Innocenti hade börjat som skrot- och järnhandlare i början av 1900-talet. Via tillverkning av rör och byggnadsställningar blev de under 1930-talet ett av Italiens framgångsrikaste företag. Under andra världskriget ställdes produktionen om – bland annat gjorde de gevärsammunitionen. I slutskedet av kriget bombade de allierade fabriken i Milano sönder och samman.
Ferdinando Innocenti insåg att efter kriget skulle det behövas nya produkter. Redan 1944 började planerna på ett litet tvåhjuligt fordon för massorna att dras upp. Men det dröjde till 1946 innan han hade full kontroll över sina fabriker, och då var Vespan från Piaggio redan ute på marknaden. Scootern som projekterades hämtade inspiration från USA-arméns Cushman-scooter. Medan Vespan var inklädd valde Innocenti att låta sin Lambretta enbart ha en liten frontsköld. I övrigt var scootern öppen med full tillgång till motorn. Namnet på scootern kom från floden Lambro som rinner mellan stadsdelen Lambrate och flygplatsen Linate.
Den första modellen, 125 m, där m stod för motorscooter, var på 123 cc och utvecklade 4,3 hk. Under 1950- och 1960-talet fortsatte kampen om köparna med inhemske rivalen Piaggio och deras Vespa. Mot mitten av 1950-talet tog scootern ett steg från bruksmaskin till sportmaskin. Att tala om hästkraftsraseri är väl att ta i när sportmodellerna från Lambretta och Vespa hade 8-9 hk mot standardmaskinernas 6. Men scooteråkandet började bli en livsstil, med flerfärgade modeller från Lambretta, drösvis med extrautrustning och ett aktivt klubbliv.
Mot slutet av 1960-talet var scootern på starkt nedåtgående. Innocenti hade redan i början på decenniet sneglat på bilfabrikation, Austin A40 licenstillverkades liksom ”Hundkojan”. Piaggio, genom sin franska del Acma, tillverkade Vespa 400, en microbil. En skröna gör gällande att de inte vågade göra bilar i Italien, där Fiat hotat med att i så fall börja bygga scootrar.
Sagan om Lambretta tog slut 1971, fabrikens inventarier och maskiner köptes av den indiska staten. Hela klabbet skeppades till Indien där det under lång tid tillverkades varianter på de ursprungliga Lambretta-modellerna. Lambretta licentillverkades på många ställen i världen, på 1950-talet gjorde NSU sin Prima som baserades på Lambretta LD 150, i Spanien tillverkades Lambretta under eget namn men även som Serveta i staden Eibar.
Men än idag lever Lambretta-scootern genom tusentals hängivna anhängare, grattis på 60-årsdagen!
Här nedan bjuder vi på en kavalkad av Lambretta-reklam genom åren.
Läs även mer i Classic Motor nr 11-2007.
Av: Text och bildanskaffning: Thomas Sjölund
