Häromdagen skulle jag hämta ett paket hos ett ombud. Så här års är det dessutom dags för att väcka upp sina fordon efter vinterdvalan och då föll valet på ”Vickan” – min Victoria Luxus från 1959. Vid ombudet finns en bensinmack så då var det läge att tanka upp Vickan med lite färsk bensin.
När jag tankar mina tvåtaktare så börjar jag med att hälla i tvåtaktsoljan i tanken och därefter spolar jag på med bensin från mackens pump. Ibland är jag lite extra noga och varvar olja och bensin under tankningen. Förr i tiden var ju rekommendationen att man först skulle tanka olja och bensin i en dunk och därefter skulle dunken skakas så att olja och bensin blandades helt.
Men det var på den tiden man blandade i vanlig motorolja i bensinen. Numera innehåller tvåtaktsoljorna lösningsmedel och är självblandande (genom diffusion). Men även om denna självblandning tar en stund så brukar lösningsmedlet i oljan göra så att bensin och olja blandas tillräckligt när man spolar i bensinen vid tankning. Jag brukar dessutom rikta bensinstrålen lite olika under tankningen så att eventuell olja i något hörn av tanken får sig en dusch.
Sagt och gjort – jag tömde i 1,5 deciliter tvåtaktsolja och gick direkt på med pumpmunstycket och spolade runt i tanken tills den var full. Startade motorn och åkte hemåt – ungefär hundra meter… Motorn tvärstannade då som om man glömt slå på bensinkranen, men nej – den var fullt öppen. Misstankarna gick ändå till tändsystemet så tändstiftet skruvades ur där på vägrenen.
Gnistan var hur stark som helst och dessutom var tändstiftet helt torrt. Okej – det kommer inte fram något bränsle. Nu började jag fundera på om jag fått något skräp i huvudmunstycket vilket hände under premiärturen med Vickan för några år sedan. Som tur var inträffade fadäsen i närheten av en bekant så dit rullade jag och kunde ta ur förgasaren utan att ha bilar susande förbi på någon meters avstånd.
Munstycket var inte tilltäppt av partiklar för man kunde se ljus igenom det lilla hålet. Men däremot var förgasaren väldigt oljig invändigt. Jag har precis testat Biltemas helsyntetiska tvåtaktsolja som för ovanlighetens skull är ofärgad. Oljan är dessutom mer trögflytande än vad andra tvåtaktsoljor är. Men kunde oblandad olja täppa till en förgasare? Tänkte hur som helst att jag tappar ur halva tanken i en lånad dunk och sedan skulle jag skaka om både moped och dunk för att mekaniskt blanda olja och bensin. Att skaka om en fulltankad moped går ju inte så bra – det blir ju ingen skvalpande.
Men när bensinkranen öppnades kom det ingen bensin! Jo, efter en stund så var det som en propp (oljepropp) gick ur och bensinen började att rinna ur bensinslangen och ner i dunken. Först sakta och sedan snabbare och snabbare. Moped och dunk fick sig en omruskning och sedan hälldes bensinen i dunken tillbaka i Vickans tank. Efter ett antal kickar startade motorn och ett blått rökmoln av dignitet kom ur avgasröret under någon minut.
Min lilla haverikommission kom fram till följande: Vickans tank är ju nästan stående och väldigt smal nertill. När jag hällde i oljan sjönk denna till botten där ju kranen sitter. Men hålet för tanklocket går in i 90 graders vinkel vilket gör att det inte går att rikta bensinstrålen rätt ner i botten så att man vispar runt oljan där nere. Jag har givetvis tankat Vickan så här förut – men då har oljan inte varit så trögflytande som denna olja. Kombinationen av att inte kunna spola runt med bensinen i tankens botten och den tjocka oljan ledde till att både bensinkran och förgasare täpptes till.
Till saken hör att jag har tankat flera av mina tvåhjulingar med Biltemas syntetolja utan några som helst problem – men alla dessa har haft en liggande tank där man lätt kan spruta bensin i alla hörn och vrår i tanken så att det inte uppstår några oljefickor. Nästa gång Vickan ska tankas får jag dutta med lite olja, tanka lite bensin, skaka moppen, dutta i mer olja och lite mer bensin, skaka igen och upprepa denna procedur tills tanken är full. För jag vill ju inte ha en ”blandningsdunk” med mig när jag ska tanka.
Jim Lundberg
