Då har det blivit min tur igen att dra mitt strå till stacken. Ni måste tro att vi skarvar men allt är dagsens sanning. Jag kom också hem med ett nytt objekt efter Falun. Ett dygn efter Jim undersökt sin tvestjärtsinvaderade JB-motor började jag kolla motorn på den nyhittade Vespan. Första inspektionen pekade mot att motorn satt fast. I går kväll slet jag fram WD 40-flaskan och började spruta i loppet och på andra ställen.
Det gillande inte motorns invånare! För plötsligt var hela fläkthjulet fyllt av svartmyror som letat sig ut ur motorns inre. Några av dem verkade berusade, så drick aldrig WD 40! Efter tio minuter fanns inte en myra kvar.
Vespan? Ja, en kompis kallad BA här, gjorde en värdering av en Mercedes. På gården såg hans tränade öga en gammal Vespa i gräset. Den skulle till skroten…
BA köpte loss den för en billig penning och ringde mig med frågan om det var något jag ville ha. Dum fråga. Det ville jag. Det är en Vespa 125 från 1951. Tyvärr har den nog stått ute i högt gräs sedan 1970 så det är rosthål i botten. Motorn fast som sagt och sadel och sidokåpor saknas just nu. Ommålad någon gång men bara en ägare. Reservdelar eller maskin igen? Det får framtiden utvisa. Nu är i alla fall myrorna borta…
