Fråga: Hej. Jag har en monark Monarped med ILO-motor från 1953. Har fått igång den efter lite mekande, men den går riktigt kasst första 5-10 minuterna. Sedan går den skapligt (har inget tyvärr att jämföra med). Har justerat tändningen fram och tillbaka, provat andra brytare tändspole (begagnade), helt utan resultat, samma problem. Den feltänder någon gång ibland men det brukar väl gamla motorer göra? Jag har även tvättat ur vevhuset med lacknafta har jag gjort och fått bort gammal olja. Tror inte att kolven är original, tidigare ägare har sågat ett ”U” i nederkant mot förgasaren. Kan detta påverka? Har du några idéer om vad jag skall fortsätta någonstans? Tack för svar.
Mvh Daniel
Svar: ILO FP 50-motorn som sitter i Monarpeden mellan 1953 till 1955 brukar går dåligt innan den varmkörts ordentligt. Denna motor har vevhus och kopplingshus sammanbyggda och kopplingen med dess reduceringsväxel smörjs då av oljan i bensinen. En gissning från min sida är att bensinen kondenserar mot alla dessa ytor som finns i en FP 50-motor och att man därför måste få upp temperaturen på hela motorblocket inklusive kopplingen innan all bensin fortsätter dit den ska, nämligen upp till förbränningsrummet. Jag varmkör alltid min Monarped på tomgång innan jag åker någonstans – annars blir jag frånåkt direkt! Om du har en Monarped från 1953 finns det ingen choke nere vid förgasaren, utan choken sitter då inbyggd i luftfiltret som sitter under bensintanken. Motorn suger sin luft genom ramen via en plastslang som sitter mellan förgasaren och en rörstump i ramen. Om luftfiltret eller denna slang saknas kan man inte choka motorn och då går den givetvis illa när den är kall.
Gamla motorer ska inte feltända. Om de gör så är något fel. De riktigt tidiga 53:orna hade ett Noriständsystem där en av skruvarna som håller fast tändplattan även håller fast brytarnas fasta del. Detta är en vinglig konstruktion som kan ställa till trassel med tändning och abriss (fältbrytningsavstånd). Tekniska data på ILO FP50 har du här:
Förtändning: 4-4,5 mm
Brytaravstånd: 0,3-0,4 mm
Abriss: 9-12 mm (Noris) 7-10 mm (Stefa)
Förgasare: Bing 1/9,5/41 eller 1/9,5/44 eller 1/9,5/47
Huvudmunstycke: 58 (i 41:an), 46 (i 44:an) eller 58 (i 47:an)
Modifieringen av kolven låter som ett klassiskt trimningssätt – en ”lucka” eller ”jack” som någon filat till i syfte att förlänga öppningstiden i insuget. En måttlig lucka med en höjd på 2-5 mm gör oftast ingen skada, utan höjer motorn effekt en smula på högre varv. Görs luckan högre kommer man att tappa rejält med kraft på låga varv, vilket inte är särskilt lyckat på en enväxlad motor som ILO FP50. Det är knepigt att hitta originalkolvar till ILO FP 50, och kolvarna till den senare ILO Piano passar inte då dessa har hålet för kolvbulten längre ner. En sådan kolv slår i topplocket på en ILO FP 50. Men en kolv till en Puch Dakota/Florida passar bra, men behöver kapas en aning i underkant. Då gäller det kolvar passande Puch från 1970 och tidigare som då har 10 mm kolvbult. Puchkolvarna är dock aningen för höga för ILO:n och antingen gör man en lucka på ca 2 mm mot insuget eller så kapar man av hela kolven i underkant med samma mått så fungerar den precis som en originalkolv. I Stora Tvåtaktsboken hittar du en komplett reparationsanvisning för ILO FP 50 (och 20 andra motorer).
Jim Lundberg