I grunden är bilen en Dodge Polara som sedan byggts om rejält, och sedan fått det mer passande namnet Charger – stridshäst. Namnet kom för övrigt tillbaka på Dodges muskelbilar 1966.
Syftet med denna Dodge Charger var att visa upp Chryslerkoncernens nya ess – en V8 på 426 kubiktum med hemisfäriska förbränningsrum. Det gjorde att man kunde öka effektuttaget i jämförelse med vanliga förbränningsrum och det dröjde inte länge innan 426 Hemi blev en legend.
I början byggdes bara ett fåtal 426 Hemi, och de gjordes för hand. En av den öronmärktes för Chargern medan resten hamnade hos väl utvalda racingteam.
När det började närma sig premiärvisningen för Chargern lyckades ett av racingteamen köra sönder sin 426 Hemi. För att inte motorn skulle få dålig publicitet fick teamet överta motorn från showbilen och standardmotorn från Polaran plockades i igen.
Under nästan ett års tid visade bilen upp på olika utställningar och för all del även hos återförsäljare, men ”bluffen” med motorn avslöjades aldrig. Därefter köpte en Dodghandlare bilen och sålde den, ombyggd efter eget huvud, 199 till samlaren Joe Bortz.
Under flera års tid renoverades bilen och eftersom pengar inte var ett problem så blev den i nyckick. Ja, till och med en av de första 15 handbyggda Hemimotorerna köptes och renoverades till racingspecifikationer för stora pengar. Först 40 år efter att den hade byggt fick Chargern äntligen rätt motor.
Bortz sålde bilen till John Quinn 2007 och nu efter hans bortgång kommer hela hans samling att auktioneras ut av RM Auctions den 21 januari i Arizona, USA.
RM räknar med att bilen kommer att klubbas för drygt en miljon dollar, men då får köparen också den allra första Dodge Chargern, och dessutom utrustad med en handbyggd 426 Hemi på cirka 600 hästar.
