Annonsen härintill var publicerad i den amerikanska tidningen Hot Rod Magazine 1969 och visar GM:s experimentbil Stir-Lec I och har publicerats på Bangshifts hemsida. Bilens huvudsakliga drivkälla är en elmotor som får sin kraft från vanliga bilbatterier. De laddas i sin tur av en Stirlingmotor i aktern, och allt förpackat i en tämligen ordinär Opel Kadett.
Om något exemplar av Stir-Lec I någonsin tillverkades är oklart men det var förvisso inte den enda hybridbilen som GM hade planer på i slutet av 1960-talet. I en artikel i Popular Science 1969, som publicerats på Finkbults hemsida, presenteras projektet XP883 som skulle vara näst intill färdigt för produktion. Men längre än till ett rullande exemplar verkar det projektet inte ha kommit. Någon som sa att hybridbilar var ett nytt påfund?
Texten i annonsen till Stir-Lec I:
This is the Stir-Lec I.
And if you saw if on a highway, you’d probably think it was a standard Opel Kadett.
You’d be half-right. It’s got an Opel body. But it’s powered by electricity. The power plant consists of 14 conventional lead-acid batteries that you could by down at the corner. The energy from the batteries is transferred to an electric motor which in turn drives the rear wheels. And the car can tool along at speeds of up to 55 miles an hour.
While the car’s running, the batteries are constantly recharged by a small Stirling engine in the rear. It’s so quiet that you can hardly tell whether it’s on or off. And since the Stirling is an external combustion engine (fuel is burned in a separate chamber from the engine), the exhaust has virtually no odor and pollution levels can be made very low.
Stir-Lec I is still only an experimental model. A project the Engineers at GM’s Research Laboratories are working on today, to meet the demands of the future.
