Bygg ditt eget blästerskåp

Hoppat i galen tunna? Fast det är inte så galet att göra ett eget blästerskåp av en gammal plasttunna.

Bygg ditt eget blästerskåp

Publicerad

Fördelarna med ett blästerskåp är många. Dels slipper du damm och stänk när du blästrar, dels kan du återanvända blästermedlet. Och bara att ha ett skåp stående gör allting så mycket lättare - behöver något rengöras är det bara att slänga in det i skåpet och ge det en "dusch". Vi byggde vårt skåp av en pensionerad vattentunna av plast. Först kapade vi ner den till en höjd av en knapp halvmeter (kolla hur stora saker du tänker blästra) för att inte behöva fylla den med hundra liter blästermedel. Det räcker med några få liter eftersom medlet bara går runt, runt i skåpet. En tanke med detta skåp är också att man enkelt ska kunna bära undan det när det inte används om man så vill. Två runda hål i framkant togs upp där man sedan ska sticka in händerna under arbetet (bild 2). Sedan måste man ha ventilation i skåpet om man vill kunna se vad man gör. Dammet som uppstår måste avlägsnas med ett utsug i skåpet. Vi satte ett rör på baksidan som vi sedan ansluter till rökgasfläkten vid svetsbordet. Man kan även använda en dammsugare, men tänk på att de vassa partiklarna i dammet sliter på dammsugaren. Fyll gärna dammsugarpåsen med filtervadd eller bomull så räcker påsen längre. För att skona både fläktar och dammsugare samt att förhindra att allt blästermedel försvinner genom utsuget sätter man dit ett "stänkskydd" över hålet. Vi tog en vikt plåtbit och satte för hålet till utsuget som på bild 4. Då kan inte blästermedlet fara rakt ut i röret. Denna "sandfälla" kan göras på flera sätt, och principen är att se till så att det blir så tvära kast på luftströmmen att de tyngre partiklarna inte lyckas hänga med. Vi fick senare lägga till en plåt i underkant av hålet då blästermedlet ville fara upp efter tunnans vägg och ut genom röret. (Denna skymtas på bild 11)

Bild 2. Här har vi tagit upp två hål för händerna i tunnan.

Bild 3: I tunnans bakkant sätter vi ett rör som ska anslutas till ett utsug.

Bild 4: En vikt plåtbit över hålet till utsuget förhindrar att blästermedlet sugs ur tunnan och förvinner. Helst ska ju bara dammet sugas ut.

Men om man ska suga ut luft så måste man ju släppa in luft. Vi tog upp ett hål mellan hålen för händerna och satte dit ett nät av silduk som förhindrar att det stänker ut damm och smuts (bild 5). För säkerhets skull satte vi även här ett stänkskydd av en vikt plåtbit. Vår blästerpistol är av den typen som suger upp blästermedlet ur en hink eller liknande med en slang. Vi kapade slangen och fäste dess ände i botten på tunnan med en plåtklammer (bild 6). På så vis kommer blästermedlet som ramlar ner på botten att dras upp i slangen för en ny vända genom pistolen. Beroende på vad man har för blästermedel kan man använda en sats olika länge. Vanlig kvartssand smulas sönder rätt fort och förvandlas till verkningslöst damm. Aluminiumsilikat och kopparslagg (Fajalit) håller betydligt längre. Även glas-

kulor håller rätt länge och används mest för rengöring och uppsnyggning av aluminiumdetaljer. Det finns även blästermedel av hårdmetall som i princip håller hur länge som helst, men det är dyrt och skulle ett enda korn bli kvar i en motor kan det leda till katastrof. Visst, det är aldrig nyttigt med blästermedel i en motor, men några korn av glas och sand kan smulas sönder och försvinna utan att ställa till några större skador, men så blir det inte med hårdmetall!

Vår stora pistol visade sig dock vara i största laget för tunnan och därför valde vi att sätta den utanför så att bara pipen och sugslangen hamnar på insidan (bild 7). På så vis blev utrymmet större i tunnan. Man kan även experimentera med andra placeringar av blästerpistolen. En variant är att sticka in den uppifrån genom locket så att den sprutar rakt ner, och att då göra en fast montering. Då har man bägge händerna fria, men då måste man istället ha en fotpedal som stänger av/sätter på tryckluften. Det andra hålet används för att sticka i den hand som håller i det föremål man blästrar. Vi täckte bägge hålen med en bit glasfiberarmerad presenning, och tråcklade in en resår i den där man sticker in handen så det blir tätt. Sedan ska vi ju ha ett lock på vår tunna. Vi tog en plywoodskiva som vi tog upp ett fyrkantigt hål i (bild 8). På undersidan av detta lock skruvade vi sedan dit två stycken "ladugårdslampor", alltså två hyfsat dammtäta armaturer - en på varje sida av hålet (bild 9). Bra ljus är ett måste om du ska se vad du gör. Sedan måste ju man ha ett genomskinligt lock på skåpet. Vi tog en plexiglasskiva som vi skruvade fast i ett pianogångjärn (bild 10). Man kan givetvis använda riktigt glas, men då får man istället limma fast gångjärnet mot glaset. Vad man än väljer måste locket skyddas mot sprut om det inte ska bli matt och ogenomskinligt som ett badrumsfönster. Det finns särskild skyddsfilm för ändamålet vilken är självhäftande. Finns bland annat på Jula (artikelnummer 076021). Denna skyddar glaset och är lätt att byta ut när den blivit matt av sprutet.

Bild 5: Suger man ut luft måste ny luft komma in. Här är hålet för tilluft i tunnan. Mässingsnätet förhindrar att blästermedlet kommer ut denna väg.

Bild 6: Blästerpistolens sugslang sätts fast i botten av tunnan med en klammer. Det är ju här nere allt blästermedel hamnar.

Bild 7: Det är trångt i tunnan och vår blästerpistol är ganska stor. Vi låter den vara utanför tunnan så att bara pipen sticker in.

På bild 11 ser vi det färdiga skåpet i aktion. En rostig kopplingsdetalj håller på att få lystern åter. För att inte avlägsna så mycket material använder vi här glas som blästermedel vilket tar litet längre tid, men som samtidigt är skonsammare. Sedan var det här med tryckluft. En bläster drar stora mängder luft och den kompressor man använder bör ge runt 300 minutliter fri avgiven luftmängd vilket är ett ärligt värde på hur mycket luft det kommer ur slangen. Det finns även en "glädjesiffra" för kompressorer som kallas "genom-lupen cylindervolym", och även denna anges i minutliter. Men - den är baserad på hur stor

volym som kompressorns kolvar undantränger från övre till nedre dödläge, och skulle vara sanningsenlig om man pumpade något som inte gick att sammanpressa, exempelvis vatten! Tyvärr så anger en del butiker sina kompressorers kapacitet i "genomlupen cylindervolym" vilket ger betydligt högre siffror. Ett exempel: Du hittar en kompressor som ger 300 minutliter - precis vad du behöver till din bläster! I det finstilta ser man sedan att det är "genomlupen" mängd som avses. I så fall kommer den bara att ge drygt 200 ärliga minutliter! Visst kan man blästra med en för liten kompressor, men då får den jobba både hårt och ofta. Undertecknad körde denna blästertunna med en kompressor som ger 165 minutliter, vilket är ungefär hälften av vad vår blästerpistol drar. Man får göra långa pauser för att den ska hinna bygga upp trycket igen, och man får räkna med en kraftigt förkortad livslängd för kompressorn. Och kom ihåg - titta alltid efter "fri avgiven luftmängd" och ingenting annat när du köper kompressor!

Av: Jim Lundberg

Bild 8: En plyfaskiva får bli överdel till vår tunna. Ett fyrkantigt hål sågas ut där man senare stoppar in det som ska blästras. Som lock kommer vi att använda en genomskinlig plexiglasskiva. Vanligt fönsterglas fungerar också bra.

Bild 9: Man måste se vad man gör. Två dammtäta armaturer monteras på plyfaskivans undersida.

Bild 10: Vårt lock består av en genomskinlig plexiglasskiva. Detta material blir tyvärr lätt repigt, men går å andra sidan att borra i. En fönsterglasskiva fungerar givetvis också, men den måste då limmas mot gångjärnet då glas är svårt att borra i.

Bild 11: Vårt hemmagjorda blästerskåp i fullt arbete. Här blästrar vi bort rost från en kopplingsdetalj till en motorcykel. Blästermedlet är här glas.

On
Off

5 kommentarer

Läs mer

  • Senaste
  • Mest läst
  • Mest kommenterat

Kom in i diskussionen

Detta innehåll är skapat av Classic Motors besökare

Är linolja bra?

5 kommentarer

Michael B: Kallpressad linolja penslar jag på all rost under bilen. Den tränger bäst in i rosten men torkar långsamt. Träskivan på släpvagnen penslar jag med kokt linolja den torkar snabbare och det blir som en...

Futurliner

Prenumerera på Classic Motor!

Classic Motor är Skandinaviens ledande tidning för äldre fordon och startade som Signalhornet redan 1969. Vi skriver om fordon med hjul och motor, oavsett om det är från 1917 eller 1977 och oavsett ursprungsland. Folkkära favoriter blandas med exklusiva rariteter, nyrenoverat blandas med fyndskick. Genomgående är dock att fordonen ska vara i originalutförande.

Beställ prenumeration och betala direkt online

  • Classic Motor 2019-08

  • Classic Motor 2019-07

  • Classic Motor 2019-06

  • Classic Motor Turist på väg

  • Classic Motor 2019-05

  • Classic Motor 2019-04

  • Classic Motor 2019-03

Denna sajt drivs av Egmont Publishing Digital AB, som är en del av Egmont Publishing AB. Egmont Publishing publicerar ett hundratal tidningar och webbplatser, däribland Hemmets Journal, Hus & Hem, Icakuriren, Vagabond, Kalle Anka och Bamse. Vi har även en omfattande verksamhet inom böcker, spel, aktivitetsprodukter och event, samt är snabbt växande inom e-handel och digitala marknadsföringstjänster. Egmont Publishing är en del av den nordiska mediekoncernen och stiftelsen Egmont som varje år delar ut mer än 120 miljoner kronor för att hjälpa utsatta barn och ungdomar. Läs mer på www.egmontpublishing.se/.

Egmont Publishing Digital, Pyramidvägen 7, 16991 Solna, Tel: 08-692 01 00, Orgnr: 556647-1842