400 mil på en E-Type

E-Typen parkerad utanför en känd biltillbehörsfirma i Uppsala. På pakethållaren sitter en nyinköpt dunk med automatlådeolja som ska hällas i en läckande Powerglidelåda i en Chevrolet.

Nu är det nära – några få mil kvar och min MCB E-Type har rullat 400 mil sedan renoveringen för ett antal år sedan. Egentligen har den rullat ännu mer då den haft två liv i min ägo. Först sattes den ihop hjälpligt så att den gick att köra men såg inte så rolig ut. Framgaffeln var inte original, större delen av ramen var täckt med svart färg och sadeln var platt som en pannkaka. Så kördes E-Typen några år men den kändes inte så rolig och ställdes därför undan några år för att ”mogna” litet. Hur många mil det blev denna period har jag ingen koll på då jag inte

Men sen blev det en helrenovering! Ny lack, rätt framgaffel samt rätt stoppning och överdrag till sadeln. Nu blev den plötsligt mycket roligare att köra. och nu när vägmätaren närsomhelst passerar 400 mil är det lite roligt att summera erfarenheterna. Några haverier har det inte varit. Bara småfel som dykt upp; varvräknaren slutade fungera då en lödning i ett kretskort släppte och fick lödas om, den traditionella punkteringen där ventilen lossnat från slangen. en spricka i fästet för tutan samt en skruv i ljusomkopplaren som lossnat och kortslöt lyset. Värre än så har det inte varit. Jo, jag fick loppa på tändstiftet häromdagen. Sammantaget har E-Typen bara rullat och rullat utan att ställa till det och med den sköna väghållningen (jo, det gör skillnad även på en moped) samt den mjuka breda sadeln är den en moped som jag gärna kör omvägar med bara för njutningen skull.

Nu dundrar vi på mot 500 mil!

Jim Lundberg

E-Typen parkerad utanför det lokala ombudet för paket. Den lilla pakethållaren till trots är mopeden ett bra val när man ska hämta mindre paket. Bredvid E-Typen står en elsparkcykel parkerad. Troligtvis skiljer det ett halvt sekel mellan dessa två fordon.
Man ska vara snäll mot sin moped – det har man igen. Jag är dålig på att tvätta mina fordon, men desto bättre på att sköta servicen!
Det är kanske inte alltid så roligt att tanka, men när det gäller mopeder är det ett sant nöje! Man kör fem mil på en liter bensin och hittar man några pantburkar under färden får man ofta bensinen betald.
Oss tvåtaktare emellan. E-Typen står här parkerad vid en betydligt ettrigare tvåtaktare – en Kawasaki H2 på 750 kubik. En motor med en effekttopp lika bred (smal) som en sticka. Modellen kallades även för ”Widowmaker” då motorkaraktären överträffade vägegenskaperna med råge. Men att höra en dylik hoj accelerera resulterar i kraftig gåshud!

Läs mer på vår blogg här:

Rulla till toppen