När efterfrågan på Fords bilar ökade insåg man att tillverkningen måste förenklas. En bit på vägen kom man genom att låta bilarna stå på ställningar och låta montörerna specialisera sig på ett moment och sedan gå vidare till nästa bil.
Men det var inte nog och till slut kom någon på idén att göra tvärt om. Den 7 oktober 1913 invigdes ett primitivt löpande band hos Fords fabrik i Highland Park. Bilarna drogs fram via ett rep och längs vägen stod 140 montörer som lyckades bygga en bil på tre timmar istället för tolv. Repet ersattes redan i januari 1914 av en rullande bana som bilarna stod på.
Införande av löpandebandprincipen hade stor inverkan på tillverkningen – 1912 tillverkades 82 388 T-Fordar och 1916 hade den siffran ökat till 585 388. Samtidigt sjönk priset från 600 dollar till 360 dollar för modellen Touring.
Idén till det löpande bandet var knappast ny, inte ens inom bilindustrin där Oldsmobile provade principen redan 1901, men det var tack vare Fords tillverkning som den fick ordentlig genomslagskraft vid biltillverkningen.