Ventilhattspunktering!

Jag har råkat köpa på mig en MCB Topper från 1967. I princip är det bara en ram med tank, baksving och sadel så den behöver kompletteras rejält. Nåväl – Ett framhjul dök upp där tyvärr navet var det enda som var hyfsat bra. Det fick bli ny fälg och dito ekrar – samt en svarvning av den väldigt rostiga bromstrumman.

Till saken hör att denna Topper ska bli min vintermoped. Lacken på ramen är så pass bra att den får vara kvar och ska enbart få lite putsning. Dessutom är skärmarna rostfria på en Topper vilket gör att dessa tål vägsalt. En lagom ”bruksig” vintermoped som man inte behöver hantera som en dyr vas från Kina.

För att mopeden ska klara vintervägar införskaffades grova däck. Men när jag fått ihop så mycket delar att jag började få till en framgaffel så visade det sig att de grova däckens nabbar snuddade vid bägge gaffelbenen. Dessutom hade jag slarvat lite vid uppekringen av framhjulet så att detta slog närmare två millimeter i sidled – och det räckte för att nabbarna skulle stryka mot gaffelbenen – växelvis, dessutom.

Det blev därför dags för en finjustering av hjulet i hopp om att däcket skulle gå fritt från gaffelbenen.

Ventilhattspunktering!
Allt är nytt utom navet. Vad kan gå fel?

När man justerar ekrarna på ett hjul med monterat däck bör man släppa ur luften så att inte fälgband och slang ska trycka mot ekernipplarna när dessa dras runt. Nipplarna har ett mejselspår i skallarna och slinter man det minsta med skruvmejseln när man sätter ihop hjulet så kan det uppstå vassa grader i nippelns spår som i värsta fall kan sticka eller skära sönder fälgband och slang om slangen är fullpumpad.

Sagt och gjort – ventilen skruvades ur och med ett ”pys” tömdes hjulet på all luft. Efter en del rattande på ekernipplarna med en ekernyckel snurrade fälgen nu i stort sett rakt. Den slog max någon halv millimeter i sidled. Ventilen skruvades tillbaka och däcket pumpades upp. Lite saliv på ventilen visade att den höll tätt. Skulle justeringen räcka för att däcket skulle gå fritt? Japp! Nu var det ett litet, men dock, avstånd mellan nabbar och gaffelben. Mission completed!

Efter en stunds fixande med annat i garaget slog jag en blick på det nyjusterade hjulet. Men såg det inte tomt ut? Jo, det var en tydlig glipa mellan däck och fälgkant. Hm… Kunde det ändå varit så att en vass ekernippel skadat slangen trots att jag tappat ur all luft? Nu tog jag ventilhatten med sitt lilla nyckelgrepp för ventiler och kände på ventilen. Kunde jag ha missat att dra ner ventilen helt? Mm… det gick faktiskt att vrida ner ventilen ett kvarts varv till. Kunde detta varit orsaken till att luften gått ur?

Ny luft fylldes på och ett nytt salivtest utfördes – nu fick det räcka med garagetid för idag.

Ventilhattspunktering!
Så här kommer min Topper att se ut – om den bara håller luften…

Dagen efter kommer jag in i garaget och det första jag ser är ett tomt framhjul! Näe – säg inte att jag skadat slangen vid ekerjusteringen! Efter en del kraftuttryck åkte i alla fall däcket av och slangen blåstes upp i det fria. Eftersom den tömts så fort borde hålet vara så stort att man skulle kunna höra ett tydligt pysande. Garageradion stängdes av. Nä – inte ett enda litet pys kunde höras någonstans från slangen.

Okej – då blir det bubbeltest med diskmedel och vatten. Jag har ingen större balja i garaget (ingen vattenkran heller) så jag doppade en målarpensel i utspätt diskmedel och drog penseln runt hela slangen. Man brukar kunna se en liten ”vulkan” av bubblor när man passerar med penseln över ett hål. Men icke…

Okej – dags att promenera till boningshuset där det finns både vattenkranar och diskhoar. Diskhon fylldes upp och den pumpade slangen åkte ner under vattenytan. Inte en enda bubbla syntes…

Men vad f…?

Upp igen till garaget med den uppenbart täta slangen. Noggrann kontroll av ekernipplar och fälgband. Inget fel. Känner med fingrarna inne i däcket om det sitter något vasst där – slätt som en barnrumpa. Beslutar mig ändå för att sätta tillbaka däck och slang på fälgen i förhoppning om att det var ventilkäglan som tillfälligt ”hoppat snett” så att luften pyst ut den vägen. Pumpar hjulet ännu en gång.

Efter en stund kollar jag hjulet igen – tomt… Det är nu man börjar kolla efter dolda kameran och stänka vigvatten omkring sig. Vad är det som händer? Pumpar hjulet igen och väntar en stund. Tomt igen…

Skruvar av ventilhatten och stirrar på ventilen med en blick som skulle kunna döda. Då ser jag plötsligt något – ventilens lilla pinne sticker upp några tiondelar över kanten på slangens ventilrör! Det ska den definitivt inte göra. Kunde det vara så tokigt att ventilhatten tryckte ner den lilla pinnen så att ventilen öppnades och luften smet ut genom gängorna?

Ny pumpning… Ventilhatten skruvades på och fick sig en dusch med utspätt diskmedel. Japp – det slog omgående upp stora bubblor runt ventilhatten. Det var alltså så att ventilhatten tryckte ner pinnen, så ju hårdare jag drog åt ventilhatten – desto mer läckte luften ur!

Okej – två dagars irritation är över och nu har jag lärt mig begreppet ”ventilhattspunktering”

Man blir aldrig fullärd!

Jim Lundberg

 

Fotnot: Renoveringen av denna MCB Topper kommer snart att gå som en artikelserie här på hemsidan – håll ut!

Ventilhattspunktering!
Efter två dagars frustration och ett antal pumpningar och felsökningar hittades felet. Ventilens pinne är aningen för lång och så fort man skruvat på ventilhatten börjar luften sippra ut – här illustrerat med utspätt diskmedel. Då vet jag!
Scroll to Top