-
Detta innehåll är skapat av Classic Motors besökare
-
#1
Ja det låter lugnande. Ser man på bilden ovan ser det ju formidabelt ut. Insuget framåtriktat och utblåset bakåt. "Kör han baklänges också :
"
Jag vill kanske köra med god effekt men med lite mindre iögonfallande detaljer på den gamla monarpeden. Hittills inga problem med den nya remmen som går i 0-30 multigradeolja. Det känns bara bra. Någon av läsarna i spalten kanske ändå vet vad som krävs. En av mina kedjetransmissonsförseda motorer och dessutom vad jag förstår är önskvärt med tanke på oljeinblandning och väldoftande (jag tycker det luktar gott) blårök. Jag har noterat 2% oljeinblandnng har nämnts i spalten.
Appro på ingenting jag finner det svårt att tyda andra ordet i "RECAPTCA" men förstår syftet. Går det inte att göra enklare??
-
#2
Hej Rustan. Vi håller på att utveckla hemsidan så snart kan man registrera sig och då försvinner de där valideringsrutorna!
-
#3
Hej Rustan nu blir jag orolig !
DU FÄR INTE KÖRA MED MULTIGRADE OLJA. Kör med en rak SAE 20 eller SAE 30 typ gräsklipparolja utan multigrade tillsatserna Se stora tvåtaktsboken sidan 191. Annars löser du sakta men säkert upp bindemedlet i remmen och endast armeringstrådarna blir kvar, plasten blir trögflytande som stelt fett och lägger sig i botten på motorn. Sen år det färdigåkt på en stund.
Troligtvis är det detta som ligger till grund för tandremmarnas dåliga rykte. Att i takt med de modernare multigrade oljornas utveckling så bytte folk oljan mot en modernare olja i sina ILO och HVA mopeder med tandremstransmission. Och sen kanske efter ett halvår eller längre så fick de remhaveri. Jag har själv gjort det misstaget både på ILO och HVA. Visste inte då att det gick att köpa så kallad rak olja. Med multigrade olja menar jag att den kan heta typ SAE 20W50 eller som i ditt fall 0-30 vilket innebär att det inte bara är en multigrade olja utan också med stor sannolikhet en syntetolja dessutom. egentligen skall den nog heta SAE 0W30 men det har man rationaliserat bort i betäckningen. Dessutom kan det om du har otur leda till att kopplingen slirar pga oljans mycket låga friktion.
Vill inte på något sett vara elak och verka så förståndig. men eftersom jag gjort misstaget själv att köra på fel olja så vill jag ju att du ska slippa göra samma misstag. Inte ens alla moped handlare känner till detta problem utan de säljer gladeligen fel oljor till ILO och HVA ägare.
Kolla för säkerhets skull upp detta med Jim. Så jag inte skrämmer upp dig i onödan.
MVH
Bengt
-
#4
Hej Bengt! Jag håller på att kolla upp hur tåliga de nytillverkade remmarna är mot olika oljor.
Jag misstänker starkt att det enda som gamla och nya remmar har gemensamt är måtten. De nya remmarna befinner sig en värld där raka oljor är i minoritet.
Det som står på sidan 191 i Stora Tvåtaktsboken är ILO-fabrikens egna rekommendationer om växellådsolja, inte att andra oljor nödvändigtvis skulle vara skadliga.
Jag återkommer i ärendet!
-
#5
Hej Jim och Rustan !
Hoppas att du har rätt för det skulle i så fall lösa mängder av problem för de som kör gamla ILO och HVA.
Det enda jag reflekterat över är att de gamla originalremmarna oftast var halvtransparanta lite gulvita så man kunde skönja armeringstrådarna i remmen. Emedan de nya tandremmarna oftast är solid svarta och ser i stort sett ut som en liten kort kamrem till en bil. Skillnaden är dock att kamremmar till lika med HDs Belt dtive går torrt dvs inte i oljebad.
MVH
Bengt
-
#6
Jag väntar på svar från en remleverantör om synchroflexremmens kemiska egenskaper och tålighet.
En anledning till att vissa remmar inte ligger i oljebad kan bero att oljan måste hinna klämmas ut mellan rem och remhjul under drift annars tvingas remmen ut från remhjulet och kan då kugga över.
På kompressormatade Topfueldragsters med breda tandremmar till kompressorn är löphastigheten så stor att till och med luften kilas in och lyfter remmen från remhjulen. Ju bredare rem desto större problem. En lösning är att man borrar lufthål i remhjulen så att luften kan pressas ut där istället för att kilas in mellan rem och hjul.
-
#7
Jo men bland alla läsare måste det väl finnas någon som vet hur jag konverterar till kedjetransmission.
Skriv genast i spalten och berätta. Min fråga var alltså passar kugghjulet på vevaxeln och kopplingskorgen på ingående axeln i växellådan.
Och Bengt jag kommer inte att göra några långa turer innan jag vet att jag säkert kan lita på transmissionen. Planerar då jag fått allt ok med rätt drevning att göra två längre turer en till Laxå och en till Arvika. Från Arvika körde jag tandemcykel med Kuli utan att ha skyddet framtill på förgasaren vilket saknades. Det blev regn och emulsion som majonnäs på emulsionsmunstycket i den orginal Pallas som sitter på motorn. Resan med mycket skruvande och trampande tog ungefär 21 timmar och jag vilade några timmar i en busskur utanför Frändefors i regnet. Nästa vila i utrymmet för däckluftare åå dåvarande Shell i Brunnered.
Föll av ekipaget då vi var framme. Inte helt roligt under tiden som jag körde, men det är kul att ha gjort resan!
-
#8
Hej igen Rustan!
Den första moped jag kom i kontakt med när jag var siså där 11-12 år var just en tandem med Kuli motor. Den var urstark.
Till problemet. Jag hade en HVA Corona med tandrems transmission. Och på den motorn passade det rakt av att byta till kedje transmission.
Men det var ju HVA förståss.
Du skriver inledningsvis att du har flera motorer med kedjetransmission. Då har du väl även kopplingstrummor som passar dessa med förhoppningsvis. Det är ju vinter nu, så varför inte testa att byta rakt av som jag gjorde på min HVA motor. Skulle tro att det med största sannolikhet passar om du tar hela paketet rakt av inklusive lameller och allt från någon motor med kedjetransmission. Själva skruvningsförfarandet måste ju bli identiskt med den beskrivning som Jim ger i Stora tvåtakts boken. Och om du inte nödvändigtvis måste köra med originalmotorn så kan du ju flytta över cylinder med kolv och topp samt förgasare och eventuellt även det kompletta tändsystemet till en av dina motorer med kedja. Vilket jag tycker låter lite mer omständligt förstås.
Motorn med kedja byggdes bara 1955 enligt Jim, det är säkert också anledningen till att de är relativt ovanliga eftersom den motorn med rem tillverkades under många år och då givetvis i större upplaga.
Visst de är en massa jobb. Men skulle det vara min motor så skulle jag byta hela paketet med kedja kedjehjul ,kopplingstrumma och lameller och montera det på originalmotorn, eftersom du ju nyligen borrade om cylinder så att motorn i övrigt är i bra skick.
MVH
Bengt.
-
#9
Hej. Jo jag inser att det vore enklast att flytta över cylinder och topp till en av de befintliga motorerna med kedjetransmission. Det är bara det att jag vill ha en treväxlad motor. Några sådana har jag, men ingen med kedjetransmission. Eftersom motorn blir ganska högt drevad tror jag mer på tre växlar än två. Skulle föredra att i långa ej alltför branta uppförslut köra på andra växeln på en treväxlad motor än på första på en tvåväxlad. Synpunkter efterfrågas tacksamt i spalten.
-
#10
Hej igen Rustan!
Klart att du skall åka 3-växlad ILO om möjligheten finns Nu förstår jag din ambition lite bättre.
jag köpte en sådan där stora moped skivan på tradera för 79 kr+frakt, en DVD med massor av info om olika mopeder sprängskisser, reservdels kataloger mm. Den är för stor datamässigt för att maila över. tyvärr fanns inte ILO motorn med kedjetrans. med bland skisserna.
Mitt tipps: Läs igenom hela avsnittet om ILO G50 piano motorn 6.9 sidan 184-191 i Stora tvåtakts boken så du vet om det finns tex vänstergängade muttrar typ svänghjuls muttern.
Börja lite försiktigt med att plocka isär transmissionen på en motor med kedja. ta en sak i taget. Plocka sedan isär samma detaljer på din 3-växlade motor med tandrem vi kallar den enklast för originalmotorn. Gör likadant del för del, då kan du direkt se om de passar i bägge motorerna. till slut har du plockat isär motorn med kedjetrans. ända in till växellådans ingående axel. När du gör samma sak på originalmotorn kommer du ju direkt att se om axlarna är lika. Stämmer det så långt är det bara att montera tillbaka kedjetransen. på originalmotor.
Detta tar en stund men då får du ju liksom öva på en reservdelsmotor först innan det är skarpt läge så att säga.
Ska även höra mig för om någon i Karlskoga motorweteraner har gjort denna operation. Några av medlemmarna är riktiga moppe freeks.
Lycka till
MVH
Bengt
-
#11
Hej igen !
Glömde säga att har de en digitalkamera, använd den ta mycket bilder som typ en minnes anteckning tex innan du skruvar isär och lägg upp detaljerna alt eftersom arbetet pågår. Ta bilder i varje steg som en minnes uppfräshning. Då kan du ta kafferast och sedan fortsätter du. Ibland får man ju bryta ett arbete kanske tar veckor eller tom någon månad innan man kan fortsätta då blir bilderna ovärderliga just för stunden som hjälp i arbetet. Själv har jag säkert flera hundra bilder på olika detaljer under de olika arbetnas gång. Och sen lägger jag in dom i datorn under tex en mapp märkt ILO piano eller Monarped. Dessa bilder kan bli till stor nytta sedan om någon annan behöver din hjälp. Så man slipper att uppfinna hjulet 2 gånger så att säga.
MVH
Bengt
-
#12
Tack Göran för tips!
Boken har jag och har jag läst. Jim är utomordentlig som skribent och sitter inne med stort och gott vetande. Skivan har jag också köpte den i höstas från UT eller något sådant. Blev bara lite sur för att jag fick vänta rätt länge på den.
Min första Ilo Piano plockade jag isär hemma på gräsmattan och bytte vevparti 1960! Hade pssande nycklar över allt, men ingen svänghjulsavdragare och minns att jag hade vissa besvär med att demontera detta. Minns inte hur jag bar mig åt, men motorn startade omedelbar sedan jag monterat ihop den och satt den tillbaka i ramen. För övrigt njöt jag två mopedturer idag. härligt drag i moppen i nysnö. Friskt att åka och på hemvägen. Kom iväg från lite tidigaer än vanligt idag och körde hemåt i dagsljus.
-
#13
Jag ser ni diskuterar tandremmen (kallades också synchroflexrem) som kom för nästan sextio år sedan och är så gott som identisk med de kuggremmar som idag är standard inom alla möjliga industriprodukter. Jag skulle gärna vilja höra en berättelse om tandremmens uppkomst och genomslag inom industrin och här tror jag mopedmotorn var bland det första användningsområdet inom mängdprodukterna. Mopedtandremmen har också sådana mått som inte alls stämmer med dagens industristandard och delningen är i tum så förmodligen är ursprunget amerikanskt.
Jag har också konstaterat att "Syncroflex" inte är en benämning utan istället ett varumärke som råkade bli synonymt med en produkt som aldrig fick någon egentlig benämning. Begreppet "tandrem" borde väl snarare uppstått ur ett vardagligt talspråk?
Sen är det här med dom olika remmarna...
I huvudsak har jag konstaterat att det fanns dom ljusa och dom svarta remmarna. Dom ljusa var alltid originalmonterade och dom svarta såldes som reservdel i butik (MCB-produkt)
När jag kollar lite närmare så är det långt mer än färgen som skiljer dessa remmar åt. Jag får det till att dom ljusa remmarna tillverkades i Tyskland under namnet Synchroflex och dom svarta remmarna var av amerikansk eller möjligen engelsk tillverkning.
Sedan får jag det också till att dessa båda remmar är av helt olika konstruktion och sammansättning.
Den ljusa remmen är av poluretan (ett plastmaterial) och är armerad tunna ändlösa stålwires som ligger i bredd runt hela omkretsen.
Den svarta remmen tycker jag verkar vara en rem av något gummimaterial som är oljebeständigt men inte mot alla sorts oljor. Jag minns med dom remmarna följde en lapp i asken där det stod man absolut inte fick använda motorolja av "multigrade typ" dvs. såna biloljor som ex. vis kan heta 10W-30 eller 20W-40 utan det skulle vara en singelolja SAE 20 eller SAE 30 som fanns i handeln på den tiden. Följde man inte denna rekommedation så förstördes den remmen tämligen omgående. Den svällde helt enkelt upp och förstördes.
Den svarta remmen har heller inga stålwires utan är amerad med trådar av glasfiber. Kuggarna invändigt tycks vara pressade av något vävmaterial och det här dom svarta remmarnas elände finns. Ytan är inte slät utan känns snarare som en slö enkelhuggen fil och med tiden kommer remmen att fila sönder "tandrullen" på remskivan så den till slut blir helt fördärvad. Och såna rullar är svårt att få tag på särskskilt till JLO. Visst dom har börjat nytillverkas men det handlar om uppemot femhundring... Häromdagen stötte jag på en JLO Piano på en auktionssajt men på den sista bilden var oljekåpan avtagen och där innanför fanns en svart rem. Efter att ha finkollat tandrullen backade jag ur....
Den svarta remmen tycks dock ha en fördel gentemot den ljusa för i en motor med rätt olja (singelolja) kan den fortfarande vara helt intakt efter 40-50 år och det är inte dåligt....
På samma sätt finns här den ljusa remmens svaghet för plastmaterialet i den remmen verkar brytas ned efter en viss tid låt säga 20-30-40 år, men håller en sådan rem i den miljön i tjugo år så tycker inte jag det på något sätt är dåligt och hittills har jag inte sett någon ljus rem som slitit ned en tandrulle. Tvärtom, tandrullen är i regel som ny där en ljus rem suttit.
Såvitt jag vet tillverkas inte dom svarta remmarna längre men företaget Synchroflex verkar ha återupptagit tillverkningen av den ljusa remmen vilka finns på marknaden idag. Förr fanns alltid någon eller några få importörer men idag tycks remmarna komma åtminstone delvis genom privatimport.
Jag är mycket intresserad av Jimmys testresultat med olika oljor och jag tror han är på rätt spår för nånstans har jag läst att de ljusa Synchroflexremmarna som tillverkas idag ska tåla de flesta av i marknaden förekommande oljor men här tycker jag gäller upp till bevis så tack Jimmy om du kan göra någon artikel eller ett reportage om detta så småningom.
Mvh
Erland i Kalmar
-
#14
hur svårt kan det vara att sätta dit kedjedrift
har alldrig gjort detta, lite pill men bör ej vara omöjligt
-
#15
Både JLO och Sachs gick ifrån kedjedrift för primärtransmissionen på mopedmotorerna och anledningen var att man slippa rasslet och oljudet från rullkedjan. Sachs valde snedskurna kugghjul och JLO den nykomna (?) synchroflexremmen.
Personligen gillar jag tandremmen bäst för den ger en motor med mjuk och tyst gång. Nackdelen kan vara att den någon gång måste bytas och kostar några hundra. Förvisso har jag en JLO G50 med rullkedjetransmission men jag längtar inte efter att få höra den. Men det kan vara lämpligt för ett för en trehjulig transportmoped där motorn kan få dra tungt ibland och transmissionen utsätts för större påfrestningar men helst inte jag är rädd man tröttnar på att höra rasslet i längden...
-
#16
Tack Erland!
Spännande kommentar. Jag trodde att kedjetransmissionen var tyst i sitt oljebad som på min Vincent. Rasslar det så får jag överväga att behålla remdrift!
-
#17
man kan väl sätta på en spännare , och köra på bra olja
-
#18
Namnet "Piano" kommer väl från att det satt pianotråd i remmen?
Min första moppe hade ILO motor och på den testade vi en del obskyra tricks som kork i kolven och vi filade skåror i kovtoppen som var riktade mot kanaler och utblås (SK 125:trim !)osv.
Nåt jag aldrig visste var att man inte kunde köra med multigradeolja så remmarna gick en efter en. Som tur var va det inte svårt att hitta remmar för dessa motorer var vanliga då. Det såg ut som set låg en peruk i motorn efter borttagning av kopplingskåpan.
-
#19
RR och Erland
Hej! Börjar med att fråga dig Erland om du vet svaret på RR:s utgångsfråga på denna tråd. Passar kedjetransmissionen på en motor i detta fall en 3-växlad med rem är ingående axel i växellådorna lika ? Fick intrycket när jag läste dina kommentarer att du testa att byta själv på din transportmoped eller...?
Hade som jag tidigare nänt här en HVA Corona den med en slidmatad motor. Där jag bytte från tandremstransmission till en dito med kedja PGA dåliga erfarenheter av den med tandrem. Visst fanns ett visst rassel i kedjan men det märktes ju bara om belastningen ändrades snabbt, vid frikoppling och kopplingsutsläpp lite grann. Det hördes inget störande rassel ljud under normala drifts förhållanden. Då var moppen ändå milt trimmad och gjorde 50-55 km/h med originaldrevning. Vilket i sin tur medförde att den också var urstark.
MVH
Bengt
-
#20
Håkan: Jag trodde också att namnet "Piano" kom sig av att remmen skulle vara armerad med pianotråd, men det har visat sig att det kommer från musiktermen "Pianissimo" vilket beyder "svagt" (ljud). Sedan kom nästa grej "Mopeden med borttonat ljud" en slogan som kläcktes av en medarbetare på Monark och syftade på att även insugnings- och avgasljud var låga på Monarks mopeder.
-
#21
Tyst gick de förvisso med även insugningsljudet borttonat. Insugningsljuddämparen var effektiv tills förhoppningsfulla trimmare borrade upp det igensatta hålet på högra sidan av insugningsljuddämparen. Man fick då ett ganska otrevligt insugningsbröl. Jag har ett tyskt orgiginal. Den har två öppningar som standard men på båda sidor ett sådant rör om sitter på "monarkversionens" vänstra sida. Även den dämpar gansa bra utan brölet.
Nåväl, någon som vet huruvida byte av transmission är lätt genomförbar eller kräver omfattande mekanisk kirurgi? Väntar fortfarande med spänning.
-
#22
Troligtvis klarar du dig med vanliga hylsor, men det skadar nog inte om du har så kallade långhylsor. Ledhylsnyckel brukar fungera bra helst Bahco eller kamasa då det ofta är önskvärt med smidiga verktyg pga lite trångt med utrymmet vid lamellcenytum Tänk på vikbrickorna att du knackar ner kanten innan du lossar muttern, vikbrickor finns under muttern vid lamelcentrum samt under muttern på vevaxeln. Sen behövs wn bra spårmejsel då lammellerna verkar sitta med ett antal (6 st) spårskruv. Sitter spårskruvarna mycket hårt kan en slagmejsel och klubba behövas.
Tänk på att någon eller bägge de omtalade muttrarna som håller lamellcentrum och den som sitter på vevaxeln kan vara vänstergängad. Men det kan nog Jim upplysa om. Sticker axlarna ut någon millimeter utanför mutterkanten så kan man se om det är normalgänga dvs högergäng eller vänstergäng
MVH
Bengt
-
#23
Hej igen!
Sitter någon av tandremsrullarna hårt fast även efter att muttrarna avlägsnats kan en liten 2-armad klo avdragare komma väl till pass.
MVH
Bengt
-
#24
Nix en tvåarmad klo leder i flertalet fall till att man deformerar rullen. Den sitter som oftast bergfast på sin kona. En avdragare som den Jim beskriver i Stora Tvåtaktsboken är nog ett måste. själv har jag lyckats deformera nederkanten på två tandrullar. Även detta gör projektet med kedjetransmisson lockande.
-
#25
Hej igen RR ! Och god morron för den delen.
Ok ska kolla i stora tvåtaktsboken så jag förstår exakt hur avdragaren skall se ut.
På HVA motorn har axlarna två st planslipade ytor som håller tandrullarna på plats så de går att plocka ut för hand efter det att muttrarna lossats först givetvis.
Kul detta, eller i alla fall intressant. Tror snart att alla läsare av denna tråd kan kalla sig experter inom ett smalt teknikområde nämligen på ILO-Piano G50 motorn.
MVH
-
#26
Ljud kan upplevas så olika och rasslet är min upplevelse. Det måste också sättas i samband med den tidens önskan att få en så ljudlös gång som möjligt. Mopeden var allemans fordon även för min halvsyster som var lärarinna och hennes man som var bankchef. De hade då ingen bil och båda körde moped eller cyklade. Mannen hade en Wici med JLO Piano motor och som jag senare fick men tyvärr sålde av... Mopeden var således från början mest nyttofordon men blev senare mera en pryl för tonåringen och det borttonade ljudet försvann som konkurrensfördel.
Är man då heller inte så känslig för oljud, har en lätt trimmad motor, nåt extra hål i luftburken samt en ljuddämpare som inte dämpar maximalt kanske inte skillnaden idag märks så värst mycket mellan en rullkedje- och en remtransmission men att då jämföra med t.ex. en Monark Sport -64 (stockholmare-flintamotor) med tandremsmotor och för övrigt orörd så blir skillnaden enorm. En sådan moped gick tyst och inte bara tyst dom gick mjukt också tack vare tandremmen. Men det var fler mopeder som gick tyst. En Zundapp Sport -64 lågvarvig motor gick också väldigt tyst men den tystaste jag minns var ändå den franska, oftast svarta Velo Solex, en liten moped som drev på framhjulet med rulle. Den hade inbyggd motor, lågvarvig och stort svänghjul.
Men till huvudfrågan om det går att sätta en kedjetransmission i en JLO Piano så är det genomförbart endast genom skruva och byta delar. Det blir dock inte till fullo som konstruktionen var tänkt då det fanns ett gjutet "stänkskydd" för kedjan i blockhalvan på G50 motorn men vad jag vet har det fungerat även utan den. Vad som heller inte stämmer överens är vevaxeln då tandrullen sitter med en kona på JLO Piano motorn och ett rektangulärt ovalfäste på den kedjedrivna G50 motorn. I sammanhanget måste påpekas det fanns en övergångsmodell 1956 med tandrem och den kedjedrivna motorns vevaxel. Ett igenkänningsmärke är tre skruvar till svänghjulskåpan istället för två som på Pianomotorn.
Till sist...
Ej nedslitna tandrullar till JLO Piano mottages med tacksamhet blink, blink
-
#27
Hej!
Tack Erland en klockren redogörelse underbart !!!
Jag kan även tillägga att jag också tycker om när motorer går tyst. Jag är i princip allergisk mot missljud. Hatar när exempelvis en bilmotor har för stort ventilspel så det hela tiden tickar högt klick, klick, klick osv. Däremot måste man ju acceptera normala motorljud. Ironiskt nog åkte jag Crecsent Compakt i tonnåren med Sachs motor och då kan vi prata om skrammel, då det var en 71-a med högkompstopp den stora modellen. Faktum var att motorn blev tystare med 4,3 trimkit delvis för att ljuddämparen var av MC typ samt att den fick en annan drevning. HVA Cornetten med den slidmatade D-motorn, jag nämnde hade trots trimmet som jag beskrev fortfarande intakt original avgas system och insugningsljuddämpare. Trimmet som bestod av att insuget i blockhavan var upptagen till 12 mm istället för konisk med ca 8 mm hål nere vid vevaxeln. Sedan följde jag upp med att ta upp hålet i slid och vevaxel till 12 mm på det viset fick jag samma area på insuget ända in i vevhuset hela vägen från 12 mm original Bing förgasaren. Men det är klart att den varvade rejält då den trots original utväxling gjorde ca 50-55 km / h. En annan anledning att försöka hålla nere ljudnivån är ju givetvis att inte iritera sin omgivning samt att komma i konflikt med lagens långa arm...
MVH
Bengt
Senaste frågorna
Ja det låter lugnande. Ser man på bilden ovan ser det ju formidabelt ut. Insuget framåtriktat och utblåset bakåt. "Kör han baklänges också :
"
Jag vill kanske köra med god effekt men med lite mindre iögonfallande detaljer på den gamla monarpeden. Hittills inga problem med den nya remmen som går i 0-30 multigradeolja. Det känns bara bra. Någon av läsarna i spalten kanske ändå vet vad som krävs. En av mina kedjetransmissonsförseda motorer och dessutom vad jag förstår är önskvärt med tanke på oljeinblandning och väldoftande (jag tycker det luktar gott) blårök. Jag har noterat 2% oljeinblandnng har nämnts i spalten.
Appro på ingenting jag finner det svårt att tyda andra ordet i "RECAPTCA" men förstår syftet. Går det inte att göra enklare??
Hej Rustan. Vi håller på att utveckla hemsidan så snart kan man registrera sig och då försvinner de där valideringsrutorna!
Hej Rustan nu blir jag orolig !
DU FÄR INTE KÖRA MED MULTIGRADE OLJA. Kör med en rak SAE 20 eller SAE 30 typ gräsklipparolja utan multigrade tillsatserna Se stora tvåtaktsboken sidan 191. Annars löser du sakta men säkert upp bindemedlet i remmen och endast armeringstrådarna blir kvar, plasten blir trögflytande som stelt fett och lägger sig i botten på motorn. Sen år det färdigåkt på en stund.
Troligtvis är det detta som ligger till grund för tandremmarnas dåliga rykte. Att i takt med de modernare multigrade oljornas utveckling så bytte folk oljan mot en modernare olja i sina ILO och HVA mopeder med tandremstransmission. Och sen kanske efter ett halvår eller längre så fick de remhaveri. Jag har själv gjort det misstaget både på ILO och HVA. Visste inte då att det gick att köpa så kallad rak olja. Med multigrade olja menar jag att den kan heta typ SAE 20W50 eller som i ditt fall 0-30 vilket innebär att det inte bara är en multigrade olja utan också med stor sannolikhet en syntetolja dessutom. egentligen skall den nog heta SAE 0W30 men det har man rationaliserat bort i betäckningen. Dessutom kan det om du har otur leda till att kopplingen slirar pga oljans mycket låga friktion.
Vill inte på något sett vara elak och verka så förståndig. men eftersom jag gjort misstaget själv att köra på fel olja så vill jag ju att du ska slippa göra samma misstag. Inte ens alla moped handlare känner till detta problem utan de säljer gladeligen fel oljor till ILO och HVA ägare.
Kolla för säkerhets skull upp detta med Jim. Så jag inte skrämmer upp dig i onödan.
MVH
Bengt
Hej Bengt! Jag håller på att kolla upp hur tåliga de nytillverkade remmarna är mot olika oljor.
Jag misstänker starkt att det enda som gamla och nya remmar har gemensamt är måtten. De nya remmarna befinner sig en värld där raka oljor är i minoritet.
Det som står på sidan 191 i Stora Tvåtaktsboken är ILO-fabrikens egna rekommendationer om växellådsolja, inte att andra oljor nödvändigtvis skulle vara skadliga.
Jag återkommer i ärendet!
Hej Jim och Rustan !
Hoppas att du har rätt för det skulle i så fall lösa mängder av problem för de som kör gamla ILO och HVA.
Det enda jag reflekterat över är att de gamla originalremmarna oftast var halvtransparanta lite gulvita så man kunde skönja armeringstrådarna i remmen. Emedan de nya tandremmarna oftast är solid svarta och ser i stort sett ut som en liten kort kamrem till en bil. Skillnaden är dock att kamremmar till lika med HDs Belt dtive går torrt dvs inte i oljebad.
MVH
Bengt
Jag väntar på svar från en remleverantör om synchroflexremmens kemiska egenskaper och tålighet.
En anledning till att vissa remmar inte ligger i oljebad kan bero att oljan måste hinna klämmas ut mellan rem och remhjul under drift annars tvingas remmen ut från remhjulet och kan då kugga över.
På kompressormatade Topfueldragsters med breda tandremmar till kompressorn är löphastigheten så stor att till och med luften kilas in och lyfter remmen från remhjulen. Ju bredare rem desto större problem. En lösning är att man borrar lufthål i remhjulen så att luften kan pressas ut där istället för att kilas in mellan rem och hjul.
Jo men bland alla läsare måste det väl finnas någon som vet hur jag konverterar till kedjetransmission.
Skriv genast i spalten och berätta. Min fråga var alltså passar kugghjulet på vevaxeln och kopplingskorgen på ingående axeln i växellådan.
Och Bengt jag kommer inte att göra några långa turer innan jag vet att jag säkert kan lita på transmissionen. Planerar då jag fått allt ok med rätt drevning att göra två längre turer en till Laxå och en till Arvika. Från Arvika körde jag tandemcykel med Kuli utan att ha skyddet framtill på förgasaren vilket saknades. Det blev regn och emulsion som majonnäs på emulsionsmunstycket i den orginal Pallas som sitter på motorn. Resan med mycket skruvande och trampande tog ungefär 21 timmar och jag vilade några timmar i en busskur utanför Frändefors i regnet. Nästa vila i utrymmet för däckluftare åå dåvarande Shell i Brunnered.
Föll av ekipaget då vi var framme. Inte helt roligt under tiden som jag körde, men det är kul att ha gjort resan!
Hej igen Rustan!
Den första moped jag kom i kontakt med när jag var siså där 11-12 år var just en tandem med Kuli motor. Den var urstark.
Till problemet. Jag hade en HVA Corona med tandrems transmission. Och på den motorn passade det rakt av att byta till kedje transmission.
Men det var ju HVA förståss.
Du skriver inledningsvis att du har flera motorer med kedjetransmission. Då har du väl även kopplingstrummor som passar dessa med förhoppningsvis. Det är ju vinter nu, så varför inte testa att byta rakt av som jag gjorde på min HVA motor. Skulle tro att det med största sannolikhet passar om du tar hela paketet rakt av inklusive lameller och allt från någon motor med kedjetransmission. Själva skruvningsförfarandet måste ju bli identiskt med den beskrivning som Jim ger i Stora tvåtakts boken. Och om du inte nödvändigtvis måste köra med originalmotorn så kan du ju flytta över cylinder med kolv och topp samt förgasare och eventuellt även det kompletta tändsystemet till en av dina motorer med kedja. Vilket jag tycker låter lite mer omständligt förstås.
Motorn med kedja byggdes bara 1955 enligt Jim, det är säkert också anledningen till att de är relativt ovanliga eftersom den motorn med rem tillverkades under många år och då givetvis i större upplaga.
Visst de är en massa jobb. Men skulle det vara min motor så skulle jag byta hela paketet med kedja kedjehjul ,kopplingstrumma och lameller och montera det på originalmotorn, eftersom du ju nyligen borrade om cylinder så att motorn i övrigt är i bra skick.
MVH
Bengt.
Hej. Jo jag inser att det vore enklast att flytta över cylinder och topp till en av de befintliga motorerna med kedjetransmission. Det är bara det att jag vill ha en treväxlad motor. Några sådana har jag, men ingen med kedjetransmission. Eftersom motorn blir ganska högt drevad tror jag mer på tre växlar än två. Skulle föredra att i långa ej alltför branta uppförslut köra på andra växeln på en treväxlad motor än på första på en tvåväxlad. Synpunkter efterfrågas tacksamt i spalten.
Hej igen Rustan!
Klart att du skall åka 3-växlad ILO om möjligheten finns Nu förstår jag din ambition lite bättre.
jag köpte en sådan där stora moped skivan på tradera för 79 kr+frakt, en DVD med massor av info om olika mopeder sprängskisser, reservdels kataloger mm. Den är för stor datamässigt för att maila över. tyvärr fanns inte ILO motorn med kedjetrans. med bland skisserna.
Mitt tipps: Läs igenom hela avsnittet om ILO G50 piano motorn 6.9 sidan 184-191 i Stora tvåtakts boken så du vet om det finns tex vänstergängade muttrar typ svänghjuls muttern.
Börja lite försiktigt med att plocka isär transmissionen på en motor med kedja. ta en sak i taget. Plocka sedan isär samma detaljer på din 3-växlade motor med tandrem vi kallar den enklast för originalmotorn. Gör likadant del för del, då kan du direkt se om de passar i bägge motorerna. till slut har du plockat isär motorn med kedjetrans. ända in till växellådans ingående axel. När du gör samma sak på originalmotorn kommer du ju direkt att se om axlarna är lika. Stämmer det så långt är det bara att montera tillbaka kedjetransen. på originalmotor.
Detta tar en stund men då får du ju liksom öva på en reservdelsmotor först innan det är skarpt läge så att säga.
Ska även höra mig för om någon i Karlskoga motorweteraner har gjort denna operation. Några av medlemmarna är riktiga moppe freeks.
Lycka till
MVH
Bengt
Hej igen !
Glömde säga att har de en digitalkamera, använd den ta mycket bilder som typ en minnes anteckning tex innan du skruvar isär och lägg upp detaljerna alt eftersom arbetet pågår. Ta bilder i varje steg som en minnes uppfräshning. Då kan du ta kafferast och sedan fortsätter du. Ibland får man ju bryta ett arbete kanske tar veckor eller tom någon månad innan man kan fortsätta då blir bilderna ovärderliga just för stunden som hjälp i arbetet. Själv har jag säkert flera hundra bilder på olika detaljer under de olika arbetnas gång. Och sen lägger jag in dom i datorn under tex en mapp märkt ILO piano eller Monarped. Dessa bilder kan bli till stor nytta sedan om någon annan behöver din hjälp. Så man slipper att uppfinna hjulet 2 gånger så att säga.
MVH
Bengt
Tack Göran för tips!
Boken har jag och har jag läst. Jim är utomordentlig som skribent och sitter inne med stort och gott vetande. Skivan har jag också köpte den i höstas från UT eller något sådant. Blev bara lite sur för att jag fick vänta rätt länge på den.
Min första Ilo Piano plockade jag isär hemma på gräsmattan och bytte vevparti 1960! Hade pssande nycklar över allt, men ingen svänghjulsavdragare och minns att jag hade vissa besvär med att demontera detta. Minns inte hur jag bar mig åt, men motorn startade omedelbar sedan jag monterat ihop den och satt den tillbaka i ramen. För övrigt njöt jag två mopedturer idag. härligt drag i moppen i nysnö. Friskt att åka och på hemvägen. Kom iväg från lite tidigaer än vanligt idag och körde hemåt i dagsljus.
Jag ser ni diskuterar tandremmen (kallades också synchroflexrem) som kom för nästan sextio år sedan och är så gott som identisk med de kuggremmar som idag är standard inom alla möjliga industriprodukter. Jag skulle gärna vilja höra en berättelse om tandremmens uppkomst och genomslag inom industrin och här tror jag mopedmotorn var bland det första användningsområdet inom mängdprodukterna. Mopedtandremmen har också sådana mått som inte alls stämmer med dagens industristandard och delningen är i tum så förmodligen är ursprunget amerikanskt.
Jag har också konstaterat att "Syncroflex" inte är en benämning utan istället ett varumärke som råkade bli synonymt med en produkt som aldrig fick någon egentlig benämning. Begreppet "tandrem" borde väl snarare uppstått ur ett vardagligt talspråk?
Sen är det här med dom olika remmarna...
I huvudsak har jag konstaterat att det fanns dom ljusa och dom svarta remmarna. Dom ljusa var alltid originalmonterade och dom svarta såldes som reservdel i butik (MCB-produkt)
När jag kollar lite närmare så är det långt mer än färgen som skiljer dessa remmar åt. Jag får det till att dom ljusa remmarna tillverkades i Tyskland under namnet Synchroflex och dom svarta remmarna var av amerikansk eller möjligen engelsk tillverkning.
Sedan får jag det också till att dessa båda remmar är av helt olika konstruktion och sammansättning.
Den ljusa remmen är av poluretan (ett plastmaterial) och är armerad tunna ändlösa stålwires som ligger i bredd runt hela omkretsen.
Den svarta remmen tycker jag verkar vara en rem av något gummimaterial som är oljebeständigt men inte mot alla sorts oljor. Jag minns med dom remmarna följde en lapp i asken där det stod man absolut inte fick använda motorolja av "multigrade typ" dvs. såna biloljor som ex. vis kan heta 10W-30 eller 20W-40 utan det skulle vara en singelolja SAE 20 eller SAE 30 som fanns i handeln på den tiden. Följde man inte denna rekommedation så förstördes den remmen tämligen omgående. Den svällde helt enkelt upp och förstördes.
Den svarta remmen har heller inga stålwires utan är amerad med trådar av glasfiber. Kuggarna invändigt tycks vara pressade av något vävmaterial och det här dom svarta remmarnas elände finns. Ytan är inte slät utan känns snarare som en slö enkelhuggen fil och med tiden kommer remmen att fila sönder "tandrullen" på remskivan så den till slut blir helt fördärvad. Och såna rullar är svårt att få tag på särskskilt till JLO. Visst dom har börjat nytillverkas men det handlar om uppemot femhundring... Häromdagen stötte jag på en JLO Piano på en auktionssajt men på den sista bilden var oljekåpan avtagen och där innanför fanns en svart rem. Efter att ha finkollat tandrullen backade jag ur....
Den svarta remmen tycks dock ha en fördel gentemot den ljusa för i en motor med rätt olja (singelolja) kan den fortfarande vara helt intakt efter 40-50 år och det är inte dåligt....
På samma sätt finns här den ljusa remmens svaghet för plastmaterialet i den remmen verkar brytas ned efter en viss tid låt säga 20-30-40 år, men håller en sådan rem i den miljön i tjugo år så tycker inte jag det på något sätt är dåligt och hittills har jag inte sett någon ljus rem som slitit ned en tandrulle. Tvärtom, tandrullen är i regel som ny där en ljus rem suttit.
Såvitt jag vet tillverkas inte dom svarta remmarna längre men företaget Synchroflex verkar ha återupptagit tillverkningen av den ljusa remmen vilka finns på marknaden idag. Förr fanns alltid någon eller några få importörer men idag tycks remmarna komma åtminstone delvis genom privatimport.
Jag är mycket intresserad av Jimmys testresultat med olika oljor och jag tror han är på rätt spår för nånstans har jag läst att de ljusa Synchroflexremmarna som tillverkas idag ska tåla de flesta av i marknaden förekommande oljor men här tycker jag gäller upp till bevis så tack Jimmy om du kan göra någon artikel eller ett reportage om detta så småningom.
Mvh
Erland i Kalmar
hur svårt kan det vara att sätta dit kedjedrift
har alldrig gjort detta, lite pill men bör ej vara omöjligt
Både JLO och Sachs gick ifrån kedjedrift för primärtransmissionen på mopedmotorerna och anledningen var att man slippa rasslet och oljudet från rullkedjan. Sachs valde snedskurna kugghjul och JLO den nykomna (?) synchroflexremmen.
Personligen gillar jag tandremmen bäst för den ger en motor med mjuk och tyst gång. Nackdelen kan vara att den någon gång måste bytas och kostar några hundra. Förvisso har jag en JLO G50 med rullkedjetransmission men jag längtar inte efter att få höra den. Men det kan vara lämpligt för ett för en trehjulig transportmoped där motorn kan få dra tungt ibland och transmissionen utsätts för större påfrestningar men helst inte jag är rädd man tröttnar på att höra rasslet i längden...
Tack Erland!
Spännande kommentar. Jag trodde att kedjetransmissionen var tyst i sitt oljebad som på min Vincent. Rasslar det så får jag överväga att behålla remdrift!
man kan väl sätta på en spännare , och köra på bra olja
Namnet "Piano" kommer väl från att det satt pianotråd i remmen?
Min första moppe hade ILO motor och på den testade vi en del obskyra tricks som kork i kolven och vi filade skåror i kovtoppen som var riktade mot kanaler och utblås (SK 125:trim !)osv.
Nåt jag aldrig visste var att man inte kunde köra med multigradeolja så remmarna gick en efter en. Som tur var va det inte svårt att hitta remmar för dessa motorer var vanliga då. Det såg ut som set låg en peruk i motorn efter borttagning av kopplingskåpan.
RR och Erland
Hej! Börjar med att fråga dig Erland om du vet svaret på RR:s utgångsfråga på denna tråd. Passar kedjetransmissionen på en motor i detta fall en 3-växlad med rem är ingående axel i växellådorna lika ? Fick intrycket när jag läste dina kommentarer att du testa att byta själv på din transportmoped eller...?
Hade som jag tidigare nänt här en HVA Corona den med en slidmatad motor. Där jag bytte från tandremstransmission till en dito med kedja PGA dåliga erfarenheter av den med tandrem. Visst fanns ett visst rassel i kedjan men det märktes ju bara om belastningen ändrades snabbt, vid frikoppling och kopplingsutsläpp lite grann. Det hördes inget störande rassel ljud under normala drifts förhållanden. Då var moppen ändå milt trimmad och gjorde 50-55 km/h med originaldrevning. Vilket i sin tur medförde att den också var urstark.
MVH
Bengt
Håkan: Jag trodde också att namnet "Piano" kom sig av att remmen skulle vara armerad med pianotråd, men det har visat sig att det kommer från musiktermen "Pianissimo" vilket beyder "svagt" (ljud). Sedan kom nästa grej "Mopeden med borttonat ljud" en slogan som kläcktes av en medarbetare på Monark och syftade på att även insugnings- och avgasljud var låga på Monarks mopeder.
Tyst gick de förvisso med även insugningsljudet borttonat. Insugningsljuddämparen var effektiv tills förhoppningsfulla trimmare borrade upp det igensatta hålet på högra sidan av insugningsljuddämparen. Man fick då ett ganska otrevligt insugningsbröl. Jag har ett tyskt orgiginal. Den har två öppningar som standard men på båda sidor ett sådant rör om sitter på "monarkversionens" vänstra sida. Även den dämpar gansa bra utan brölet.
Nåväl, någon som vet huruvida byte av transmission är lätt genomförbar eller kräver omfattande mekanisk kirurgi? Väntar fortfarande med spänning.
Troligtvis klarar du dig med vanliga hylsor, men det skadar nog inte om du har så kallade långhylsor. Ledhylsnyckel brukar fungera bra helst Bahco eller kamasa då det ofta är önskvärt med smidiga verktyg pga lite trångt med utrymmet vid lamellcenytum Tänk på vikbrickorna att du knackar ner kanten innan du lossar muttern, vikbrickor finns under muttern vid lamelcentrum samt under muttern på vevaxeln. Sen behövs wn bra spårmejsel då lammellerna verkar sitta med ett antal (6 st) spårskruv. Sitter spårskruvarna mycket hårt kan en slagmejsel och klubba behövas.
Tänk på att någon eller bägge de omtalade muttrarna som håller lamellcentrum och den som sitter på vevaxeln kan vara vänstergängad. Men det kan nog Jim upplysa om. Sticker axlarna ut någon millimeter utanför mutterkanten så kan man se om det är normalgänga dvs högergäng eller vänstergäng
MVH
Bengt
Hej igen!
Sitter någon av tandremsrullarna hårt fast även efter att muttrarna avlägsnats kan en liten 2-armad klo avdragare komma väl till pass.
MVH
Bengt
Nix en tvåarmad klo leder i flertalet fall till att man deformerar rullen. Den sitter som oftast bergfast på sin kona. En avdragare som den Jim beskriver i Stora Tvåtaktsboken är nog ett måste. själv har jag lyckats deformera nederkanten på två tandrullar. Även detta gör projektet med kedjetransmisson lockande.
Hej igen RR ! Och god morron för den delen.
Ok ska kolla i stora tvåtaktsboken så jag förstår exakt hur avdragaren skall se ut.
På HVA motorn har axlarna två st planslipade ytor som håller tandrullarna på plats så de går att plocka ut för hand efter det att muttrarna lossats först givetvis.
Kul detta, eller i alla fall intressant. Tror snart att alla läsare av denna tråd kan kalla sig experter inom ett smalt teknikområde nämligen på ILO-Piano G50 motorn.
MVH
Ljud kan upplevas så olika och rasslet är min upplevelse. Det måste också sättas i samband med den tidens önskan att få en så ljudlös gång som möjligt. Mopeden var allemans fordon även för min halvsyster som var lärarinna och hennes man som var bankchef. De hade då ingen bil och båda körde moped eller cyklade. Mannen hade en Wici med JLO Piano motor och som jag senare fick men tyvärr sålde av... Mopeden var således från början mest nyttofordon men blev senare mera en pryl för tonåringen och det borttonade ljudet försvann som konkurrensfördel.
blink, blink
Är man då heller inte så känslig för oljud, har en lätt trimmad motor, nåt extra hål i luftburken samt en ljuddämpare som inte dämpar maximalt kanske inte skillnaden idag märks så värst mycket mellan en rullkedje- och en remtransmission men att då jämföra med t.ex. en Monark Sport -64 (stockholmare-flintamotor) med tandremsmotor och för övrigt orörd så blir skillnaden enorm. En sådan moped gick tyst och inte bara tyst dom gick mjukt också tack vare tandremmen. Men det var fler mopeder som gick tyst. En Zundapp Sport -64 lågvarvig motor gick också väldigt tyst men den tystaste jag minns var ändå den franska, oftast svarta Velo Solex, en liten moped som drev på framhjulet med rulle. Den hade inbyggd motor, lågvarvig och stort svänghjul.
Men till huvudfrågan om det går att sätta en kedjetransmission i en JLO Piano så är det genomförbart endast genom skruva och byta delar. Det blir dock inte till fullo som konstruktionen var tänkt då det fanns ett gjutet "stänkskydd" för kedjan i blockhalvan på G50 motorn men vad jag vet har det fungerat även utan den. Vad som heller inte stämmer överens är vevaxeln då tandrullen sitter med en kona på JLO Piano motorn och ett rektangulärt ovalfäste på den kedjedrivna G50 motorn. I sammanhanget måste påpekas det fanns en övergångsmodell 1956 med tandrem och den kedjedrivna motorns vevaxel. Ett igenkänningsmärke är tre skruvar till svänghjulskåpan istället för två som på Pianomotorn.
Till sist...
Ej nedslitna tandrullar till JLO Piano mottages med tacksamhet
Hej!
Tack Erland en klockren redogörelse underbart !!!
Jag kan även tillägga att jag också tycker om när motorer går tyst. Jag är i princip allergisk mot missljud. Hatar när exempelvis en bilmotor har för stort ventilspel så det hela tiden tickar högt klick, klick, klick osv. Däremot måste man ju acceptera normala motorljud. Ironiskt nog åkte jag Crecsent Compakt i tonnåren med Sachs motor och då kan vi prata om skrammel, då det var en 71-a med högkompstopp den stora modellen. Faktum var att motorn blev tystare med 4,3 trimkit delvis för att ljuddämparen var av MC typ samt att den fick en annan drevning. HVA Cornetten med den slidmatade D-motorn, jag nämnde hade trots trimmet som jag beskrev fortfarande intakt original avgas system och insugningsljuddämpare. Trimmet som bestod av att insuget i blockhavan var upptagen till 12 mm istället för konisk med ca 8 mm hål nere vid vevaxeln. Sedan följde jag upp med att ta upp hålet i slid och vevaxel till 12 mm på det viset fick jag samma area på insuget ända in i vevhuset hela vägen från 12 mm original Bing förgasaren. Men det är klart att den varvade rejält då den trots original utväxling gjorde ca 50-55 km / h. En annan anledning att försöka hålla nere ljudnivån är ju givetvis att inte iritera sin omgivning samt att komma i konflikt med lagens långa arm...
MVH
Bengt