en Furetto, från Isomoto, eller Iso. Kylskåpstillverkaren från Italien som efter scootrar lanserade sin Isetta som BMW sedermera utvecklade. På 1960-talet kom sedan bilarna Iso Rivolta, Iso Grifo, Iso Lele med flera. Sköna italienska karosser med feta Chrysler-motorer.
Furetto byggde Iso på licens från 1948, har en del likheter med Parilla, den som Husqvarna senare byggde. 65 cc gjorde den väl något snabbare än en svensk moped.
Scootern till vänster är Isos egen, Isoscooter 125, 125 cc och 6,7 hk med en toppfart på 75 km/tim. Från början av 1950-talet fram till den betydlig modernare Isoscooter 150 kom 1959.
Nästa blogginlägg kanske vi kommer in i museet.
