Vi har hittat en Saab

Det fanns en tid då Sveriges lador och uthus allt som oftast innehöll ett fordon som ställts undan efter att fallit för åldersstrecket eller helt enkelt tagits ur bruk. Idag är det ovanligt med den typen av ”fynd”. Ladorna och uthusen är tömda och det mesta är antingen skrotat eller renoverat och rullar på egna däck i all sin prakt.

IMG_5451-webb

Kompisen från symaskinsfabriken Singer fick vara kvar när en hyrd container fylldes med skräpet som bäddat in Saaben i dryga fyrtio år.

IMG_5453-webb

De första solstrålarna på fyrtiotre år (vågar vi anta) lyser upp en nyupptäckt 96:a.

IMG_5446-webb

Carlsson på taket-ratt och invändig självhäftande temperaturmätare i äkta plast. Det kan ju vara bra att veta varför man fryser en kall vinterdag.

IMG_5447-webb

Saab är en förkortning av Svenska Aeroplan Aktiebolaget för er som inte visste det.

IMG_5452-webb

Vi saknar Saabs fantastiska symbol som hängde med länge och berättade att företaget även tillverkade flygplan.

IMG_5450-webb

Nyvaken 96:a, som efter mycket om och men frilagts från högar av diverse skräp. Enligt uppgift var det i stort sett omöjligt att se bilen tidigare bakom ”bra att ha”-saker.

IMG_5448-webb

Jodå, reserven finns kvar. Notera de till synes fräscha innerskärmarna, träklossen att sätta under domkraften och verktygssatsen.

IMG_5444-webb

Hjulsidor av aluminium var ett vanligt tillbehör på sextiotalet och gav bilen det där lilla extra, ansåg bilägarna som lyssnade på C.G. Hammarlund och brukade ratthandskar.

previous arrowprevious arrow
next arrownext arrow
Shadow

Dalmasen Stig gillade bilar av alla de slag, folkabubblor, franska framhjulsdrivna bilar och en och annan amerikansk vagn. Begagnade bilar var ganska billiga på sextio- och sjuttiotalet och därmed var det lätt att byta och prova olika modeller, något som passade den tekniskt intresserade Stig. Som så många i sin generation var Stig lite av en allkonstnär, teknisk och praktiskt lagd och hjälpte gärna grannar och bekanta med allehanda. En dag var det snickeriuppdrag och en annan var det en krånglande motor. 

I februari 1971 köpte Stig en Saab 96 av 1965 års modell  och blev ”förälskad”. Stig menade att det var den bästa bil han ägt. Han tog bilen till och ifrån jobbet dagligen såväl sommar som vinter. Som vintervagn var bilen oöverträffad, utrustad med extra värmeelement i kupén och framhjulsdrift.

När besiktningen i slutet av sjuttiotalet ansåg att Stig skulle åtgärda ett mindre fel på Saaben ställdes den undan i ett uthus. Torrt och fint med stängda dörrar, men en liten springa på fönstren för ventilation. Istället köpte Stig en Renault. 96:an fick bli kvar och pallades upp i väntan på åtgärdas.

Nu kommer det osannolika som egentligen inte ens kan inträffa men som inträffade.

En svensk yngling vars familj vid den tiden bodde utomlands råkade bläddra i en svensk Ikeakatalog och på omslaget fick han syn på en bil han aldrig sett maken till: en grön Saab 99. Ynglingen blev omedelbart förälskad i märket och lovade sig själv att skaffa en Saab när familjen väl flyttade hem efter att fadern avslutat sitt utlandsjobb. Trollhättans bidrag till svensk teknik var drömbilen med stort S.

Några år senare flyttar ynglingen, som för övrigt heter Seth, och hans familj hem till Sverige. Efter en tid träffar Seth Stig av en slump och det visar sig att de båda var stora beundrare av märket Saab. Trots en viss åldersskillnad blir de två snabbt goda vänner. Efter en tid börjar den unge mannen dessutom umgås med Stigs dotter. Sedan gick det som det brukar gå: Stigs dotter gifte sig med den unge mannen och Stig blev ”svärfar” och efter några år även morfar. När Stig efter många år går bort får Seth, som då inte längre är speciellt ung, överta den ljusbruna 96:an som sovit sin Törnrosasömn i dryga 40 år. Bilen är helt orörd och ser ut som den dag den rullades in i logen fast med ett rejält lager av damm och omgiven av diverse ”bra att ha saker”.  

Stig menade att renovera sin Saab, men det blev helt enkelt inte av, däremot samlade han på sig massor av delar till den, stort som smått. Ett antal motorer, inredningsprylar, karrosdetaljer och annat. Här känner nog de flesta av oss igen sig, ”kan nog komma till användning” och därmed bör det alltså sparas. Tack och lov för det.

Seth, som numera är pensionär, har avverkat ett antal Saab under åren som gått, men saknar möjlighet att ta hand om den ärvda 96:an.

– Det har varit en dröm att kunna gå igenom bilen och putsa upp den men jag inser att tiden och orken inte räcker till. Därför kommer förmodligen svärfars gamla bil att säljas till någon som har mer tid och lust att ta tag i bilen.

Hela historien är speciell och har onekligen paralleller med en saga där ynglingen gifte sig med prinsessan, fick hela kungariket på köpet och levde lyckliga i alla sina dagar. Med den lilla skillnaden att i det här fallet var kungariket en Saab 96:a, vilket enligt många slår högre än ett kungarike. Tills ny ägare dyker upp får den ljusbruna 96:an fortsätta sin törnrosasömn i uthuset som faktiskt innehöll ett fynd.

Saab 96 1965, uttagen 1964

Motor: trecylindrig tvåtaktsmotor. Volym: 841 cc. Borr/slag: 70/73 mm. Effekt: 40 hk.

Växellåda: 4vxl / rattväxel

Mått & vikt: Bredd/längd/höjd/axelavstånd: 157/402/147/249 cm.

Prestanda: Toppfart: 125 km/tim

Övrigt: Nytt för året var ny och längre front, hydraulisk koppling, två extra hästkrafter, nya stötfångare och nya baklyktor.

Text: Lasse Öhrbom

Foto: Mats Olofsson

Rulla till toppen