Baknavet hade varit ”monterat” utan beläggen. Men de som var med såg rätt fina ut. Inga problem där, inte heller med armen till bakbromsen. Sedan löper vajern över motorn, ner under frontskölden och fram till fotbromspedalen.
Returfjäder, smörjnippel och bult till själva pedalen hade jag koll på. Men fästena mellan pedalen och vajern? Var sjutton?
Rafs, rafs i lådorna. Inget napp…
Hrm, vraket hemma på gården. Där sitter ju bromspedalen kvar.
Väl hemma vände jag på vraket och, jodå, den gamla vajern med fästanordningar satt kvar. Skitigt, lerigt, rostigt. Trodde knappt att de skulle gå att få löst. Men, 5-56 löste upp rosten, det gick förvånansvärt lätt. Sedan blev det en omgång med kratsen. Nu måste de rena metallbitarna rostskyddas. Elförzinkning kan stå på programmet!
