Fråga: Hej Jim. Jag undrar om en ILO Piano 1959. Är det möjligt att motorn kan suga i sig växellådsolja? Om så är fallet tänkte jag byta vevaxelpackboxar på plats. Kan man göra det ”utifrån” eller måste man separera vevhushalvorna. Jag hittar inget om detta i din bok. Tandremmen är dyr. Var köper jag en sådan billigast? Och. Hur får jag bort kugghjulet till tandremmen på svänghjulet utan att sabba det? Är muttern normalt gängad? För mig är högergängar normalt, man drar åt medurs. Tacksam för svar innan riv. Tack. Mvh Kjell.
Svar: Det kan mycket väl bli så att det sugs in växellådsolja i vevhuset. Den vanligaste orsaken är läckande packboxar som du var inne på, men även otäta blockpackningar eller porer i gjutgodset kan orsaka detta läckage. Stora Tvåtaktsboken blev så stor (1000 bilder) att det inte fanns utrymme för alla scenarier, men på de flesta mopedmotorer kan man byta packboxarna i vevhuset utan att dela på motorn. Med en syl eller en smal skruvmejsel går det oftast att bryta ut packboxarna ur sina hål. Envisast är äldre packboxar med metallmantel. De kan sitta rätt hårt och då kan man behöva borra ett par hål i dem där man sedan drar i plåtskruvar. Sedan tar man en hovtång och drar i skruvarna – ungefär som när man drar ut en spik i en bräda. Tänk bara på att inte skada bakomliggande lager vid borrning. Borrspån måste omsorgsfullt tas bort. Även axeln måste skyddas så den inte får repor där packboxens tätningsläpp ligger an.
Tandremmar till ILO Piano är tyvärr rätt dyra (500-800 kronor) och det bästa är att Googla på ”ILO tandrem” eller liknande så får man flera träffar hos mopedföretag. Köp ingen gammal originalrem. Remmar är färskvara och dessutom är det bättre gummi i de nya.
Tandhjulet på vevaxeln sitter hårt fast på en kona och har ställt till det i många garage när det ska bort. Vid rembyte räcker det med att lossa kopplingskorgen, men ska packboxen bytas måste tandhjulet bort. Hjulet är av en zink- eller aluminiumlegering och ILO Pianomotorer tillverkade efter augusti 1957 har dessutom ett stålnav då de tidiga tandhjulen ville lossna. På sidan 61 (bild 3) i Stora Tvåtaktsboken ser du min hemmagjorda avdragare för ILO:s tandhjul.
Den består av en u-formad plåt med en mutter i ena änden och en hästskoformad bricka i den andra änden. Tandhjulen är ömtåliga, särskilt remmens stoppkant längst in, så det gäller att sprida ut trycket så mycket det går längs hjulets insida. På sidan 185 (bild 6) i Stora Tvåtaktsboken ser du denna avdragare i arbete på ILO Pianomotorn. Värm gärna hjulet med gasol (försiktigt) eller varmluftspistol upprepade gånger när det sitter i spänn så kan det släppa lättare. Ett par försiktiga slag på avdragarens skruv kan också hjälpa till. Två- eller trearmade kloavdragare bruka bara förstöra tandhjulet.
En sak till: på en del ILO Piano sitter det en dubbelläppad packbox på transmissionssidan. Det är inget måste, utan en enkelläppad fungerar lika bra. Vänd packboxens fjäder in mot vevhuset (gäller på båda sidor) och smörj in den innan start – annars kan den smälta ner av friktionsvärmen.
Glömde nämna mutterns gänga. Den är högergängad (lossas motsols) I Stora Tvåtaktsboken är alla vänstergängade skruvar och muttrar markerade med fetstil i text och bildtext. Står det inte vänstergängad i texten är det den vanliga högergängan som gäller.
Jim Lundberg
