Angående korklameller i allmänhet

Fråga: Hej Jim. Nu är den frågvise åter på hugget. I första hand gäller det min JB 128, som levererar kraften i min NV från 1950. Det är en underbar maskin, men aningen högt utväxlad på Alla två växlarna. Nåja de räcker, fast en tredje hade suttit bra ibland. Efter ett tag upptäcker man att det även är lite charmigt med bara två växlar. Då jag visste att lamellerna bestod av kork, var jag möjligen onödigt försiktig med att slira på kopplingen till en början, så motorn närapå dog, då jag skulle starta.

Sedan jag skaffat hem korkråvara, blev jag lite modigare, och gör numer riktigt hyggliga avfärder, och vågar stanna i vägskälen, liksom vågar smyga genom att slira en del. Kork är ju ett unikt naturmaterial, där man flår barken av korkek med vissa mellanrum. Träden växer vidare, så man har inte ihjäl dem. Kork är ju mjukt och segt, och är ju utmärkta till putsklossar, och till skidvallning å gamla skolan.

Till sådant slets de inte märkvärdigt, och såg likadana ut år efter år, men hur tåliga är de som friktionsbelägg i kopplingen i en motor egentligen? Tål de misshandeln då man slirar igång, och vad kan man förvänta sig för livslängd? Bör de nattas om kvällen med lite välling, eller hur sköter man dem?

Det är faktiskt kul att just kork används/användes, då det är ett så udda naturmaterial. Det kanske verkar skörare än det är, dessutom. Då jag öppnade transmissionen och bytte kedja, fanns väl ett utstick på en knapp millimeter på var sida, så jag lät det vara.

Frigången vid full urkoppling var väl ungefär det tredubbla. Ungefär när är det läge att byta korkar, och vad kan vara rimliga glapp efter inputsning? Berätta gärna om korkars livslängd. Vänligen:

Björn Johansson

 

Svar: Korklameller är tåligare än man tror och sitter i betydligt effektstarkare motorcyklar än NV:n med lilla JB-motorn på 4,5 hästkrafter. Enda gången jag har ”eldat upp” en korklamell var när jag skulle köra min Maraton med JB 128:a i ett grustag. Hög utväxling samt tvåväxlad låda ledde till en massa slirande för att ta mig upp för de branta sluttningarna med lös sand. Då gav korken upp efter en stund och jag fick byta korkbitarna i lamellen.

Jag har inget exakt mått på hur tjocka korkbitarna ska vara i en JB 128 – annat än att de givetvis måste vara tjockare är lamellstommen de sitter i. Åt andra hållet gäller att de inte får vara så tjocka att de inte kan frikoppla. Säg att ”lagom” är när korken sticker ut 1 till 2 mm på varje sida av lamellen.

Livslängden på en korklamell, förutsatt att det är äkta kork och inte granulat (hoplimmade korksmulor), är väldigt lång och det är andra saker som brukar ta slut innan korklamellerna gör det. Kör och njut av åkturerna – lamellerna håller länge.

Jim Lundberg

Rulla till toppen