Fordonet skulle vara klart inom 180 dagar. Fordonet skulle klara av att bära 800 kg last, kunna köras i snö och med flyttankar även i vatten. Det skulle också vara möjligt att luftlandsätta med fallskärm och klara kraftigt lutande terräng. Allt detta avslöjade att det var ett stridsfordon avsett för ett väldigt speciellt uppdrag. Nämligen att slå ut fabriken i norska Vemork som producerade tungt vatten.
Ett av företagen som antog utmaningen var Studebaker. Utvecklingsarbetet blev omfattande och innebar bland annat att företaget fick leta upp lämpliga snöförhållanden. Dessa hittades i Kanada, ungefär 300 mil från fabriken i Indiana.
Framkomligheten i djup lös snö blev dock ett problem då fordonet grävde ned sig. Lösningen blev lika enkel som genial. Man backade. Då hamnade tyngdpunkten rätt och bandens klättervinkel kunde utnyttjas. Under 1943 blev det nya fordonet, som en av utvecklingsgruppens medlemmar döpt till Weasel (Vessla), klart att tas i bruk.
När Studebakervesslan stod klar var det ursprungliga uppdraget redan utfört, så fordonet kom att användas vid landstigningen i Normandie mot slutet av andra världskriget. Efter kriget fanns mängder av militära fordon som snart hittade nya användningsområden.
Studebakervesslan hittade efter en tid även till Sverige där de förutom att användas inom försvaret även fick uppdrag i skogsindustrin och i turistnäringen.
Läs Per Ericssons artikel om Studebakervesslan i Classic Motor nummer 12 2020.